Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Något om industribelysning och dess anordning, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 9 b. Ovan angivna fel kunna avhjälpas antingen genom att montera armaturen högre
eller om detta icke är möjligt på tätare avstånd. I ovanstående bild skära ljuskonerna
varandra, varigenom skuggorna bli mjukare. Förhållandet mellan belysningsstyrkorna
mellan och under reflektorerna är i detta fall s/9*
även detta under vissa omständigheter vara en
fördel. Beaktas bör emellertid att den oerhört starka
förändring i föremålsfärgen, som på grund av denna
"onormala" ljusfärg äger rum, knappast kan vara
förmånlig ur estetisk och psykologisk synpunkt,
vilket innebär en begränsning av
användningsmöjligheterna, åtminstone enligt här gängse begrepp.
Vad kostnaderna för en
god artificiell belysning
beträffar, så äro dessa i
förhållande till löner och
allmänna omkostnader så
ringa, att de mångdubbelt
uppvägas av fördelar
sådana som förbättrade
arbetsförhållanden och ökad
trevnad, vilket förmånligt
inverkar på produktionens
kvantitet och kvalitet. Ett
begrepp om
storleksordningen av dessa kostnader
ger nedanstående kalkyl,
i vilken förutsatts att för
varje arbetare utgöres
belysningen av 1 st. 100 watts
lampa. Belysningstiden
antages vara 600 tim. per
år, lampans livslängd 1 000
tim. och strömpriset 15 öre
per kWh. Anläggnings- och
driftkostnad blir per
arbetare följande:
Årskostnaden per arbetare blir
således under ovan angivna
förutsättningar kr. 21:20. Antages vidare att
arbetarens timlön är kr. 1: 25, så blir
hans årslön c:a 3 000 kronor.
Belysningskostnaden motsvarar i detta fall
följaktligen endast c:a 0,7 % av lönen.
Härav framgår alltså att det torde
kunna betecknas som ganska
missriktad sparsamhet, att, som nu mången
gång är fallet, snåla in på den artificiella
belysningen. Man kanske kan spara några kronor per
år, men förlorar ofta det mångdubbla genom de
indirekta följderna av dålig belysning. Tänker man
ekonomiskt, så skall man finna att den bästa, mest
ändamålsenliga belysningen i längden blir den
billigaste.
Fig. 10. Belysningsinstallation med "Cooper Hewitt" aggregat.
Anläggningskostnad:
Ledningar och centraler... kr. 34: —
Armatur ................ „ 13: —
Glödlampa .............. „ 3: —
S:a kr. 50: —
Fig. 9 a. Om avståndet mellan armaturerna i förhållande till upphängningshöjden är för stort,
blir belysningen på arbetsplanet mycket ojämn. Arbetsplatser belägna mitt emellan
armaturerna få otillräcklig belysning, varjämte stark skuggbildning uppstår på grund av att
ljuskonerna från olika armaturer icke skära varandra, vilket verkar störande på arbetet.
I ovan angivna fall är belysningen mellan lamporna endast ’/» av den som råder under
desamma.
Driftkostnad:
Ränta å kapital (6 % å
50 kr.) ................ kr. 3: —
Amortering 10 % ........ „ 5: —
Förnyelse av lampa
600/1000-3 ........... „ 1:80
Rengöring 2 ggr per månad
à 0:10 ................ „ 2: 40
Strömkostnad 60 kWh à
0: 15.................. „ 9: —
S:a kr. 21:20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
