- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
345

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1929 - Kabelkranar, av Harald Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFT. 25 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 22 JUNI

ÅRG. 5 9 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9

INNEHÅLL: Kabelkranar, av ingenjör Harald Larsson. — Ny metod för sterilisering av vatten, av dr A.
Salmony. — Efterföljansvärt. — Litteratur. — Tekniska föreningar.

KABELKRANAR.1

Av ingenjör Harald Larsson.

Kabelkranar av ungefär den typ, som vi äro vana
att se, förekommo först i Amerika och funnos där
redan för 50 år sedan, bland annat visades en sådan
på en utställning i Filadelfia år 1877. Föregångare
av mer eller mindre primitiv konstruktion hava dock
funnits långt tidigare. Här i Sverige äro nu ett
50-tal I bruk, men de flesta av dessa hava byggts under
de senaste 15 åren.

En kabelkran är en specialform av en linbana och
arbetar efter ungefär samma princip som en brokran.
Den består i sin vanligaste form av två master eller
torn, en mellan dessa spänd ståltrådslina, den s. k.
bärkabeln, samt kranvagnen och spelet med
tillhörande linor och manöverapparater. Tornen kunna
vara fasta eller flyttbara eller också är det ena fast
och det andra flyttbart. Ofta utbildas det ena som
pendeltorn, varigenom vinnes fördelen av närmevis
konstant spänning i bärkabeln samt lägre
spårkostnader, om tornet är flyttbart. Vid fasta torn får man
utom risken för överbelastning även räkna med större
risk för trådbrott i bärkabeln på grund av den ojämna
spänningen i densamma. Vanligtvis äro emellertid
lokala förhållanden och kranens arbetssätt avgörande
vid val av torntyp. Skall t. e. frihängande last
tippas, äro fasta torn givet att föredraga, därför att
vagnens svängning vid tippningen då blir mindre.
Vid kajer och dylikt är däremot pendeltornet ofta
självskrivet av det enkla skälet, att ett stöd under
baksidan sällan kan anordnas på sådana platser.

Fig. 2, 3 och 4 visa olika typer av pendeltorn. Ser
man uteslutande på förmågan att hålla
kabelspänningen konstant, så är typen enligt fig. 2 bäst, enligt
fig. 3 sämst, men formen enligt fig. 4 i alla fall
vanligast, dels av konstruktions- och montageskäl, dels
även därför att denna form medger lastning och
lossning genom själva tornet.

Bärkabeln är en spiralslagen ståltrådslina med en
hållfasthet av 120 till 140 kg per mm2. Vanligen
användes s. k. sluten konstruktion med tvärsnittsform

i Föredrag- hållet vid Svenska teknologföreningens
årsmöte den 22 mars 1929.



enligt fig. 5. Den släta ytan gör, att avnötningen blir
mindre än vid de vanliga rundtrådiga kablarna. Vid
dimensioneringen får man kompromissa mellan
önskemålen att få minsta möjliga nedhängning och lättast
möjliga konstruktioner. Praxis har därvid blivit att
göra nedhängningen på mitten vid full last 41/2 till
5 % av spännvidden. Detta gäller vid normala
spännvidder, 150 till 400 meter. Vid större sträckor blir det
nödvändigt att öka procenttalet på grund av den

Fig. 2, 3 och 4. Schematisk framställning av olika typer lör
pendeltorn.

ökade kabelvikten, vilket framgår av kurvan i fig. 6,
som visar, hur kabelns tvärsnittsarea varierar med
spännvidden vid 5 % nedhängning. Den streckade
ytan omfattar de vanligaste spännvidderna, och man
finner, att variationen där är jämförelsevis liten.

Under vagnshjulen uppstår en farlig
böjningsspänning i trådarna. Denna kan dock minskas genom att
dels spänna bärkabeln
jämförelsevis hårt, dels
placera hjulen så nära
varandra som möjligt
och dels öka deras antal
för att minska
hjultrycket, som brukar
begränsas till 21/2 ton. Hjulen
placeras givetvis i
boggier för att trycket skall
fördelas lika.

Till vagnens övriga
utrustning hör vanligen
ett 2- till 4-parigt last-

Fig. 5. Tvärsnitt genom en
spiralslagen bärkabel av sluten konstruktion.

AH~//no

3unnar-f/i’n t-r

Fig. 1. Schematisk vy av en kabelkran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free