Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1929 - Utställningen »Gas und Wasser» Berlin 1929, av Olof Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
387 a
UTSTÄLLNINGEN "GAS UND WASSER" BERLIN 1929.
Vi hava under senaste tiden hört mycket starka
klagomål från industrihåll över det i Sverige rådande
utställningsraseriet. "Utställningarna tjäna blott som
skylt för det obligatoriska nöjesfältet", heter det med
rätta. Detta gör att de ledande industrifirmorna, som
burit upp utställningarna, nu börja draga sig
därifrån. När så även utställningarnas antal stiger till
över 10 per sommar, då blir den förut höga
standarden försämrad, fläckuttagningsmedel och dammsugare
börja dominera utställningarna.
Utställningarna komma dock ej att försvinna,
deras karaktär kommer blott att omläggas. De komma
att representera ett bestämt fack, som kan samla
besökare från ett vidsträcktare område, intresserade och
kunniga personer, som komma för att se, lära och göra
affärer. Vi hava haft flera sådana utställningar som
vunnit stor ryktbarhet, exempelvis "Pressa" och
"Gesolei". I år hålles i Berlin en dylik
specialutställning "Gas und Wasser", som tilldragit sig
största intresse.
För utställningen hava de fyra utställningshallarna
i Kaiserdam tagits i anspråk. Utställningen tar i
anspråk 45 000 m2, därav gasen 30 000 m2. Ett
utmärkande drag för utställningen är att varje föremål fått
tillräckligt utrymme och att intet sparats för att få
en representativ exposé. De stora firmorna med
mångsidig tillverkning hava ej sammanträngt hela
sin tillverkning i en enda monter utan begränsat sig
till att mera ingående visa några särskilda föremål.
Fackmannen har på Gas und Wasser beretts
tillfälle att på en plats jämföra olika firmors
konstruktioner och att överskådligt erfara sitt facks allra
senaste framsteg. Icke heller någon fackman torde
lämna utställningen utan att hava lärt sig något
nytt. Också lekmannen kan där utan möda få en
inblick i vad som rör gas och vatten. Det bör
betonas att utställningen ej enbart är avsedd för
fackmän, utan på ett klargörande sätt med modeller,
apparater och film, ja t. o. m. talfilm sättes den
besökande in i olika detaljer på ifrågavarande
områden. För den studerande ungdomen innebär
utställningen ett enastående studietillfälle. Om vissa delar
av den kunde räddas åt den tekniska
undervisningen, skulle den göra dubbelt gagn.
Utställningen är rent tysk, med ett undantag när
— Wien. Man räknar härvidlag Tyskland och
Österrike som en stat.
I den första utställningshallen äro inrymda
följande avdelningar: 1. Vetenskap och forskning inom
gasfacket. 2. Råämnen. 3. Gasverksanläggningar.
4. Gastillverkning. 5. Rening, mätning och lagring
av gasen. 6. Biprodukter. 7. Distribution. 8.
Korrosion. 9. Laboratorieutrustning.
I denna hall inrymmes således allt vad som rör
gasproduktion till och med gasens passage genom
abonnentens mätare.
Genast vid inträdet i hallen möter man
utställningen clou: en jättemodell av ett modernt gasverk
(fig. 1) i skala 1/10, omfattande en yta av 1 000 m2
och uppställd av Berlins Städtische Gaswerks A. G.
Originalet är avsett för produktion av 150 000 m3
gas per dygn, dvs. tillräckligt för en stad på 500 000
innevånare. På modellen kan man nära nog i detalj
följa hela förloppet vid gastillverkningen. Det är ej
heller någon död och livlös modell. Lastkranarna
svänga vid kajen, transportörerna gå, vagnarna under
kamrarna föra koksen till släcktornet och stjälpa den
i en behållare, varifrån en gripskopa för den till
kokssorteringen. En rundvandring genom modellen
börjar med kolets lossning från pråm eller från
järnvägarnas nyaste kolvagnar om 60 ton. Man kan i
detalj följa kolens vidare förarbetning såsom målning
och blandning innan det kommer till ugnshuset.
Ugnstypen är vertikalkammarugn för 5 tons laddning.
Bredvidliggande byggnader äro avsedda för alstring
av vatten- och generatorgas samt ånga. Vidare
finnes alla apparater för gasens kylning och rening.
Två gasklockor finnes, en torr gasklocka för gasen
och en våt för vattengasen.
När man betraktat denna modell, bör man gå till
staden Wiens utställning och se på den där uppsatta
modellen över det första gasverket på Europas
fastland. Det byggdes år 1817 i Wien av ingenjör Prechlt.
Hela anläggningen, bestående av retort, kylare,
re-ningsapparat samt gasklocka, var inrymt i ett enda
rum. Anläggningen var avsedd för gatubelysning
omkring trakten av Kärtnertor. För övrigt är Wiens
utställning synnerligen intressant och omfattande.
Innan arbetare antagas vid Wiens gasverk
underkastas de prov på luktorganen, därigenom att de
få angiva om det luktar gas i rum med olika
gasblandningar, varvid det visat sig att en
gasblandning av
0,5 % märkes av 36 % av de undersökta
IjO 5) V ?> „ „ ,, ,,
» >> )) „ „ „ „
De som ej känna 1,5 %, användes ej i sådant
arbete som fordrar utvecklat luktorgan.
Kurvor och tabeller av olika slag ånge
utvecklingen av Wiens gasförsörjning. En tabell utvisar
gasförbrukningen å olika användningsområden:
Gaslev Därav för
totalt" Hushåll Industri
1900 98 mill. m3 9 mill. m3 8 mill. ma 14 mill m" 67 mill. ms
1913 181 „ „ 72 „ „ 32 „ „ 16 „ „ 61 „ „
1928 299 „ „ 21-5 „ , 52 „ „ 11 „ „ 21 „ „
Man ser huru gasens användning förskjutits, från
att enbart ha använts till belysning användes den
numera övervägande inom industri och hushåll. Man
förvånas dock att det fortfarande användes så
mycket gas till belysning.
Det är många andra större städer som deltaga i
utställningen och de fria städerna Hamburg, Bremen
och Lybeck passa samtidigt på att visa ett antal
vackra stadsbilder för att på så sätt samtidigt göra
turistreklam.
Gasverken ha på senaste tiden fått ett nytt
råmaterial för gasframställningen, nämligen
kloakvatten.1 Sådana anläggningar finnas redan bl. a. i
Berlin, Halle och Stuttgart. Modeller visar
förfaringssättet vid dessa verk. Slammet får avsätta sig och
i Jfr Sondén, Ragnar, Nya typer av emscherbrunnar,
Tekn. tidskr. häfte 4, 1929, samt Modern rening av
avloppsvatten häfte 26, 1927. Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
