Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Fabrikshygien, av A. Rosengren - Något om industribelysning och dess anordning, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’259
värt måste understiga den i arbetslokalen
förhärskande.
Fig. 9 visar systemet i tillämpning inom Åhlén &
Holms under utförande varande tryckerilokal. Här
ligger evakueringsledningen mitt i taket med
friskluftledningen dragen å ömse sidor om densamma.
Bilden visar även värmeslingorna vid fönstren.
Beträffande sättet för trummornas utförande hänvisas till
fig. 8. För så vitt det ej rör sig om relativt stora
trummor, torde mot varandra ställda trådade
plåtkanter vara tillfyllest. Sättet att fästa trummorna på
trälister anbragta vid taket är att rekommendera, då
ett intimare montage knappast låter tänka sig och det
dessutom är plåtbesparande.
Jämför man litet närmare här beskrivna
evakuerings- och pressluftssystem, finner man desamma
överenstämma med varandra däri, att både den
inpressade och den medelst undertryck insugna luften
tillföres lokalen genom små springor.
Presslufts-systemet med smala springor kan sägas vara systemet
med läckage under fläkt.
Risken för drag stiger givetvis med det antal
gånger i timmen, som luften i lokalen skall omsättas.
Det kan således i vissa fall bliva nödvändigt att
kombinera här omtalade evakuerings- och
pressluftssystem på så Sätt, att en del av luftomsättningen
lägges på de naturliga läckagen. Hur mycket som i varje
särskilt fall kan intagas genom dessa är givetvis, som
tidigare anmärkts, beroende av de lokala
förhållandena.1
Till slut vill jag nämna, att enligt min mening en
av de viktigaste förutsättningarna för att ernå gott
resultat vid ventilation av fabrikslokaler, är att bryta
med det gamla systemet att centralisera
ventilationsanordningarna och i stället i största möjliga
utsträckning behandla varje etage och i vissa svåra fall
enstaka lokaler var för sig. Detta gäller i all synnerhet,
då de olika lokalernas behov av luftomsättning i mera
avsevärd grad varierar.
1 Ventilationsproblemet har tidigare behandlats bl. a. i
Verkstäderna häfte 9, 1928.
NÅGOT OM INDUSTRIBELYSNING OCH DESS
ANORDNING.
Av civilingenjör Ivar Folcker.
Inom industrien ha under senare år starka
rationaliseringssträvanden gjort, sig märkbara,
rationalisering av arbetsmetoder, av arbetsmaskiner och
verktyg äro frågor med ständig aktualitet. I detta
samband förtjänar också frågan om rationalisering av
belysningen, det verktyg, som är förutsättning för
arbetets utförande, beaktande i kanske högre grad än
hittills. Belysningens betydelse för arbetsprocessen i
ett industriellt företag är så stor, att denna detalj bör
uppmärksammas redan vid förberedande
planlägg-ningsarbeten. I det följande skall därför till ev.
ledning en kort orientering över en del hithörande
frågor lämnas.
Helt generellt kan sägas, att varje
belysningsanordning, det må vara dagsljus eller artificiellt
ljus, har till uppgift att icke blott möjliggöra
utan i största möjliga mån även underlätta
synarbetet. Med hänsyn härtill bör belysningen
uppfylla vissa av ögats funktioner betingade
fysiologiska grundfordringar. Ljuset måste dels
ha tillräcklig kvantitet, för att synintrycket
skall erhålla nödvändig skärpa inom loppet av
kortast möjliga tid, dels också besitta vissa
kvalitativa egenskaper för underlättande av
form- och färgurskiljning, samt framför allt i
avseende på bländfrihet. För dessa
grundfordringar har förf. närmare redogjort i en
tidigare uppsats i denna tidskrift1, varför
desamma i detta samband icke närmare komma
att behandlas.
Vad dagsljusbelysningen beträffar, så
tillföres ju den erforderliga ljuskvantiteten ge-
nom fönsteranordningar av olika slag, varvid
sådana faktorer som fönstrens läge och höjd,
omgivande byggnader, väderstreck, rummens djup,
väggfärg etc. inverka på den i rummets inre erhållna
belysningsstyrkan. Då ju dessutom belysningen i
det fria ständigt varierar (fig. 1), kommer också
dagsljuset inomhus att vara underkastat en mot
denna variation i stort sett proportionell
förändring. Man kan därför icke såsom förhållandet är
vid artificiell belysning ånge belysningsstyrkan
såsom en värdemätare på belysningsanordningens
kvantitativa egenskaper. I stället utgår man vanligen från
den s. k. dagsljuskvoten (enl. Weber), vilken är för-
i "Om rationell belysning och dess betydelse" häfte
41, 42 och 46 1925.
2 4 t B 10 12 2 4 e e 10
fm em
Fig. 1. Medelvärden av belysningsstyrkan utomhus under årets olika månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
