- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
391

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1929 - Framhjulen som drivhjul å automobiler - Tekniska föreningar - Ingenjörsklubben i Falun, av T. Q.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 juni 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

391 a

Fig. 1. Lodrät skärning genom ett framhjul med drivanordning system
"Voran", a = drivaxel, b — kardankoppling, e = kullager, d = främre
tvärfjäder, e = hjulstomme, / = länktappar, g, h — länkar, i = hävarm
för hjulets vridning.

förlägga vagnsgolvet ännu lägre än hittills och
därigenom göra upp- och nedstigningen bekvämare.

Drivanordningen är konstruerad av Automobil-A.-G.
"Voran" i Berlin och patenterad i Tyskland under nr
456925.

Figuren visar en genomskärning av densamma.
Drivaxeln a är medelst ö förbunden med den i länken på
vagnsunderredet sittande växelanordningen och dess
ände är lagrad i det dubbelradiga kullagret c, som är
fäst vid ändarna av tvärfjädrarna d och som
tillsammans med dessa samt hjulet e och dess vridtappar
under vagnens gång utföra lodräta svängningar i
förhållande till underredet. De härigenom hos axeln a
uppträdande svängningarna i axial led och snedställningarna
upptagas av kardankopplingen & och det i en sfärisk
hylsa vilande kullagret c, varigenom drivaxelns ände
fritt kan följa fjäderändarnas rörelser.

På bägge sidorna om det lodräta plan, som man kan
tänka sig lagt genom länktapparnas / centrumlinje, äro
i drivaxelns förlängning två länkar g och h anordnade,
av vilka den yttre h överför rörelsen till hjulet. Båda
dessa länkar äro förskjutbara i drivaxelns riktning, på
det att de icke skola bliva utsatta för inverkan av de
under gången uppträdande sidostötarna, utan endast
tagas i anspråk för vridningsmomentets överförande.
Sidostötarna upptagas sålunda uteslutande av
länktapparnas / lager.

Omnibusen har hittills tillryggalagt omkr. 20 000 km
i vanlig trafik utan att några större reparationer hava
behöft företagas. Driftstörningar, beroende på
drivanord-nlngens speciella utföringsform, hava överhuvud taget
icke förekommit. Försöket har utfallit så gynnsamt, att
även London General Omnibus Company kommer att på
prov förse en omnibus med dylik drivanordning.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Ingenjörsklubben i Falun

hade till lördagen den 8 juni anordnat ett vårmöte med
damer. I programmet ingick först ett förmiddagsbesök
vid Falu yllefabriks anläggningar vid Sågmyra. Trots
den ogynnsamma väderleken hade ett trettiotal deltagare

infunnit sig pr järnväg eller bil. Vid järnvägsstationen
avhämtades de tågresande medelst fabrikens bilar och
samlades i fabrikör Tidstrands slottslika, vackra hem,
där de besökande välkomnades och undfägnades på det
mest gästfria och älskvärda sätt. Rundvandringen genom
det stora fabrikskomplexet gav en klar uppfattning om
målmedveten energi, djup fackkunskap och framstående
organisationsförmåga, egenskaper förvisso ofrånkomliga
för den, som med rådande hård tävlan med äldre
utländska (i förening med lägre arbetslöner) samt
framstående inländska fabriker skall hemföra segern såväl
beträffande kvalitet som prisbillighet. Fabriken, som
sysselsätter inemot 400, mest kvinnliga, arbetare, var i
full drift. De sinnrika maskinerna, som utan annan
märkbar hjälp av mänskligt arbete än övervakande och
tillsyn samt ett och annat handgrepp, kunde förvandla
den råa ullen eller bomullen först till vackert garn och
sedan till allehanda tyger, väckte allas beundran och
livliga intresse. Förträffliga prov på fabrikens förmåga
visades i form av grövre och finare tyger av bomull
och ylle m. m., från hästtäcken av nöthår till de
skönaste sjuk- eller gästrumsfiltar, från vindtyger eller
diagonal och starkaste militärtyger till mjukaste och
vackraste "engelska" cheviot m. m.

Kl. 3,30 e. m. öppnades Ingenjörsklubbens
sammanträde i den vackra Bergslagssalongen av ordföranden,
disponenten E. Lundqvist, varvid följande personer
invaldes såsom klubbmedlemmar: fabrikören m. m. A. L.
Tidstrand och disponenten Sven Tidstrand, Sågmyra,
direktören m. m. Gösta Frisell och fil. dr Ragnar
Sö-derquist, Bergslaget, civilingenjören Björn Börjesson,
Ribbings ingenjörsbyrå, samt bergsingenjören Åke
Bergendahl, Grängesberg.

Härefter vidtog diskussionsmötet med ett föredrag
av byråchefen i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen A.
Valsinger över ämnet: "Några ord om det svenska
vägväsendet och dess anpassning till den moderna
trafikens krav."

Efter en historisk överblick över vägarnas
utveckling från fästigar och gång- eller ridvägar samt de
gamla landskapslagarnas och landslagarnas stadganden
om "alle mäns väg" med 10 alnars, dvs,i 6 meters,
väg-bredd och byväg med 6 alnars (=3,6 m) bredd
berörde talaren bestämmelserna i nu gällande 1891 års
väglag. Beträffande byggandet och vägunderhållet
upplyste talaren, att detta förut helt ålåg jordägarna, för
få år sedan fördelat på 350 000 lotter med en väglängd
varierande från några cm till flera km och ett
avstånd från egendomen till väglotten i medeltal för hela
landet av 4 till 5 mil (undantagsvis ända upp till 15
mil). Nu äro som bekant bördorna fördelade på
samtliga inom väghållningsdistriktet boende enligt
vägfyrk-tal.

Redan under förra hälften av 1700-talet uppgick de
allmänna vägarnas, härads-, socken- och byvägarnas
sammanlagda längd till 19 000 km. För närvarande
utgör motsvarande väglängd 71000 km, varav 19 000 km
allmänna landsvägar. Väghållningsdistriktens antal är
379.

Landsvägarnas betydelse, som starkt tillbakasattes
under "Järnvägstidevarvet", har med motorfordonens
införande undergått en revolutionerande förändring, lätt
förståelig, då automobilismen på de senaste 10 åren
ökats från 1 automobil på var 687 :e person till en på
var 46 :e person samt då antalet landsvägsfordon till
75 % utgöres av motordrivna (i medeltal, varierande
mellan 60 och 90 % i olika landsdelar). Till jämförelse
nämndes, att motsvarande amerikanska siffror utgöra i
medeltal 1 bil på var 7:e person, resp. 1 bil på var 3:e
person i Kalifornien.

Då en anpassning av landsvägarna för en växande
automobiltrafik i omläggningskostnader kan beräknas
till kr. 30 à 40 per m väg, skulle en sådan omläggning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free