Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Husbyggnader för industriändamål, av Carl Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 2. Plan underyta å bjälklag i stomme med pelare
av betong och balkar av järn. Byggd av: byggmästare
Olle Engkvist. Konstruktör: iörf.
dande, att man funnit sig hava råd att taga
riskerna.
Samma vinst, som man vill nå med svetsning av
järnbalkar till järnpelare men utan speciella risker,
har vunnits genom att enligt konstruktion av
författaren som fig. 1 visar kombinera pelare av
armerad betong med järnbalkar, som gå tvärs igenom
pelarne och ingjutas i dessa. Den armerade
betongpelaren blir icke grövre än den i betong inklädda
järnpelaren, och den blir billigare. Järnbalkarne
bliva av samma dimension som vid den svetsade
järnstommen eller snarare något smäckrare, ty
upplaget under balken i pelaren blir längre, när betongen
utnyttjas såsom bärande. Balkdimensionerna kunna
härigenom göras så smäckra, att alla balkar vid spann
upp till ca. 7 m helt gömmas i ett vanligt 30 cm tjockt
bjälklag, så att detta blir alldeles plant på
undersidan. Fig. 2 visar en våning i en under uppförande
varande byggnad med dylik stomme. Ett trådnät på
undersidan av huvudbalkarne är fastgjutet till fäste
för putskakan under balken. Det på undersidan
helt plana bjälklaget ger god effekt av
fönsterbelysning, även om rumsdjupet är stort, det ger
vidare frihet att montera skenor för lagerfästen, var
man behagar, och att indela lokalen efter önskan
liksom att framdeles ändra lokalindelningen, utan
att störas av balkar.
Samma vinst, som man nått ifråga om belysning
och frihet att indela lokalerna genom
kombinationen av betongpelare och järnbalkar, vinner man
även genom planbjälklag av armerad betong. Fig.
3 återger av författaren konstruerade
planbjälk-lagret i Baltics verkstäder, Södertälje, veterligen
det första bjälklag av detta slag inom vårt land.
Vid den armerade betongen liksom vid
betongbyggnader i allmänhet har smältcementet eller
alu-minatcementet åstadkommit en omvälvning, I
Sverige tillverkas det av Vallevikens
cementfabrik. Viktigaste råvaran är bauxit och halten
av aluminium väsentligt större än i port-
landcement. Hårdnandet går fort och sker under
avsevärd värmeutveckling. Tryckhållfastheten är
hög, redan efter 1 dygn lika hög som för
portlandcement efter 28 dygn. Arbetar man med
smältcement, kan man således gjuta en våning pr
dag, om man i övrigt vill och förmår. Den stora
tryckhållfastheten gör, att betongpelare av
smältcement bli icke blott smäckrare utan även billigare än
av portlandcement, trots smältcementets ca. 21l1 ggr
högre pris pr fat. Även i hård kyla värmer
smältcementet själv tillräckligt upp betongen för att
onö-diggöra särskild uppvärmning utöver materialens
värmning före blandningen. Vid ovan skildrade bygge
(fig. 3) höll under denna vinters köldperiod så skött
betong 250 kg/cm2 efter 1 dygn — formarna kunde
genast nedtagas och rummen frigöras till
arbetslokaler.
Betongens förvittring genom urlakning i vatten
har åstadkommit betydande skador under senaste år.
Kunskapen har samtidigt vidgats och man vet nu, att
fullt beständig betong kan åstadkommas genom att
göra den tät. Detta vinnes genom blöt betongmassa
av tillräcklig cementhalt (t. e. 1:3 :3) samt en viss
halt av finkornig sand (putssand) i betongsanden.
Denna betongens täthet är i många fall viktigare än
hög hållfasthet.
De tillsattsmedel, som i betongteknikens barndom
användes för att få tät betong, ceresit m. fi., voro
inriktade på att fylla betongens porer med såpa eller
liknande, ofta skadliga för betongen. Numera har
man i Metallic Liquid, Sika m. fi. tillgång till
ingredienser, som ingå kemisk förening med beståndsdelar
hos cementet och bilda fällningar, som göra betongen
tät utan att göra någon skada. Att täta en läckande
betongkällare är därför numera ingen omöjlighet.
Inom betongtekniken har lättbetongen, framför allt
i form av gasbetong, under sista åren fått vidsträckt
användning och skänkt nya möjligheter inom
byggnadstekniken. Arkitekt Axel Erikssons och
civilingenjör Emrik Lindmans arbete till fullkomnande av
denna teknik har bragt den till en särskilt inom vårt
land hög standard. Genom inblandning av
aluminiumpulver i kalkhaltig betongmassa åstadkommes
bildning av vätgas, vilken gör betongen porös i
önskad grad (volymvikt från ca. 0,6 och uppåt).
Gasbetongens hållfasthet är tillräcklig för golvplattor,
Fig.
3. Planbjälklag i Baltics verkstäder, Södertälje. Byggherre : A.-b. Baltic.
Konstruktör: förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
