Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Magasinering av elektrisk överskottsenergi i form av vätgas, av F. Lawaczeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
De offentliga elektricitetsverkens belastningsfaktor
är sålunda förvånansvärt låg, endast 25 %.
Någon avsevärd förbättring erhåller man icke
genom att anordna ett gemensamt ledningsnät för
alla elektricitetsverken, ty medeltalet av alla
diagram måste bli sämre än varje diagram för sig.
Elektriskt drivna järnvägar och spårvägar
förbättra icke belastningsfaktorn, utan försämra den i
stället, ty för dem är belastningsfaktorn lägre än 25
%. Hamburgs Hochbahn t. e. (fig. 10) har en
medel-belastning av 2 800 kW och en installerad maskin-
Diagrammet i fig. 11 visar de energimängder i
kW, som motsvara de pr sek. tillströmmande
vattenmängderna vid ett vattenfall, avsatta såsom
funktioner av årets dagar.
Om man bygger ut vattenfallet endast för den
vattenmängd, som finnes till förfogande den tid på
året, då vattentillflödet är minst, erhåller man den
minsta mängden överskottsström, men vissa tider
på året stor mängd överskottsvatten. Utbygger
man vattenfallet för dess medeleffekt, får man
överskottsström under halva året ungefär lika mycket,
som tillföres ledningsnätet, och dessutom en
hel del vatten, som kan utnyttjas. Mycket
ofördelaktigt är det förhållandet, att på
vintern, då strömbehovet är störst,
vattentillgången är minst. En noggrannare
undersökning visar, att vattenkraften i allmänhet
utnyttjas bättre, om man använder sig av
anordningar, som magasinera den
överskottsenergi, "som uppkommer på dagen, än
anordningar för magasinering av årsöverskotten.
Schweiz, som har lämpliga anordningar för
ackumulering av såväl de dagliga, som de
årliga energiöverskotten, utnyttjade år 1926
70 % av sina vattenfall. Därvid
nyttiggjordes 36 % av den installerade effekten, vilket
måste anses vara ett mycket gott resultat.
Denna höga belastningsfaktor uppnåddes genom
export av elektrisk ström, vilken export
huvudsakligen utgjordes av under sommaren alstrad ström.
Om inan anser denna vara överskottsström, skulle
3,4 milliarder kWh överskottsström hava stått till
förfogande dvs. 77 % av den till abonnentnäten
lämnade strömmen.
I Italien distribuerades omkr. 6 milliarder kWh
alstrade av vattenkraft genom ledningsnäten, varvid
överskottsströmmen uppgick till omkr. 4 milliarder
kWh. Härvid hava icke de ångmaskindrivna
reserv-aggregaten tagits med i räkningen. Dessa hade icke
varit igång mer än några 100 timmar.
I Sverige blevo statens elektricitetsverk under år
1926 synnerligen väl utnyttjade nämligen i
medeltal till 53 %.
Fig. 30. Hamburger Hochbahn den 9 dec. 1921.
effekt av 13 200 kW, dvs. en belastningsfaktor av
= 20 %. För långa järnvägslinjer är
belastningsfaktorn ännu sämre.
Att 25 % av den maximala kapaciteten utnyttjas,
betyder att överskottsströmmen dvs. den ström, som
ej behöver belastas med någon ränta på
anläggningskapitalet, är tre gånger så stor som den, som tillföres
ledningsnätet.
Om elektricitetsverket drives av vattenkraft eller
ångmaskiner inverkar ej på belastningsfaktorns
storlek, tv belastningsdiagrammets utseende bestämmes
av strömkonsumenterna. I ett hänseende
förefinnes dock en olikhet, att vid vattenkraftdrivna
elektricitetsverk överskottsströmmen ej kan tillgodogöras
i samma utsträckning som vid sådana, som drivas
ined ångmaskiner. Emedan de vattendrivna
elektricitetsverken som reservdrivkraft hava ångmaskiner,
vilka bliva dåligt utnyttjade, har man emellertid
vid dessa elektricitetsverk med kombinerad
drivkraft i regel mera överskottsström till sitt förfogande
än vid dem, som endast använda ångmaskiner.
Visserligen måste man vid de ångmaskindrivna
elektricitetsverken räkna med kolkostnaden för
överskottsströmmen, men denna kostnad är i själva
verket ej så stor. Med ett stenkolspris av 20
riksmark pr ton fritt elektricitetsverket blir denna
kostnad omkr. 0.87 pf. pr kWh.
För ett elektricitetsverk vars ångpannor eldas
med brunkol, som hava ett bränslevärde av 1800
kalorier pr kg. kan man räkna med, att kolen kosta
1 riksmark pr ton i ångpannornas eldstad och att
överskottsströmmen sålunda kostar endast omkr. 0,2
pf. pr kWh.
Om man bortser från den överskottsström, som
kan alstras av ångmaskinerna, återstår rätt mycken
överskottsström från de vattendrivna aggregaten,
mera än vad man i allmänhet tror.
Fig.
Monader ^-r-r,*
0vsrskoftssfröm j§§|0e/7 under dygnet erhållna
Overs k.- strömmen,
occumu-lerod och onvond samma dygn
11. Vattenfallets effekt, den elektriska strömmen till ledningsnätet
och överskottsströmmen.
2 800
13 200 :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
