Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Jordbrukets ekonomiska läge, av A. H. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teknisktid skrift
HÄFT. 31 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 3 A U G.
ÅRG. 5 9 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Jordbrukets ekonomiska läge. — Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas,
av dr-ing. F. Lawaczeck. — En ny metod för sterilisering av vatten. — Ekonomisk översikt. — Notiser. —
Personalnotiser.
JORDBRUKETS EKONOMISKA LÄGE.
Alltsedan den under kristiden uppkomna
högkonjunkturen upphörde har jordbruket arbetat under
synnerligen svåra ekonomiska betingelser. Följden
härav har blivit en betydligt försvagad ekonomi hös
en stor del av vårt lands jordbrukare.
Av de av lantbruksstyrelsen årligen publicerade
räkenskapsresultaten från svenska lantbruk framgår,
att nettoavkastningen å lantbrukskapitalet, i samband
med den starka deflation, som följde på krigsårens
högkonjunktur, sjönk från nära 7 %
bokföringsåret 1918—1919 till under 1 % 1920—1923. Under
de senaste 3 åren har förräntningen i medeltal legat
något över 2 % för samtliga kontrollerade jordbruk.
Ur samma källa erfar man att priserna å
jordbrukets produkter sedan femårsperioden 1909—1913
stigit med 37 % under det att priserna å jordbrukets
produktionsmedel (arbete och driftsförnödenheter)
stigit med icke mindre än 67 %.
Det är emellertid icke blott i vårt land, som
jordbruket har att kämpa med stora ekonomiska
svårigheter, utan detta är även förhållandet i flertalet av
de viktigaste jordbruksländerna. På intet annat
område av näringslivet är konkurrensen för
närvarande så hård som inom jordbruket. Detta har
som ekonomisk faktor kommit att stå tillbaka i
jämförelse med industrien och andra näringsgrenar. Till
följd av jordbrukets centrala plats i folkhushållningen
bliva verkningarna av jordbrukets nödläge mycket
kännbara på många av det ekonomiska livets
områden.
Orsakerna till det nuvarande läget äro givetvis
flera, men torde i första hand vara att söka i den
ökade produktionen av jordbruksalster i så gott som
alla länder. De stora framstegen på
transportteknikens område ha även bidragit till att skärpa
konkurrensen. Genom järnvägsnätets utbyggande och
framförallt genom bilismens utveckling har det blivit
möjligt att till låga kostnader transportera
jordbruksprodukter från långt avlägsna
produktionsområden till konsumtionscentra* i Europa.
Den ökade användningen av automobiler och
andra motordrivna fordon inom jordbruk och
industri har också haft till följd att antalet dragare
under senare år minskats högst väsentligt. Sålunda
har, enligt nu föreliggande resultat av den allmänna
husdjursräkning, som verkställdes i samband med
1928 års fastighetstaxering, antalet hästar i Sverige
sedan år 1919 nedgått med icke mindre än 90 000 st.
Då foderproduktionen spelar en stor roll i det
svenska lantbruket, måste den omständigheten, att an-
talet dragare reducerats så avsevärt, inverka
ogynnsamt på avsättningsmöjligheterna för denna
produktion. Samma iakttagelser föreligga för övrigt från
alla länder. Stora arealer, vilka tidigare togos i
anspråk för foderodling åt dragare, användas nu för
livsmedelsproduktion.
De ekonomiska svårigheterna för jordbruket torde
också till icke ringa del bero på en i jämförelse med
andra näringar underlägsen försäljningsorganisation.
På grund av det stora antalet företag, vilka därtill
äro mycket spridda, ställer det sig betydligt svårare
att åstadkomma ett organiserat utbud av
lantbruksprodukter än industrivaror. Bristande kapitaltillgång
tvingar även lantbrukarna att sälja sina varor, så
snart de äro färdiga, utan möjlighet att avvakta den
bästa konjunkturen. Härigenom bliva de mycket
beroende av mellanhänder. Skillnaden mellan det
pris producenten erhåller och det pris konsumenten
får betala, är därför merendels större för
jordbruksprodukter än för de flesta andra varor.
Det svenska jordbruket är ju också i vissa delar
av landet beroende av exporten till utlandet, där det
har att upptaga konkurrensen med länder, vilkas
produktionskostnader äro genomgående lägre än de
svenska, ja, inom en del grenar endast en bråkdel
därav. Då den svenska exporten är av föga betydelse
i förhållande till omsättningen å världsmarknaden,
inverkar den icke på prissättningen i nämnvärd grad.
Däremot äro världsmarknadens priser av stor
betydelse för det svenska jordbruket, enär de bliva
bestämmande för prissättningen inom landet.
Försämringen av jordbruksprodukternas köpkraft
gent emot de driftsförnödenheter och industrivaror
jordbrukaren måste köpa, har till följd att
jordbruksbefolkningens levnadsstandard pressas ned på
en allt lägre nivå i förhållande till andra
befolkningslager. Arbetsinkomsten för jordens brukare — vare
sig de äro företagare eller lönearbetare — är
anmärkningsvärt låg jämfört med vad som erhålles inom
andra verksamhetsgrenar. Lantarbetarna få nöja sig
med löner, som icke äro mera än hälften eller i bästa
fall två tredjedelar av den vanligast förekommande
grovarbetarlönen inom industrien. Många av de
självägande jordbrukarna få en lägre betalning för sitt
arbete än de skulle haft såsom lönearbetare.
Från jordbrukarehåll reses därför allt starkare krav
på att statsmakterna måtte vidtaga åtgärder i syfte
att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft till
förbättrande av deras ställning, som ha sin utkomst av
jordbruksarbete. En tydlig bild av den stämning, som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
