Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av R. Götherström - Tidsenliga betongväggar, av Tage Bilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’273
Fig. 18. S. K. F:s huvudförråd av färdiga kullager.
sprinklats. Härigenom kunna de relativt stora
anläggningskostnaderna inom större, mera brandfarliga
industrier ofta intjänas på ett par år. Och därtill
kommer den utomordentliga trygghet, som en god
sprinklersinstallation måste innebära för vederbörande
industriledare.
En mycket viktig detalj av det industriella
brandväsendet är brandalarmeringen. Större fabriker inom
samhällen med kommunal brandkår böra förses med
egna brandskåp, särskilt om fabriken ligger i en
utkant av samhället. Numera finnas’synnerligen
tillförlitliga automatiska brandalarmanordningar, bl. a.
från L. M. Ericsson, vars system börjar vinna allt
större insteg inom industrien.
Såväl sprinkler som automatiska
brandalarman-läggningar böra i samhälle med större kommunal
brandkår inkopplas på den kommunala
brandtelegrafen, så att minsta eldsvådetillbud automatiskt
utkallar brandkåren. Betydelsen av sprinklers och auto-
matiskt brandalarm framgår bl. a. därav att enligt
den svenska brandskadestatistiken medför varje
industrieldsvåda på middagsrasten dubbelt och en
nattlig eldsvåda omkring fyrdubbelt så stor skada som en
brand under arbetstiden. Detta beror givetvis i första
hand därpå, att ett eldsvådetillbud under arbetstid
lättare i tid upptäckes.
Fig. 19. Svensk filmindustris filmlagerlokal i Stockholm.
TIDSENLIGA BETONGVÄGGAR.
Av direktör Tage Bilde.
Vår tids strävan efter förbilligande av
byggnadsproduktionen, med tillgodoseende av hygieniska och
estetiska krav, har bl. a, resulterat i olika försök att
lösa frågan om betongens lämpligaste användning
till ytterväggar. Betongens relativt dåliga
värmeisolering har gjort att materialet tidigare icke med
fördel kunnat användas till yttermurar i bostadshus och
djurstallar eller eljest där viss grad av värmeisolering
är behövlig. Massiva betongväggar skulle bli för
tjocka och dyrbara eller tarva extra anordningar för
isolering, exempelvis beklädnad med kork,
isoleringsmattor, boasering o. dyl. Under det man på olika
håll i utlandet i stor utsträckning gått in för
uppförandet av massiva betongväggar med invändig kork- eller
annan beklädnad, hålla vi i vårt land ännu i
allmänhet fast vid att väggmaterialet självt skall vara
isolerande, i varje fall med in- och utvändig puts för
stenhus och brädfodring för trähus. Med hänsyn till
den icke oväsentliga tidsvinst uppförandet av gjutna
betongväggar medför, torde det väl närmast vara en
tidsfråga när man även i vårt land börjar gå in för
denna väggtyp; den moderna framställningen av
ändamålsenliga isoleringsmaterial underlättar i sin
mån en sådan utveckling.
Tidigare försök med betongstenar (=
cementstenar) av olika slag ha i så måtto varit mindre lyckade,
som de icke motsvarat kraven på tillräcklig
värmeisolering. Alla försök att förbättra betongmaterialets
värmeisolering ha gått ut på att i väggarna utbilda
luftrum för att med tillhjälp av luftens relativt
dåliga värmeledningsförmåga förhindra en
värmegenomgång. Man kan emellertid utan överdrift säga,
att allt vad som tidigare i den vägen åtgjorts, varit
baserat på ofullständig kännedom om sättet för
luftkanalernas utbildning. För att luftens
värmeisole-rande egenskap skall kunna utnyttjas erfordras att
den inre, slutna luftvolymen är fullständigt
stillastående, så att cirkulation inom densamma icke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
