- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
323

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 1 juni 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 juni 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

323

ställda ångan kvoten av värmet q., och latenta värmet
hos en mättad ånga av 2 ata, dvs.

537

527 = h^El

Av 1 kg absorberad mättad ånga av 1,3 ata och 1,2
kg friskånga (med kondenseringsvärmet 483 Cal)
erhålles sålunda 1,02 kg mättad ånga av 2 ata och 1 kg
överhettad ånga av 2 ata och 179°C. Antages nu don
av undertecknad föreslagna anordningen att denna
överhettade ånga får mättas eller "kylas" med vatten
ur ångpannan 4 (120°), så skulle, enligt de tidigare
gjorda förutsättningarna, 1 kg överhettad ånga av
179° och 2 ata lämna c:a 1,06 kg av en mättad ånga
av 2 ata; en ökning av 6 %.

Slutresultatet blir sålunda:

Använt: Framställt:

Friskånga. Avloppsånga. Medeltrycksånga.

10 ata mättad. 1,3 ata mättad. 2,o ata mättad.

1,15 kg. 1 kg. 2,08 kg.

Härvid är att märka, såsom redan påpekats, att
högtrycksångan endast avgivit sitt latenta värme 483
Cal/kg. Av denna ångas värmeinnehåll har sålunda
endast förbrukats 73 %.

Schemat blir sålunda för 2 000 kg/tim. ånga,
följande:

1 106 kg tim 10 ata 179°

anga

962 kg/tim 1,3 ata 107° ,
ånga

2 000 kg/tim 2 ata 120°
ånga

1 106 kg/tim 10 ata 179°
returkondensat

1 038 kg/tim 2 ata 120°
matarvatten

I stället för 2 000 kg ånga av 10 ata vid strypning,
erfordras alltså med Koenemann-transformator i detta
fall 73 % av 1106 kg av samma ånga.
Bränsle-besparingen kan sålunda beräknas som

2 000 — 0,73 X 1 106

2 000

vilket ger c:a 60 %.

Det kan i detta sammanhang förtjäna att
framhållas, att om tillräckligt med avloppsånga stode till
förfogande, en spaltning av denna givetvis vore bästa
lösningen. (Jämför ovan vid projekt Värmeverk.)
För 2 000 kg ånga av 2 ata skulle runt taget dubbla
mängden avloppsånga erfordras. Besparingen vore i
detta fall praktiskt taget 100 % enär ingen
högtrycks-ånga behöver användas och lågtrycksångan ju eljest
bortgår som värdelös. Genom en förestående
omläggning av driften vid den ifrågavarande fabriken
kan möjligen denna situation uppstå, i vilket fall jag
eventuellt får tillfälle återkomma i tidskriftens
spalter med aktuella driftssiffror för en dylik anordning.

Denna sista besparingssiffra kan vid första
påseende tyckas fantastiskt hög, men vid den vid samma
fabrik redan omnämnda indunstareanläggningen er-

nås denna ekonomi utan särskilda anordningar
därigenom att den förefintliga avloppsångan, som
nämnts, utan vidare kan användas.

Vid den nyss utförda beräkningen har, i likhet med
vid de efter Marks ovan återgivna, antagits ideala
förhållanden. Då, som tidigare påpekats, hela
processen är en ren värmeutbytesfråga så komma de
verkliga förhållandena att föga avvika från de
teoretiska. De ovan anförda projekten för
Koenemann-anläggningar äro uträknade med hänsynstagande till
alla förekommande förluster. De refererade
beräkningssätten enligt Marks och Merkel giva emellertid
en klarare bild av de olika inverkande faktorerna vid
värmeomsättningen. Det torde icke erbjuda några
svårigheter för en fackman att med ledning av det
senast givna exemplet överslagsvis göra de
beräkningar, som kunna vara av intresse i hans speciella
fall, ävensom att därvid införa de nödiga
korrektionerna för temperaturfall och övriga
överföringsförluster. Merkel utför sina beräkningar medelst en
grafisk metod, som finnes återgiven i den refererade
uppsatsen. Utrymmet tillåter icke att här ingå på
densamma. Det ovan uträknade exemplet har jag
därför för enkelhetens skull utfört numerisk på basis
av hans ovan anförda formler och med ledning av de
principer, som angivits i ifrågavarande uppsats.

Som redan nämnts erbjuder Koenemann-processen
ett vidsträckt fält för ångekonomiska spekulationer.
Det är icke möjligt att inom ramen för en uppsats
av föreliggande slag tillnärmelsevis beröra alla dess
användningsmöjligheter. Såsom antydningsvis nämnts
är icke processen bunden till användandet av kalilut,
utan andra ämnen med gynnsamma termodynamiska
egenskaper kunna givetvis även finna användning.
Det ovan refererade beräkningsättet enligt Merkel
torde giva en god uppfattning om de egenskaper, som
i olika fall kunna vara önskvärda hos ett dylikt
ämne.

Det sist uträknade exemplet är även lärorikt med
avseende på verkningsgradsbegreppet. Det
påpekades tidigare, vid jämförelsen mellan
ångstrålekom-pressorn och "kylnings"förfarandet, att trots den
sämre verkningsgraden hos ångstrålekompressorn
likväl mycket bättre resultat ifråga om värmebesparing
nåddes med densamma än vid strypning och kylning
av ångan. Yid det nu senast uträknade exemplet har
för Koenemann-transformatorn antagits en
verkningsgrad av 100 % och dock är besparingen i detta
speciella fall icke mer än c:a 10 % bättre än för
ångstrålekompressorn, vilken arbetar med en
verkningsgrad på mindre än 30 %. Detta torde ännu tydligare
demonstrera omöjligheten av att ifråga om dessa
beräkningar använda verkningsgraden hos de olika
systemen såsom en måttstock på deras ekonomi. Den
enda normen är givetvis värmebesparingen och denna
låter sig tydligen icke bedömas med ledning av
verkningsgraden såsom den i dessa fall uttryckes.

Jämför man de olika systemen, så finner man
sålunda att, i de fall då små temperatur- ocli
tryckstegringar äro tillräckliga, de mekaniska kompressorerna
i många fall kunna vara fördelaktiga. Särskilt gäller
detta den stillastående ångstrålepumpen, vilken på
grund av sin enkelhet och prisbillighet i många fall
kan vara den bästa lösningen. Så snart större
temperaturfall måste övervinnas, såsom praktiskt taget
alltid vid vätskor med stor kokpunktsförhöjning, falla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free