Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1929 - Litteratur - Anmälan: Sveriges elektricitetsverksindustri, av G. B-m. - Tekniska föreningar - Västerbergslagens ingenjörsklubb, av R. L. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
höjts röster för att en tillräckligt långt driven
överföring av detta slag efter hand skulle medföra en
stegring av den allmänna kraftprisnivån. Med de
förbättringar i ekonomi som bränslekraftverken undergått de
senare åren — dock bör ej förglömmas att detta även
gäller överföringstekniken — kan det därför tänkas att
vid den tidpunkt, då stamlinjefrågan på allvar blir
aktuell, bränslekraften kommer att intaga en helt annan
ställning gentemot vattenkraften än nu, och därigenom
går en ny epok till mötes.
Allt som allt fyller denna bok på ett förträffligt sätt
en lucka i vår litteratur på detta område, och den har
stort värde icke blott för fackmannen utan även för den,
som i ett eller annat avseende har intresse för
industriell produktion och industriellt framåtskridande.
G. B-m.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Västerbergslagens ingenjörsklubb
sammanträdde onsdagen den 20 februari å
föreningslokalen i Ludvika, varvid disponent Yngve Stål höll
ett föredrag över "Maltdryckernas teknologi". Efter att
hava erinrat om den hemlighetsfullhet, som ännu för
några årtionden sedan ansågs förenligt med
öltillverkningen, då snart sagt varje bryggmästare hade sin egen,
på erfarenheter grundad metod, ville föredragshållaren
framhålla, att bryggerirörelsen numera alltmera
övergått till att arbeta efter vetenskapligt tillrättalagda
metoder och därför med allt skäl kan räknas som en
kemisk industri. Dock måste alltjämt ihågkommas att
just på det rent kemiska området rör man sig med
problem, vilka ännu i denna dag äro vetenskapligt sett
mera anade än lösta. Härefter övergick talaren till en
redogörelse för bryggeriprocessen alltifrån kornets
behandling till framställande av malt, maltets kokning till
vört och vörtens jäsning till öl, visande hurusom
tillsatser och temperaturbehandling inverka på
slutprodukten och bestämma den färdiga varans typ och kvalité.
Under föredragets gång visades ett flertal ljusbilder
över vid fabrikationen använda maskiner och apparater
interfolierade då och då med ett schema, upptagande
hela den imponerande rad av olika processer, som måste
genomlöpas från kornet till den färdiga ölflaskan. Det
synnerligen intressanta och väl framförda föredraget
avslutades med några ord om de olika tillsatserna,
humlen, jästen och till sist också ölflaskan och korken.
R. L.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 22 mars 1929 ett talrikt besökt sammanträde
på Kungsparkens restaurang i Malmö under
ordförandeskap av direktör Harald Evers. Som nya medlemmar i
klubben invaldes ingenjörerna G. I. Arvidsson, E. R.
Edlund, N. R. Ekström och C. R. S. Stare samt
chefsassistenten G. E. Thieme. Ingenjören vid Södra Sveriges
ångpanneförening E. Rydholm lämnade ett kortfattat men
synnerligen intressant meddelande om "Moderna
helkapslade högspänningsställverk". Med några ljusbilder visade
talaren dels några exempel på äldre men fortfarande
brukliga öppna ställverk, dels de allra modernaste
helkapslade, där inga spänningsförande delar äro åtkomliga och
risken för personalen sålunda reducerad praktiskt taget
till noll. England har på detta område gått i spetsen för
utvecklingen, vilket berott på där rådande stränga
bestämmelser från yrkesinspektionens sida. I regel äro
de helkapslade ställverken dyrare än de öppna, men om
det rör sig om större anläggningar, utjämnas detta till
viss grad därav, att de kapslade kräva mindre utrymme
mindre arbete vid installerandet på platsen, varjämte
de fordra mindre tillsyn. Huvudföredraget för aftonen
hölls av professorn vid Tekniska högskolan E. Huben-
dick, som med en mängd ljusbilder som
åskådningsmateriel redogjorde för sina "Studier över
förgasare-problemet". Professor Hubendick har på högskolan
utfört en utomordentligt intressant serie undersökningar för
att utröna dels vilket blandningsförhållande mellan luft
och gas, som är det lämpligaste i förbränningsmotorer,
speciellt bilmotorer, dels möjligheterna att erhålla detta
blandningsförhållande. Problemet har visat sig vara så
invecklat, att ingen hittills uppställd teori kunnat
bemästra detsamma. De två huvudsyften, mot vilka man
siktar, äro antingen minsta möjliga bränsleåtgång per
utvecklad hästkraftimme eller också utveckling av
största möjliga antal hästkrafttimmar, oavsett
bränsleåtgången. För förbränning av 1 kg bensin åtgå 12,2 ms
luft, men detta teoretiskt riktiga blandningsförhållande
är i praktiken icke alltid det gynnsammaste. Det
blandningsförhållande, som ger minsta bensinåtgång per
hästkrafttimme, varierar dels efter belastningens storlek,
dels efter motorns hastighet. I stället för en enkel
funktion, som grafiskt skulle återgivits med en enda
kurva, får man ett helt nät av kurvor, påminnande om
en hängmatta. Man måste därför i praktiken nöja sig
med att söka nå en medelkurva, dvs. ett
blandningsförhållande, som något så när rättar sig efter både
belastning och hastighet. Den proportion man erhåller mellan
luft och bensin beror givetvis i varje särskilt fall på den
hastighet, med vilken de båda ämnena utströmma ur
sina resp. munstycken. Denna hastighet åter beror på
tryckskillnaden å ömse sidor om munstycket, men
härvid inträder den svårigheten, att bensinen såsom
varande vätska följer en annan lag än luften.
Undersökningarna hava omfattat även inverkan av munstyckenas
form på denna utströmningshastighet. Det mest
intressanta resultatet synes vara, att man genom att låta
vätskan passera en serie munstycken, vart och ett av den
minimala längden 0,06 mm, kan få vätskans
utströmning att äga rum enligt samma lag, som gäller för
luftens utströmning genom ett normalt munstycke. Genom
användande av ett dylikt multipelmunstycke för
bensinen skulle man sålunda kunna åstadkomma ett under
olika betingelser konstant blandningsförhållande. Som
detta emellertid enligt det föregående icke skulle
motsvara praktikens krav, skulle anordningen
nödvändiggöra anbringandet av ytterligare munstycken av annan
form. Sedan föredragshållaren avtackats såväl av
ordföranden som av maskintekniska fackavdelningens
representant lektor C. A. Bergström, vidtog supé, som
efterföljdes av samkväm med tal, sång och musik.
F. M.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
anordnar vårsammanträde lördagen den 1 juni 1929 i samband
med dagsutflykt till Lanforsen i Dalälven, där pågående
byggnadsarbeten för kraftverket demonstreras. Närmare
meddelande lämnas senare.
Skånska ingenjörsklubben sammanträder på
Kungsparkens restaurang i Malmö torsdagen den 16 maj 1929 kl. 7
e. m. överingenjören filosofie doktorn Ivar
Svedberg håller föredrag med ljusbilder om -"Jigespannan, en
ny sektionspanna för höga ti-yck". Efter förhandlingarna
sedvanlig supé och samkväm.
Doktorsdisputationerna. På grund av
mellankom-mande hinder uppskjutes civilingenjörens, fil. kand.
Fredrik Dahlgrens disputation för doktorsgrads
vinnande en vecka och disputationen kommer att äga rum
tisdagen den 14 maj 1929 kl. 14 å hörsal nr 351 inom
Tekniska högskolans lokaler vid Valhallavägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
