Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1929 - Släpskrapor för stora upplagsplatser, av Sven Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juni 1929
TEKNISK
TIDSKRIFT
357 a
Fig. 19. Kolpråm för lossning och lagring medelst skrapa.
framforsling av kolet till uppfordringsanordningen vid
lossningen.
Att släpkranen vunnit en sådan utbredning i
Förenta staterna tyder på att landets företagare funnit
ett nytt, lätthanterligt och elastiskt redskap, som
möjliggör humanisering av grovarbetet, det beror
också på att i staterna numera knappast en nigger
med skyffel kröker rygg.
I de europeiska länderna i allmänhet, varest
grovarbetet taxeras lägre än yrkesskickligt sådant, har
skraparbetet tills dato ej vunnit sådan utbredning,
men så mycket mera i de nordiska länderna, varest
tvånget till grovarbetets mekanisering är mera
pressande.
Särskilt den svenska industriens mekanisering står
mycket högt och gör allt fortfarande framsteg, men
om uppgiften är riktig, att per industriarbetare i
Förenta staterna stod 1927 c:a 4,7 hkr till förfogande,
men i Sverige blott c:a 4 hkr, så återstår dock
åtskilligt att ytterligare mekanisera här hemma.
I Sverige, Norge och Finland användes skraparbete
för sand, grus, lera och jordarbeten, för muddring,
för lagring av kol, koks, klinker, cementsten,
super-fosfat, malmslig, bränd kalk samt brännflis och även
för en så ömtålig vara som kokflis.
Fig. 20 visar en anläggning för kollagring vid
sulfitfabriken St. Johannes i närheten av Wiborg,
vars kolbehov nu är c:a 30 000 ton/år, men framdeles
kan fördubblas. Kolet kommer med mindre ångare
till en brygga på 1 km avstånd, varest lossning t. v.
sker med ångarnas egna vinschar till vanliga
järnvägsvagnar. Efter lokdrift till fabriken tippas
vagnarna medelst en provisorisk vagnstippare över den
enda tillgängliga upplagsplatsen, en grop i marken,
som vid behov kan breddas.
En släpskrapa om l1/1 kbm med 50 hkr:s spel
ombesörjer lagringen och vid behov återskrapning av
kolet till en mindre ficka med underliggande
stålbandstransportör, varifrån det framföres över
pann-stoker och avstrykes.
Fig. 21. Släpskrapa i kombination med kajkran.
Hela anläggningen, exkl. vagnstipparen, med
skrap-utrustning och stålband har kostat c:a 250 000:—
fink, och det eljest osmakliga grovarbetet har
förvandlats till ett mycket behagligt sådant.
Fig. 21 visar ett aktuellt förslag till
kajutrustning. En mindre brokran finnes redan, men behov
föreligger att kunna behärska större bredd av
hamnplatsen. Alternativt har man tänkt sig kranbron
kopp-lad med en lätt bro, försedd med avstrykande
transportör och i bron monterad mindre skrapa för
åter-transport vid behov till kajkranen eller motsatta
upplagssidan.
Alternativt skulle bron ersättas med enbart en
större skrapa såväl för lagringen som vidare
hanteringen av massgodset.
Fig. 20. Släpskrapeplan för pannhuskol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
