- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
251

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Husbyggnader för industriändamål, av Carl Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 april 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

’251

grunder samt ytter- och
innerväggar i mindre
byggnader, olägenhet är en
ganska hög krympning. Den
användes mest i färdiga
block (ca. 40 X 40 X 20
cm) för inmurning i
väggar eller i färdiga,
armerade plattor för yttertak
(jmfr fig. 7) och bjälklag,
men även direkt gjutning
av konstruktioner i
gasbetong förekommer.

Gasbetongen besitter
stor värmeisolerande och
ljuddämpande förmåga och
har därför säkerligen en
vacker framtid. Den har i
hög grad utträngt
cement-hålstenarna. Massiv
cementsten av
murtegelsformat har däremot börjat få
spridning för
"Nopsamu-rar" av två eller tre
I/2-stensväggar med
luftmellanrum och sammanhållna
av enstaka bindare. De

måste muras i bastardbruk, enär’ enbart kalkbruk
icke binder i fogar mellan cementstenar.

Strävan att åstadkomma en lättbetong, som kan
gjutas i konstruktionen som vanlig betong, har
föranlett författaren att pröva olika möjligheter att
utbyta den vanliga sanden och stenen i betongen mot
krossat tegel, sågspånstegel eller rödtegel.
Olägenheten vid dylik lättbetong, att de porösa stenarna i
vart gjutskikt flyta på cementbruket, så att massan
blir marmorerad av täta cementbrukslager, har det
visat sig möjligt att övervinna. En betong, av tillräcklig

Fig. 4. Kolskjul, Grafitverket, Trollhättan. Byggherre:

Konstruktör: förf.

Fig. 5. Massamagasin i Husum. Fritt spann 36 m. Byggherre: Mo och Domsjö a.-b. Konstruktör: förf.

hållfasthet att medgiva utförande av ett bjälklag om
ca 6 m:s spann med en lättbetongplatta om ca 20 à
25 m:s tjocklek, får härvid en volymvikt av ca 1,25.
Den blir således icke tyngre än ett vanligt
träbjälklag med fyllning.

I ytterväggar och yttertak ger samma lättbetong
god värmeisolering. 25 cm:s tjocklek motsvarar ca. 2
stens tegelmur.

Kostnaden för ingående krossat tegelmaterial torde
i allmänhet ej behöva nämnvärt överstiga kostnaden
för vanlig sand och singel.

I ett pågående bygge
utföras några ytter- och
mellanbjälklag av denna
lättbetong.

Inom
träbyggnadstekniken har under de sista 15
åren ett betydande
uppsving inträtt, orsakat av
införandet av bultförband
med mellanläggsbrickor,
först framträdande och
fortfarande i livlig
användning varande av dessa
konstruktioner voro Bufo
och ringmellanlägg, vilka
författaren har
patentskyddat och vilka följts av mer
eller mindre användbara
efterapningar. Speciellt
den senare går ofta under
namnet "System
Tusche-rer". Figurerna 4 och 5
visa resp. ett vanligt skjul,
som med Bufos hjälp
kunde utföras i ett spann
billigare än på vanligt sätt
med mellanstöd av
stolpar, samt ett massamaga-

Skandinaviska grafitindustri a.-b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free