Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 1 juni 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen - En jubileumsskrift, av G. Ell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
de mekaniska kompressorerna på sin karakteristik,
vilken innebär ett hastigt försämrande av dessa
kompressorers prestationer så snart optimalpunkten
överskridits. Fig. 15, som avbildats efter en uppsats av
professor W. Gensecke1, visar karakteristiken hos
ångstråle- och turbokompressorn uttryckt som en
funktion av befordringsförhållandet (kg saftånga pr
kg friskånga) och saftångans temperaturförhöjning.
Man ser att för turbokompressorn den maximala
temperaturförhöjningen nås vid c:a 65 % befordring,
dvs. 0,65 kg saftånga pr kg friskånga, och att en
jämn sänkning av möjligheten för ekonomisk
temperaturhöjning hos saftångan sker med ökat
beford-ringsförhållande. Ångstrålekompressorn avviker
såtillvida, som densamma har nästan konstant
beford-ringsförhållande upp till en viss punkt (driftpunkten).
För helt ringa temperaturstegring (c:a 1°C) utöver
denna punkt, sker en plötslig försämring av
befordringsförhållandet, så att detta praktiskt taget med en
gång nedgår till noll. Detta gör att
ångstrålekompressorn är rätt okänslig för förändringar i den skeende
temperaturstegringen, t. e. vid "batch operation",
dvs. diskontinuerlig indunstning med stigande
kok-punktsförhöjning. Emellertid är att märka att, som
redan nämnts, optimalpunkten vid dessa
kompressorer icke ligger högre än c:a 15°, varför denna
temperaturstegring utgör en gräns för deras
ekonomiska användning. Man kan visserligen, som redan
föreslagits av Gensecke i den nyss citerade
uppsatsen, förfara så, att indunstning med värmepump
företages så länge kokpunktsförhöjningen är ringa,
varefter slutliga koncentreringen sker med skarpånga.
Huruvida detta kan vara fördelaktigt eller ej, blir för
varje enskilt fall en ren räknefråga.
Koenemann-transformatorn däremot, såsom med
önskvärd tydlighet torde framgå av den ovan
uträknade tabell II, har en karakteristik, som utmärkes av
nära nog fullkomlig okänslighet för det
temperatur-eller tryckfall som skall övervinnas. Detta är en
naturlig följd av det redan framhållna faktum, att inga
omvandlingar från värme i arbete och vice versa
förekomma. Förlusterna vid de rena värmeövergångar,
som äga rum. äro praktiskt oavhängiga av
temperatur- och tryckdifferenserna. Så snart större sådana
förekomma, blir därför denna termiska kompressor
allenarådande. Härtill kommer dess förmåga att
spalta en medeltrycksånga i hög- och lågtrycksåiiga
ävensom många andra användningsmöjligheter för
ångackumulering, belastningsutjämning etc., som här
ej kunna vidröras. Dess enkelhet och relativt ringa
1 W. Genseckr : "Ueber Kompressionsverdampfung",
Ztschr. Ver. d. Ing., Bd. 67, nr 11 (1923).
5-0’/. fOOX
Be.forc/ri sförh a / /an&e* ■
Fig. 15. Karakteristiken hos ångstråle- och turbokompressoru.
engångskostnad gör den till en farlig konkurrent även
i de fall då eljest den mekaniska kompressorn kunde
komma till användning. Särskilt gäller detta
turbokompressorn, vars anläggningskostnad ställer sig så
hög och vars känslighet mot föroreningar i ångan är
sådan, att den nog endast kan vara lämplig i rena
specialfall.
Av schemat, fig. 10, framgår att vid
Koenemann-transformatorn i likhet med vid turbokompressorn
möjlighet förefinnes att i stället för högtrycksånga
använda elektrisk ström. Ifråga om
Koenemann-transformatorn ersattes i sådana fall
högtrycksångpannan med en elektrisk värmekälla. Detta kan
särskilt vid elektrokemiska fabriker, varest indunstning
av produkten skall företagas, vara av värde,
ävensom vid andra fabriker, där billig hydroelektrisk kraft
står till förfogande.
Jag skall icke söka uppställa några allmängiltiga
regler beträffande användningsområdena för de här
ovan beskrivna olika anordningarna för
ångekono-miens förbättring av det skälet att jag icke tror att
en dylik generell värdesättning är möjlig. Det torde
av de ovan anförda exemplen framgå, att varje fall
måste helt fristående undersökas, då nämligen icke
endast bränsle- eller ångbesparingen såsom sådan är
avgörande, utan även hänsyn måste tagas till
amorteringskostnader, samarbete med den övriga
anläggningen, belastningsvariationer etc., vilka äro så olika
i olika fabriker, att man nära nog måste betrakta
varje fall som ett specialfall. Det har med den
föreliggande uppsatsen endast avsetts att rikta
uppmärksamheten på en del nyare anordningar, med vilka
i en mängd fall avsevärda förbättringar i
ångekono-mien vid såväl kraft- som värmeförbrukning kunna
ernås.
EN JUBILEUMSSKRIFT.
Svenska kommunaltekniska föreningen.
Festskrift med anledning av föreningens
tjugufemåriga tillvaro. Stockholm 1928.
Svenska kommunaltekniska föreningen, vilken
såsom av namnet framgår är en sammanslutning av
kommunalanställda tekniska tjänstemän i vårt land,
bildades den 5 september 1902 och kunde sålunda
år 1927 högtidlighålla sitt 25-årsjubileum. Till
hugfästande av denna epok i föreningens tillvaro beslöts
utgivandet av en festskrift, vilken nu sedan någon tid
föreligger i tryck.
Utom en redogörelse över föreningens verksamhet
under det gångna kvartseklet innehåller nämnda fest-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
