Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar, av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
297
temperaturfall -f- kokpunktsförhöjning. På
ordinatan är avsatt ångförbrukningen i kg/tim. för
ovannämnda avdunstning av 1 000 kg/tim. Man har
utgått från antagandet att vid enkel avdunstning 1,1
kg friskånga erfordras för avdunstning av 1 kg
vatten, varefter övriga data tillrättalagts å denna basis.
Oberoende av temperaturfallet förblir den erforder-
5" * to° r5° ZO~ 30"c.
Fig. 2. Ångbehov för 1 000 kg/tim vattenavdunstning vid
användning av färskånga.
snävare. En vanlig uppgift i litteraturen är att
temperaturstegringar över 15° knappast kunna företagas
med någon ekonomi. Till dessa förhållanden, vilka
bero på ifrågavarande apparaters karakteristika,
skall återkommas på annat ställe i uppsatsen. Kan
utan vidare avloppsånga användas såsom t. e. vid den
av undertecknad ovan anförda
indunstareanlägg-ningen vid Thomas Berry Chemical Co., så är det gi-
tn
Fig. 3. Vakuumpanna med värmepump, a =’färskånga; b =
turbokompressor sammankopplad med ångturbin; c = komprimerad saftånga
d = saftånga från indunstarens ångrum; e = okondenserbara gaser;
f = torr luftpump.
liga ångmängden konstant för varje enskild typ av
multipelavdunstare. Vid användning av
värmepumpar ställer sig saken som synes helt annorlunda. Är
det användbara temperaturfallet litet, dvs. har den
ånga som användes för uppvärmningen endast
obetydligt högre temperatur än den från indunstaren
bortkokande ångan så är effekten god hos
kompres-sionsindunstaren. Ju större
temperaturfall som förefinnes i systemet
och som sålunda måste övervinnas
av kompressorn, desto sämre blir
jämförelsen med multipelapparater
av vanlig typ. För en differens
mellan värmeånga och avdunstande
ånga av 20° ligger
kompressionsin-dunstaren mellan en dubbel- och
trippeleffekt. Såsom ovan angivits
gäller dessa siffror för
turbokom-pressionsindunstare. För
ångstråle-kompressorer torde gränsen vara
Fig. 4. Vakuumpanna med
ångstråle-kompressor, a = friskånga; b —
ång-strålebläster; c = komprimerad
saftånga; d = ånga från indunstarens
ångrum (saftånga, vakuumånga); e =
överskott av vakuumånga samt
okondenserbara gaser; f — våt luftpump.
vetvis i regel ingen fördel att använda
kompressions-indunstare.
Enligt Oetken blir därför användandet av
kompressorer inskränkt till i huvudsak följande fall:
1. Där indunstning endast kan företagas med små
temperaturfall på grund av överhettningsfara, t. e. vid
indunstning av vissa organiska vätskor, och där
sålunda multipelindunstning svårligen
låter sig göra på grund av bristande
temperaturfall.
2. Yid de fall då en fabriks
kraftbehov är mindre än dess ångbehov
och färskånga sålunda måste
tillgripas av brist på avloppsånga från
Fig. 5. Sluten
kompressions-indunstare, system Lurgi.
Fig. 6. Stillastående ångomformare
för vakuumindunstare, System
Lurgi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
