Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Något om industribelysning och dess anordning, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’263
Känner man nu den yta, som skall belysas och den
önskade belysningsstyrkan, så kan den erforderliga
totala ljusströmmen beräknas ur följande uttryck:
E ■ F
<&= -.
V
För flera ljuskällor är <p produkten av den från en
ljuskälla lämnade ljusströmmen och ljuskällornas
antal. Verkningsgraden är beorende på armaturens
belysningsprincip, takets och väggarnas beskaffenhet
och det inbördes förhållandet mellan rummets olika
dimensioner. I fig. 5 anges de gränser, inom vilka
rumsverkningsgraden är att söka för de vanligaste
industribelysningsarmaturerna.
Över den av ljuskällorna levererade ljusströmmen
finnas särskilda uppgifter angivna för olika
lamp-typer i glödlampsfabrikanternas listor. Här nedan
lämnas en sammanställning över ljusströmmen för
normala lampor i storleken 15—2 000 watt och
spänningarna 110 och 220 voit. I tabellen angives även
ljusutbytet för de olika lampstorlekarna, av vilka
värden ljusekonomiens förbättring med
lampstor-leken framgår.
Watt Ljusström, lumen vid Ljusutbyte, Lm/watt
110 V. 220 V. 110 V. 220 V.
.15 145 125 9,7 8,3
25 250 225 10,o 9.0
40 420 395 10,5 9,9
60 775 630 12,9 10.5
75 1050 850 14,0 11,3
100 1500 1250 15,0 12,5
150 2350 2000 15,7 13,3
200 3250 2850 16,2 14,3
300 5200 4650 17,3 15,5
500 8900 8000 17,8 16,0
750 14000 13000 18,7 17,3
1000 19000 17500 19,0 17,5
1500 29500 28000 19,7 18,7
2000 40000 38500 20,0 19,3
Fig. 7. Belysningsanläggning utförd med industrireilektorer. På grund av den öppna
takkonstruktionen kan här endast det direkta belysningssystemet användas.
Fig. 8. Halvindirekt belysning i en snickerifabrik. Arbetet är här av
renlig art, varför väggar och tak kunna hållas ljusa, vilket är
förutsättning för detta systems användning.
Vad armaturen beträffar, så använder man sig
inom industrien huvudsakligen antingen av de
direkt-verkande reflektorerna, av vilka i synnerhet de s. k.
industrireflektorerna (fig. 6) fått stor spridning där
rumshöjden är normal, eller i sådana fall, där arbetet
är renligt och i följd därav väggar och tak kunna
hållas ljusa, av diffusa reflektorer av halvindirekt
typ, vilka kunna ha antingen övervägande direkt eller
övervägande indirekt belysningsverkan, varvid
förutsättes att ljusreflekterande tak och väggar finnas. Fig.
7 o. 8 visa ett par anläggningar med allmänbelysningen
utförd med resp. direkt och halvindirekt
belysningssystem. I sådana fall, där särskild platsbelysning
icke kan undvaras bör densamma vara utförd med så
djupa reflektorer, att glödlampornas lystråd döljes.
För valet av antal ljuspunkter är belysningens
likformighet utslagsgivande. Vid det direkta systemet bör
man anordna reflektorerna på sådant sätt, att de från
lamporna kommande ljuskonerna skära varandra
(fig. 9) för att förhindra uppträdandet av mörka
fläckar mellan lamporna samt mildra de starka skuggor,
som eljest uppträda vid den direkta
belysningen. Vid det halvindirekta
systemet kan något större lampavstånd
väljas, men i regel bör man hålla sig
inom ett avstånd av 1,5—2,0 gånger
upphängningshöjden över arbetsplanet.
Inom de flesta europeiska länder
användes i regel de elektriska
glödlamporna som ljuskällor för
industribelysning, och så torde vara fallet även i
Amerika. Där ha emellertid under
senare år dessa fått en konkurrent i de
s. k. "Cooper-Hewitt" aggregaten.
Dessa äro i likhet med de för
reklamändamål använda neonrören
lumini-scenstrålare och ljuset alstras genom
att strömmen ledes genom glasrör
fyllda med kvicksilverånga. Det ljus, som
erhålles från desamma, har en starkt
gröngul färg, vars våglängd
sammanfaller med ögats känslighetsmaximum
och därför av amerikanarna betecknas
som för vissa slag av arbeten
synnerligen förmånligt. Då därjämte
värme-utvecklingen är ytterst obetydlig, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
