Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1929 - Kabelkranar, av Harald Larsson - Ny metod för sterilisering av vatten, av A. Salmony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
Fig. 13. Diagram över ungeiärliga kostnader vid en 6 tons
kabelkran enligt fig. 1, avsedd lör transport av massaved
och flyttbar på ett rektangulärt upplag med 30 000 ms
nyttig yta.
skopedrift vid kabelkranar, men lämpligheten härav
kan nog också diskuteras.
Tornen utföras numera i regel av järn och få i
allmänhet en höjd av 20 till 40 m, varför de
nödvändigtvis måste utföras i fackverkskonstruktion av
något slag. Men eftersom tornen kunna konstrueras på
många olika sätt, så får man ju vid utformningen
försöka se till att de bli enkla och billiga i tillverkning
samt lätta att montera.
Därvid gäller det att giva tornen en sådan form att
så mycket som möjligt av nitarbetet kan utföras på
verkstaden och att ställningsbygge vid monteringen
om möjligt undvikes. Fig. 8 visar hur monteringen
helst inte bör gå till. Fig. 9 visar samma torn
färdigt. Fig. 10 visar en tornform som möjliggör
resning av tornens båda sidor var för sig.
Hopkopplingen i toppen sker med en enda grov bult. Fig. 11
är en bild från resningen av den lutande framsidan,
som väger 39 ton och är 48 m lång.
Vid tornet i fig. 10 äro dessutom motvikterna
utbildade till en betongbalk med platta, på vilken ma-
skinhuset är placerat. Härigenom vinnes, att
skakningarna från maskineriet till största delen upptagas
av betongen och ej, såsom enligt fig. 9, av
järnkonstruktionerna direkt.
Fig. 12 visar en fast kabelkran för transport u /
kol m. m. Maskinhus med plats för kranskötaren har
här placerats ovanpå tornet, 25 m över vattnet.
Vid val av krantyp ligger det ju nära till hands
att göra jämförelser mellan bro- och kabelkranar,
men lokala förhållanden och även andra faktorer
spela så stor roll att några generella riktlinjer för
lämpligheten av den ena eller den andra ej kunna
uppställas. I allmänhet bruka dock kabelkranar
lämpa sig bättre vid större spännvidder, där en
bro-kran blir tung och dyrbar. För att belysa hur
obestämd gränsen mellan deras verksamhetsområden är,
kan jag nämna, att här i Sverige finnes en brokran,
som är hela 207 m lång, men även kabelkranar med
spännvidder, som obetydligt överstiga 100 m.
Kostnaderna för en kabelkran i anläggning och
drift varierar naturligtvis avsevärt, varför kurvorna i
fig. 13 endast giva en ungefärlig uppfattning härom.
Kurva 1 anger kostnader för transport av veden från
och till punkt A, se fig. 1 (både uppläggning och
utlastning). Kurva 2 anger anläggningskostnaden för
själva kranen och kurva 3 densamma med tillägg för
spårkostnad. Därvid är räknat med räls, lagd på
grusbank och sliprar. Kurva 4 anger ungefärliga
antalet resor eller laster per timme, som brukar köras
med en 6 tons krän.
Till sist vill jag fästa uppmärksamheten vid den
brist på normer för beräkning och konstruktion av
kabelkranar, som nu är rådande. Vi ha visserligen
Svensk författningssamling nr 193, men den är ju
avsedd för hus- och brobyggnader, varför man ej kan
begära, att den även skall räcka till för kabelkranar.
Det finns dock, som jag nämnde i början, ett
femtiotal sådana här i vårt land, och flera byggas för varje
år, varför det skulle vara till båtnad för såväl
konstruktörer som för kontrollanter, om utförliga
bestämmelser funnes.
NY METOD FÖR STERILISERING AV VATTEN.
Av dr A. Salmony, Berlin.
Fullständig och lätt utförbar sterilisering av vatten
har hittills utgjort ett olösligt problem. Vetenskap
och teknik ha förgäves offrat tid och möda på att
finna .en praktisk lösning av detsamma. Emellertid
synes den bekante ingenjören dr h. c. Georg Krause
i München nu ha lyckats att finna en lämplig och i
vissa avseenden fulländad metod för sterilisering av
vatten. Tanken är i och för sig själv icke alldeles ny,
ty redan år 1893 meddelade C. von Nageli i en av
Sweizerischen Naturforschenden Gesellschafts
avhandlingar följande överraskande iakttagelser:
"Vatten, som varit i beröring med kemiskt ren koppar
eller kemiskt rent kvicksilver, åstadkommer på
levande växter verkningar, som till sin natur äro helt
olika verkningarna av större doser av motsvarande
metallers salter. Förutom kemisk giftverkan, som
länge varit känd, kunna dessa metaller utöva en
oförklarlig s. k. "oligodynamisk verkan". Detta är
egentligen icke så förvånansvärt, då man känner talrika
andra fall, i vilka ett ämne i koncentrerad form
verkar på ett helt annat sätt än då det är utspätt.
Särskilt är detta fallet vid kolloid-kemiska processer.
Som exempel må anföras: Globulin, som är olösligt i
rent vatten, löses i närvaro av små spår av salt, men
utfälles vid större salthalt. Visserligen var det ägnat
att uppväcka förvåning, att vatten enbart genom
beröring med metaller kunde bibringas en dylik verkan,
eftersom metallerna gällde för att vara fullständigt
olösliga. Det har emellertid visat sig, att så icke är
fallet. Sålunda har man med Pagenstechers
reaktion kunnat påvisa, att koppar är löslig, om också i
ytterligt ringa grad, och att i allmänhet den oligo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
