Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1929 - Transportanordningar för stora upplagsplatser (forts.), av J. Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
Fig 14. Omlastningskostnader vid variabel amorteringssats.
Fig. 15. Omlastningskostnader vid olika antal turer per tidsenhet.
ning av större fartyg, vilka givetvis helst dirigeras
till hamnar med utrustningar, som kunna nedbringa
liggtiden.
Skulle man i det undersökta fallet låta förleda sig
till att välja lyftkraften under 4 ton och köra kranen
tidvis i skift, så skulle detta medföra en relativt stark
ökning av omlastningskostnaderna, och vore sålunda
oriktigt.
Vid beräkningen av de kostnadskurvor jag hittills
visat, har jag förutsatt, att amorteringen sker efter
en konstant procentsats, som sålunda är lika för olika
lyftkrafter och oberoende av om kranen
användes hela eller en del av året. Det
antal år en krän kan tjänstgöra är
emellertid större, ju kortare
drifttiden per år är, och då antalet årliga
drifttimmar blir mindre ju större
lyftkraften väljes för omlastning av en viss
kvantitet, är det berättigat att räkna
med en variabel amorteringsats, som
står i lämpligt förhållande till
drifttiden.
Beräknar man omlastningskostnaderna
under sådan förutsättning, bli, såsom fig.
14 visar, de förut omnämnda
förhållandena ännu mer utpräglade. Så ernås t, e.
för en omlastningskvantitet av 200 000
ton de lägsta kostnaderna vid en last av
10 ton mot förut 6 ton.
Vid beräkningen av samtliga här
visade kostnadskurvor har förutsatts, att
den personal, som verkställer
omlastningen, kan sysselsättas med andra
arbeten under de tider, då anläggningen ej
är i drift.
Medel för höjning av omlastningskvantiteten.
En annan fråga av stor ekonomisk betydelse för
omlastningsarbetet är den, huru man kan ernå det
största möjliga antalet lossningar eller lastningar per
tidsenhet. Resultatet av en undersökning av
kostnaderna för tvenne fall, av vilka det ena gäller
under förutsättning, att antalet turer per tidsenhet ökas
ined 1/3 utöver antalet vid det andra fallet, visas i
fig. 15. Som man ser av de kostnadskurvor, som
motsvara de båda fallen, är besparingen ganska
avsevärd, ehuru ej direkt proportionell mot antalet turer.
Såsom en möjlighet för minskning av
omlastningskostnaderna framhålles ofta reducering av
strömkostnaderna, Dessa utgöra dock i allmänhet en ringa
del av totalkostnaderna, och den besparing, som kan
göras genom åtgärder till förbilligande av dessa,
såsom maskinerier med särskilt hög verkningsgrad, är
ej av så särdeles stor betydelse. För att lämna ett
exempel härpå, har jag i nyssnämnda figur ritat en
streckad kostnadskurva, som motsvarar en besparing
av ej mindre än 1/3 av strömkostnaderna, sålunda en
kostnadsminskning, som ej är möjlig enbart genom
förbättring av den maskinella utrustningen utan även
förutsätter en lägre strömtariff. Man ser, att den
procentuella vinsten är ytterst liten, så att man ej
bör lägga huvudvikten vid strömbesparande
anordningar utan i stället vid att öka
omlastningskvantiteten per tidsenhet i största möjliga mån.
De faktorer, som inverka härpå, äro i huvudsak dels
tiden för fastsättning och lossning av lasten resp.
lastning och lossning av godset i och ur de
transport-kärl medelst vilka transporten sker, och dels den
hastighet, varmed de olika rörelserna försiggå.
Vad beträffar den förstnämnda, så kan man genom
användning av olika hjälpmedel avkorta tiden för
lastens upptagande och avlämnande, och särskilt
genom att i alla de fall, då godsets beskaffenhet så
tillåter, använda anordningar, som möjliggöra att
utan hjälp av särskild personal kunna gripa och
avlämna lasten, har man möjligheter att öka
kapaciteten och förbilliga kostnaderna. Sådana anordningar
Fig. 16. Manöverorgan å kranar med 1-motor-gripskopemaskineri (Asea, Västerås).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
