Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
En mycket viktig brandteknisk fråga, som särskilt
i U. S. A. tillmätes stor betydelse, men här i Sverige
tyvärr ännu ej tillvunnit sig något större intresse
Tig. 8. Efter en eldsvåda tagen fotografi, som visar cementhåltegels
ringa motståndskraft mot eld i förhållande till bränt tegel.
ster och insättande av en branddörr kunnat skaffa
sig en bra brandspärr. Nu sprides elden lätt genom
fönstren.
För att en brandmur skall vara effektiv bör den
gå ett stycke över taket samt även gå
utanför trätaklist. Vid lanternin bör brandmuren även
gå över denna (fig. 11). Till brandmurar bör endast
bränt tegel användas.
Öppningar i brandmurar böra undvikas. Fig. 12
visar ett i en brandmur för ett lagerstöd upptaget,
alldeles onödigt hål, som vid en brand kostade 300 000
kr. För transmissioner blir det ofta nödvändigt
upptaga öppningar, men dessa kunna skyddas genom
automatiskt nedfallande luckor o. d.
Oundgängligt erforderliga dörröppningar i
brandmurar böra skyddas genom branddörrar. De enkla
järndörrar, som tyvärr ännu användas inom
industrien, äro mången gång sämre än tjockare trädörrar,
enär de kröka sig (fig. 13) och släppa
genom elden. Fortfarande användas
plåt- och asbestklädda trädörrar (fig.
14), vilka om de äro rätt gjorda — först
asbest och så plåt som nitas, ej spikas —
äro ganska effektiva, men sedan några
år har vid de större
kassaskåpsfabrikerna upptagits tillverkning av utmärkta
svenska branddörrar (fig. 15) av
tunn järnplåt med brandsäker
isoleringsmassa.
Inom mera värdefulla industrikomplex
brukar man — speciellt i Finland —
skydda viktigare dörröppningar genom
dubbla branddörrar, varav den ena är
skjutdörr, som automatiskt tillslutes vid
eldsvåda. Enär fabrikseldsvådor
vanligen uppkomma på natten, är det av
stor betydelse att branddörrarna
regelbundet stängas efter arbetstidens slut.
Branddörrar till särskilt brandfarliga
lokaler böra göras självstängande.
Fig. 9. Sarottibranden: schematisk framställning.
bland industrimännen, är skyddet av
fönsteröppningar. När en ur brandskyddssynpunkt i övrigt
väl uppförd byggnad med sin gavel med flera stora
oskyddade fönsteröppningar ligger intill en
brand-farlig byggnad utan brandmur, är det uppenbart att
elden lätt sprides från den ena byggnaden till den
andra. Likaledes sprides lätt en brand genom
fönsteröppningarna på i vinkel mot varandra uppförda
byggnader (fig. 16). Genom inmurning av trådglas,
elek-troglas e. d. erhålles ett väsentligt bättre skydd.
Modernt trådglas erbjuder stor motståndskraft mot eld
och utestänger endast en obetydlig del av dagsljuset.
Lika viktigt som det är att försvåra eldens
framträngande i horisontal led är det att motverka dess
utbredning i vertikal led. Ju högre byggnaderna äro,
ju brandfarligare bliva de, varför
brandförsäkringsbolagen för vissa industrier ha premietillägg för varje
trämellanbotten. Framför allt gäller det att hindra att
trappor och hisstrummor sprida elden. Att i
byggnader, där man nedlagt stora kostnader på
betong-mellanbottnar och andra brandsäkerhetsanordningar,
anordna öppna trapphus eller hissar, som lätt leda
elden förbi de brandsäkra bottnarna, är givetvis ej
konsekvent. För att ett trapphus skall vara
brand-säkert måste givetvis alla omslutningsväggarna inåt
Fig. 10. Vid tillbyggnader böra ej nödvändiga fönsteröppningar igenmuras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
