Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1929 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
403 a
ännu ej läckt ut. Det är väl sannolikt, att denna
regering är benägen för mera radikala åtgärder, än som
hittills kommit ifråga, och situationen är ock sådan, att
dylika krävas. Frågan är blott om förmågan finns på
denna hand. I varje fall borde regeringen vara mera
obunden av gammal slentrian och branschfördomar än
föregående, och man får hoppas, att sakkunskapen står i
erforderlig grad till disposition. Arbetareregeringens
program präglas i övrigt av den starkt understrukna
strävan att minska arbetslösheten, men det kan väl
synnerligen starkt sättas ifråga, om den har större
förutsättningar att lösa detta problem än någon tidigare
regering. Åtgärder à la patentmedicin torde näppeligen
kunna gagna på längre sikt. Den naturliga vägen är
att öka industriens sysselsättning, och detta sker endast
genom att öka dess konkurrenskraft. Hittills har
regeringens planer närmast endast avspeglat större
rund-hänthet med offentliga medel för stora kapitalslukande
projekt, som icke skulle ha realiserats nu, om de setts
ur ren ekonomisk synvinkel. När man icke tidigare
vidtagit dylika åtgärder, har det varit med hänsyn till
skattebetalarna och näringslivet i övrigt, vilka man icke
ansett tåla en dylik belastning. I den mån dessa projekt
realiseras med lånemedel innebära de tydligen i den
utsträckning de icke bli räntabla en belastning av
kommande generationer. En dylik belastning är ju i och
för sig icke helt omotiverad; den nuvarande generationen
har fått bära världskrigets börda i största utsträckning
och endast i de besegrade länderna har denna i högre
grad övervältrats på kommande släkten; det är en
värderingsfråga, huruvida man skall låta följande generationer
bära ännu större räntor utan att få någon däremot
svarande nytta genom disposition över kapitalföremål, och
någon objektiv grund för dess avgörande finns tydligen
ej. I första hand gäller det för den engelska regeringen
att se till att icke näringslivet nu ålägges nya bördor,
som minska konkurrenskraften och i andra hand att
de mycket arbetskraft krävande projekten läggas så, att
de ha utsikter att bli räntabla i framtiden och att de
successivt avvecklas på ett sådant sätt, att industrien
kan, i den mån den blir i behov av mera arbetskraft,
utan hinder av arbetenas fullbordande taga dylik
därifrån. — Arbetarregeringen synes omedelbart ställas
inför ömtåliga arbetskonflikter; en sådan av betydande
dimensioner är den inom textilindustrien, där cirka %
mill. arbetare drabbats av lockout, då de icke gått
med på en lönesänkning på 12% proc.
Den av skadeståndsförhandlingarna framkallade
tyska krisen på penning- och valutamarknad synes nu
ha övervunnits, och även om man icke kan vänta någon
nämnvärd förbättring i det allmänna ekonomiska läget
i Tyskland, så har man all anledning att icke längre
vänta sig den markerade försämring, som den
ekonomiska forskningen i Tyskland tidigare förespådde bli en
följd av det svåra läget på penningmarknaden. Utländskt
kort kapital och även i viss utsträckning långt har åter
börjat strömma in i landet, och ränteläget i förhållande
till det i det övriga Europa är åter detsamma som för ett
år sedan. Prisfallet har avstannat, och produktionen
visar stegring; mest markerad är stegringen inom de
tunga industrierna och i främsta rummet för
kolgruvorna. Även de för den mera direkta konsumtionen
arbetande industrierna med undantag för textilbranschen
-visa en förmånlig utveckling.
De föreliggande uppgifterna om produktionen i vårt
land ge vid handen, att konjunkturen för vår del
utvecklas i samma gynnsamma riktning som tidigare och att
de lägre exportsiffror, som våra viktigaste
verkstadsindustrier visade för maj, av allt att döma voro av
tillfällig natur. Elektriska maskiner, separatorer och
kullager samt förbränningsmotorer förete högre
värdesiffror för juniskeppningen än för samma månad i fjol,
medan däremot telefonindustrien ej kommit upp i
fjolårets rekordsiffra för nämnda månad. Utförseln av
trävaror håller sig väl uppe på fjolårets nivå, medan
massasiffrorna, framför allt de för sulfat, äro avsevärt högre
och för papper stigit något. Järnmalmsexporten har åter
kommit upp i 1927 års höga kvantiteter. Den hämning
av exporten samtidigt med att importen kunde fortgå
relativt normalt, som isförhållandena framkallade under
årets tidigare månader, resulterade icke såsom väntat i
en motsatt utveckling av utrikeshandeln under maj utan
Prisindex [-Produktions-index.-] {+Produk- tions- index.+} Sv.
finanstidning Utrikeshandeln Export a v Produktionen medeltal pr månad
Månad och år Pundkurs medeltal Svensk
finanstidning Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper och papp Järnmalm Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. lOOOkbm 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000ton 1 000 ton
1913........i 18,24 " 1021 — 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
192 2................16,93 162 — 1114,2 1 153,7 5 752 1047,i 283,2 5 322 74,5 22,o 29,i
192 3................17,23 157 86 ’1294,6 1 142,i 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23,6 25,9
192 4................16,68 155 103 1424,5 1261,o 5165 1 221,2 363,i 5 948 111,4 42,3 45,i
1925 ..............17,99 157 106 1446,4 1357,i 5 226 1 187,8 387,2 8 800 105,2 36,o 43,i
192 6................18,16 144 109 1489,6 1419,3 4 662 1 302,6 405,o 7 656 103,8 38,o 43,2
192 7................18,13 141 115 1575,0 1611,4 5 413 1453,5 405,7 10 726 150,2 34,5 43,o
192 8................18,16 144 110 11710,i 1 566,9 5 673 1 325,6 392,i 5125 114,6 32,8 52,6
1928
Maj........! 18,19 149 117 153,9 134,8 476 138,7 33,6 74 12, i 33,4 57,4
Juni........I 18,19 149 122 143,9 145,6 : 795 140,7 33,0 228 7,1 28.6 43,,
Juli........i 18,16 ! 149 i! 105 127,4 138,6 715 123,9 37.4 351 11,2 26,o 42,6
Augusti 18,u 148 112 ; 151,7 148,7 697 142,9 39,9 403 7,3 j 23,o 54,i
Sept............18,13 139 119 152,2 158,i 662 156,1 40,7 842 8,9 30,5 46,2
Okt..........18,14 136 125 : 158,0 165,6 740 137,5 i 38,3 1035 13,o 39,4 56,2
Nov..................18,15 138 133 166,3 165,2 637 187,5 ! 41,7 789 11,6 45,3 65,7
Dec.........|j 18,13 139 128 131,0 167,3 515 211,9 38,o 628 12,1 40,3 49,8
1929
Jan..................18,14 138 148 122,5 109,4 236 94,4 35.5 541 6,7 44,2 46,9
Febr.....1 18,16 139 134 87,o 77,4 102 35,7 28,o 492 4.3 42,i 55,5
Mars .... j 18,17 138 135 89.0 95,2 72 47,7 36,8 456 6,5 37,8 58,8
April .... I 18,18 136 146 205,8 149,5 267 138,5 45,7 796 12,o 42,2 58,7
Maj .......1 18,16 133 130 168,0 162,i 514 202,2 42,9 933 10,3 46,8 70,2
Juni........’ 18,12 I 132 — 145,2 168,8 746 175,8 34,9 1 148 11,4 | 32,5 49,4
i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
