- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
313

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 juni 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

313

Är kokpunktskurvan för blandningen känd för visst
tryck t. e. 1 ata, kan man alltså ur ångtryckskurvan
för mättad vattenånga beräkna blandningens
kokpunktskurvor för alla andra tryck.

Antaga vi därför t. e. i lutkärlet en lösning med
60 % kalilut så är enligt kokpunktskurvan för 1 ata,
vilken finnes återgiven i fig. 9, kokpunkten för 60 %
kalilut 180°C, dvs. 453° abs. Vatten kokar vid
samma tryck vid 372°,1 abs. (Molliers tabeller).

För samma koncentration är konstanten K
densamma för aiia tryck. För 20 ata är vattnets kokpunkt
484°,4 abs.

Kokpunkten blir alltså för 60 % kalilut vid 20 ata:
484,4 X 1,217 - 273 = 316,°5 C.

Ångan från 60 % kalilut vid 20 ata är alltså
överhettad till 316°,5 C dvs. omkring 105°. På samma
sätt kan beräknas att t. e. ångan ur 70 % kalilut har
en temperatur av c:a 377°C vid 20 ata. {K — 1,34),
etc. Dührings regel gäller för ej alltför höga tryck.
Vid mycket höga tryck torde enligt Merkel avvikelser
vara att vänta. Undersökningar härom pågå vid
tekniska högskolan i Dresden.

Fördelen att på detta sätt kunna så att säga
kvantitativt framställa en högt överhettad ånga utan att
samtidigt i ångpanna och maskiner behöva laborera
med höga tryck torde utan vidare inses.

Genom avloppsångans inledande i luten sänkes
dennas koncentration i proportion till ångvikten
(vattenvikten). En kontinuerlig uppkoncentrering av
luten måste sålunda företagas.

Fig. 10 visar schematiskt huru Koenemann
praktiskt utnyttjat de ovan anförda principerna för
"förädling" av lågtrycksånga till ånga av högre tryck.

I behållaren 2, den s. k. biandaren eller absorbera,
vilken kan i princip utföras som motsvarande
anordning vid en absorptionskylmaskin, befinner sig
kalilut eller annan lämplig lösning, vilken medelst
inledning av lågtrycksånga (avloppsånga) hålles nära sin
kokpunkt. Det ur avloppsångan med temperaturen 14
(se diagrammet fig. 8) sålunda vid temperaturen tx
frigjorda värmet får genom värmespiraler uppvärma
vatten i ångpannan 4. Detta vatten avgiver alltså en
mättad vattenånga vars tryck p2 svarar mot denna
högre temperatur tx och sålunda även ligger högre än
trycket px för lågtrycksångan. Medelst en pump 5 får
luten genom en värmeutbytesapparat,
motströmsför-värmare (kalorisator) cirkulera mellan absorbera 2
och koncentratorn 1, varest uppkoncentrering av den
utspädda luten kontinuerligt äger rum. Denna
koncentrator uppvärmes indirekt medelst högtrycksånga
vilkens kondensat antingen får utgöra matarvatten i
ångpannan 4 eller ännu bättre, får återgå till
koncentratorns 1 högtrycksångpanna. Det bör bemärkas,
att i detta fall endast kondenseringsvärmet i
högtrycksångan förbrukas, under det att vätskevärmet så
att säga cirkulerar mellan högtrycksångpannan och
koncentratorn 1. , Lutkoncentrationen i
koncentratorn inställes medelst pumpen så, att den
(överhettade) ånga som avgår från densamma har samma
tryck p2 som ångan från pannan 4. Den överhettade
ångan från koncentratorn 1 och mättade ångan från
ångpannan 4 kunna alltså utan vidare blandas i me-

Fig. 11. Koenemann transformator,

deltrycksnätet varest en resulterande ånga av trycket
p2 sammansatt av vikterna av från koncentratorn 1
och ångpannan 4 kommande ånga, och med viss
överhettning erhålles. Överhettningen kan givetvis
beräknas ur de relativa ångmängderna från 1 och 4 och
dessa ångors data.

För lutens cirkulation från absorbera 2 genom
kalorisatorn och koncentratorn 1, användes som nämnts
en pump 5. Då trycket i koncentratorn är p2 men i
absorbera det lägre trycket p1 är rådande, måste för
återledningen en strypventil 6 användas. En del av
pumparbetet kunde här återvinnas om en motor
istället insattes i ledningen. Emellertid är det av
pumpen presterade arbetet så ringa i förhållande till
hela den i anläggningen omsatta energien, att det kan
försummas.

I fig. 11 visas en
Koenemann-transformatoranlägg-ning som en längre tid varit i bruk utan att några
materialsvårigheter visat sig. Till vänster å bilden
synes den med högtrycksånga arbetande
koncentratorn och till höger om denna absorbera. Stående
framför absorbera synes kalorisatorn.

Som nämnts blir biandångan med medeltrycket p2
något överhettad. Då detta icke är förmånligt för
värmeöverföringsändamål har av undertecknad
föreslagits att ångan från koncentratorn inledes i
ångpannan 4 i stället för att i nätet blandas med den mättade
ångan från denna. En viss överhettning kan dock
understundom vara förmånlig vid långa ledningar, för
undvikande av att ångan är våt vid införandet i den
beträffande apparatens värmekammare. På grund av
den ovannämnda sämre värmeledningsförmågan hos
överhettad ånga bliva i detta fall, såsom redan förut
påpekats, värmeförlusterna i ledningen minskade.
Mot den föreslagna anordningen har uppfinnaren1
emellertid intet haft att invända.

Uppställningen av Koenemann-transformatorn blir
vid indunstare och liknande apparater fullkomligt
densamma som vid de ovan beskrivna
värmepumparna. Jfr t. e. fig. 3, 4 och 7. Fördelen gentemot
turbokompressionsanläggningar är den, att
Koenemann-transformatorn med undantag av den nämnda

i Privat meddelande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free