Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’267
att utföra än om rättelse gjorts före ritningarnas
definitiva fastställande.
Val av byggnadsmaterial.
Vid valet av byggnadsmaterial bör man ägna den
allra största uppmärksamhet åt brandfaran och de
ekonomiska konsekvenser detta val medför icke blott
på engångs- utan även på årskostnaderna samt på
driftsäkerheten. Som bevis härpå kan nämnas, att
ett och samma svenska bolag inom cellulosabranschen
betalar nära 20 gånger så hög premiesats för ett
omodernt kokhus som för ett nyligen ur
brandskydds-synpunkt väl uppfört kokhus på annan plats, och då
därtill kommer, att bolaget för den omoderna
fabriken ansett sig nödsakat teckna en dyrbar
avbrottsförsäkring, som anses obehövlig för nya fabriken,
förstår man vad valet av byggnadsmaterial i detta fall
betytt.
En annan mycket vanlig jämförelse är den att ett
sågverk med brandsäkert uppfört maskin- och
ångpannehus endast drar 10 à 15 % så höga premier som
ett omodernt sågverk med lokomobil mitt i en
träbyggnad.
Vill en industriledare före en fabriks uppförande göra
en jämförande kalkyl över de utgifter han får
vidkännas för ett ur brandskyddssynpunkt bättre eller sämre
byggnadssätt, skall han ej räkna endast med
brand-försäkringspremierna. Såsom vi förut påpekat, är
avbrottet i rörelsen genom en eldsvåda ofta mycket
förlustbringande — flera fall finnas från sådana större
cellulosafabriker, som ha avbrottsförsäkring, att
avbrottsskadan blivit ända upp till 3 gånger så stor
som brandskadan. Vare sig ägaren tar en
avbrottsförsäkring eller ej, bör han vid valet av
byggnadsmaterial kalkylera med summan av sannolika
brand-och avbrottsförsäkringspremier.
Det faller av sig självt, att valet av
byggnadsmaterial är beroende på en mängd andra kanske
viktigare omständigheter, såsom svårigheten att
uppbringa kapital för brandsäkert byggnadssätt, under-
Fig. 4. Större envånings osektionerad fabrik av sten och oskyddat järn. Fotografiet visar järnets ringa
motståndskraft mot elden.
hållskostnader, transportsvårigheter och ökade
arbetskostnader, om de olika fabriks delarna brandsäkert
avskiljas från varandra m. m. En kalkyl, uppgjord
efter uppgifter från vederbörande
brandförsäkrings-bolag eller en konsulterande byrå inom facket, är dock
alltid tillrådlig.
Inom ett större industrietablissement behöver man
ofta ej göra alla byggnaderna lika brandsäkra.
Viktigast är att de eldfarligaste byggnaderna, som
"smitta" de andra, ges bästa möjliga skydd mot
brand, under det att t. e. magasin och andra
byggnader, som ej inrymma någon brandfarlig fabrikation,
kunna uppföras på ett betydligt enklare och billigare
sätt.
Fig. 5. Bilden visar, att grövre trävirke har en ganska stor
motståndskraft mot elden.
Byggnadsmaterialernas
motståndskraft mot eld.
Vid en eldsvåda kan
temperaturen stiga upp till
1000°C och ibland ända
till 1200° C, vid vilken
temperatur vanligt bränt
tegel sintrat. Emellertid
äro eldsvådorna av kort
varaktighet, vanligen högst
några timmar, varför
byggnadsmaterials lämplighet
ur brandsäkerhetssynpunkt
är beroende icke blott av
dess antändbarhet utan
även dess
värmeledningsförmåga. Järn blir ju snart
genomhettat och mister sin
hållfasthet, varjämte det
har stor
längdutvidgnings-koefficient och dålig
värmeledningsförmåga, varför
oskyddat järn ur
brandskyddssynpunkt är det säm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
