Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några artiklar om planläggning av industribyggnader - Husbyggnader för industriändamål, av Carl Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 181/* UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 MAT
o J
ARG. 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Husbyggnader för industriändamål, av professor Carl Forssell. — Fabrikshygien, av yrkesinspektör
A. Rosengren. — Något om industribelysning och dess anordning, av civilingenjör Ivar Folcker. — Några
brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av kapten R. Götherström. — Tidsenliga betongväggar, av
direktör Tage Bilde. — Arbetarhygien, av yrkesinspektör Gustaf Forsberg.
NÅGRA ARTIKLAR OM PLANLÄGGNING AV
INDUSTRIBYGGNADER.
Det är en mångfald problem förknippade med
uppförandet av moderna industrianläggningar.
Själva planläggningen erfordrar ett omsorgsfullt
övervägande, olika från fall till fall, i syfte
att förenkla och förbilliga den produktionsprocess,
som anläggningen skall betjäna. Byggnadernas
konstruktiva utförande erbjuder en mångfald av
aspekter, vilkas rätta bedömande är av betydelse för den
erforderliga kapitalinvesteringen. Sådana frågor som
brandskydd, belysning — naturlig och artificiell —
sanitära och sociala anordningar av olika slag m. m.
är allt av utomordentlig betydelse i syfte att hålla
ned de årliga driftskostnaderna och höja
produktionsresultatet. För att belysa en del av de problem
av antydd art, som uppkomma i samband med
planläggandet av industriella anläggningar, har Teknisk
tidskrift under välvillig medverkan av en del
fackmän på olika områden här kunnat sammanföra några
artiklar, som ur skilda synpunkter belysa dessa så
viktiga spörsmål.
HUSBYGGNADER FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL.
Av professor Carl Forssell.
I nedanstående översiktliga inventering av senaste
tidens speciella anordning av industribyggnader må
till en början erinras om de nya byggnadsmaterialen,
vilka till sist väsentligen äro utslagsgivande för
konstruktionsprincipernas användning i nya former eller
utvidgning av gamla former eller dimensioner.
Götjärnet, sådant det användes i våra
järnkonstruktioner och i armerad betong, har på senare år
väsentligt förbättrats genom kiselhalt eller ökad
kolhalt. Härvid har sträckgränsen höjts med ca. 50 %
eller mer. Detta betyder samma ökning av
brottgränsen i byggnadskonstruktionen, ty denna spolieras
av deformationerna i sträckgränsen, åtminstone vid
statiskt bestämda konstruktioner. Detta gäller både
järnkonstruktioner och armerade
betongkonstruktioner, ehuruväl de senares börjande hårfina
sprickbildning icke påverkas av sträckgränsens höjande.
Denna hårfina sprickbildning spelar dock föga roll,
där icke fukt eller rostande gaser inverka. Man kan
således med mycket liten eller ingen kostnadsökning
få konstruktionens bärkraft ökad med 50 % eller
minska järnmängden utan att minska bärkraften.
I järnkonstruktionens behandling har på sista åren
svetsningen börjat spela en allt mera påtaglig
roll. Svetsning av balkar vid pelare bedrives redan
i U. S. A. för stomhus. Väsentligt ökad styvhet
vinnes genom härigenom uppkommande
ramkonstruktioner och samtidigt minskas momenten i balkarna.
Vilken grad av pålitlighet denna svetsning besitter
får framtiden visa. Viktsminskningen är så bety-
Fig. 1. Detalj av byggnadsstomme med pelare av betong och pelare av järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
