Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
TEKNISK TIDSKRIFT
25 maj 1920
Fig. 12. Koenemann-anläggning tör kraftcentral. 1. ångpanna (koncentrator); 2. absorber:
3. motströmsfürvärmare (kalorisator); 4. ångturbin; 5. ånggenerator; fi. ångturbin; 7. kon
densor.
cirkulationspumpen saknar rörliga delar. Termiska
verkningsgraden är såväl i jämförelse med den
stillastående som roterande värmepumpen betydligt högre,
av det enkla skälet att hela processen i detta
fall är en ren värmeutbytesfråga. Den dubbla
omvandlingen värme—arbete—värme bortfaller här.
Detta är emellertid i och för sig icke av avgörande
betydelse, som redan påpekats och som längre fram
skall ytterligare belysas. Viktigare är, att stora
temperaturfall utan svårighet och med god ekonomi
kunna övervinnas av Koenemann-transformatorn,
vilket gör att densamma lämpar sig för
multipelapparater av alla slag, i motsats till de mekaniska
kompressorerna vilka, som redan antytts, icke förmå
ekonomiskt öka ångans temperatur mera än 15°, högst 20°.
Innan jag slutligen övergår till de beräkningar över
Koenemannprocessens ekonomi som utförts, skall med
några få ord beröras det andra området för denna
uppfinnings användning, nämligen för kraftalstring.
De ovan beskrivna värmepumparna av
kompressor-Gch injektortyp kunna här ej ifrågakomma på grund
av den dåliga verkan som erhålles så snart stora
tem-paraturhöjningar komma ifråga. Deras enda uppgift
blir vid kraftanläggningar att verka som
"biprodukts-avdelning"’ genom att för värmeändamål tillvarataga
kraftcentralens avfallsånga. Annorlunda ställer det
sig med Koenemannprocessen. Måhända ligger just
inom kraftalstringsområdet dess allra största
betydelse. Av patentskäl kan jag tyvärr ej alltför
utförligt ingå på denna sida av saken. Dock skall helt
allmänt några synpunkter antydas.
Det nämndes i denna uppsats början att den
gynnsammaste verkningsgraden vid en arbetscykel erhölls
ju högre dess begynnelsetemperatur var. Detta har
ju allmänt lett till strävandet efter så höga
temperaturer på ångan som möjligt. Härigenom har allt högre
tryck måst tillgripas, vilket lett till . stora svårigheter
i materialhänseende och som endast delvis torde vara
övervunna. Ett annat sätt är att utföra
arbets-cykeln i två steg, den övre med en ånga av något
ämne, vars ångtryck ligger gynnsamt till för höga
temperaturer, t. e. kvicksilver, difenyl etc., varefter
avloppsvärmet från denna cykel fått vidare utnyttjas
inom de tryckfall, som lämpa sig för vattenånga. Ja,
man har t. o. m. sökt att "haka på" ytterligare en
cirkelprocess inom lågtrycksområdet med något ämne,
vars termodynamiska egenskaper legat gynnsamt till
för detta gebit, t. e. eter, metylklorid etc. De
svårigheter av skilda slag, som härvid möta och anlägg-
ningskostnadernas storlek, torde för de
flesta vara så välbekanta att de ej här
behöva närmare beröras.
Vid Koenemanns process har däremot
redan visats att även vid relativt låga
tryck i pannan (koncentratorn) en
synnerligen hög överhettning nås.
Överhettningsproblemet har sålunda lösts på
ett effektivt sätt, i det att hela
ångpannan får verka som överhettare.
Koncentratorn uppvärmes i dessa fall icke med
ånga. utan inmuras direkt i eldstaden,
t. e. som en vattenrörpanna. Värdet av
att sålunda hela bränslegasmängden får
utnyttjas vid en hög temperatur i
stället för som vid vanliga
högtrycksångpannor endast delvis i överhettaren inses
utan vidare. Härtill kommer den förenkling i
konstruktivt hänseende som ett användande av relativt
låga tryck innebär.
I det ovan givna exemplet uträknades att vid ett
tryck i pannan av 20 ata en överhettad ånga av
317°C erhölls ur 60 %-ig kalilut. Genom ytterligare
höjning av tryck och lutkoncentration eller genom
användande av en substans med ännu högre
kok-punktsförhöjning än kaliumhydrat kan utan större
svårigheter den för materialet i turbinerna antagna
gränsen av 500° C närmas. Enligt vad som nyligen
meddelats mig1, användes f. n. ett dylikt ämne med
större kokpunktsförhöjning än kaliumhydrat och som
samtidigt har gynnsammare termodynamiska
egenskaper än detta, i Koenemann-ånggeneratorer av
föreliggande slag.
Kraftmaskineriet kan nu uppställas så att den från
koncentratorn kommande överhettade ångan får i en
turbin expandera till absorberns tryck, varefter den,
efter att i absorbern hava avgivit sitt
kondenserings-värme, återpumpas till koncentratorn. Samma
vätskemängd cirkulerar därför hela tiden från
koncentratorn genom högtrycksturbinen och absorbern tillbaka
till koncentratorn. I absorbern får det avgivna
kon-denseringsvärmet pius lösningsvärmet generera en
högspänd mättad ånga, som får expandera i en annan
turbin för att slutligen gå till kondensorn.
Anordningen visas å schemat, fig. 12, vilket
återgives med uppfinnarens tillstånd.
Koncentratorn 1 är inmurad som vattenrörspanna.
Den överhettade ångan från denna går direkt till
turbinen 4, varefter den kondenseras och absorberas av
luten i absorbern 2. Det här avgivna värmet får i
ånggeneratorn 5 generera en högspänd mättad ånga,
som genom en överhettare ledes till turbinen 6. Det i
dennas kondensor 7 erhållna kondensatet utgör
matarvatten i ånggeneratorn 5. Luten cirkulerar från
koncentratorn 1 genom förvärmaren 3 till absorbern
2 och tillbaka genom förvärmaren till koncentratorn
1, varvid, som framgår av ledningsschemat,
ånggeneratorn 5 även verkar som en utjämnare på de
cirkulerande värmemängderna.
Med denna anordning uppnås en termodynamisk
verkningsgrad av rj = 40 %, räknat från ångpannans
eldyta till turbinaxeln och med hänsynstagande till
samtliga uppträdande förluster i hjälpapparater och
hjälpmaskineri.
i Dr E. Koenemann, privat meddelande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
