Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1929 - Driftsvetenskapliga studiekursen i Essen, av Nils Josef Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 aug. 1929
TEKNIS K TIDS K K I F T
423
Fig. 2.
av livliga diskussioner, voro fyra eftermiddagar anslagna
åt praktiska övningar, för vilka firman Friedrich Krupp
A.-G., Essen, på det mest storstilade sätt hade ställt
olika verkstadsavdelningar till förfogande, övningarna,
till vilka av praktiska skäl blott ett 80-tal av de till
inemot 200 uppgående deltagarna kunnat beredas plats,
avsågo att göra deltagarna bekanta med de moderna
hjälpmedlen och förfarandena för arbetsstudier,
tidstudier och driftskontroll och genom den ständiga växlingen
mellan föredrag och verkstad stärka intresset för och
fördjupa kunskaperna om dessa.
De avdelningar hos Krupp, där
övningarna ägde rum, voro: Registrierkassenbau,
Landwirtschaftlichemaschinenbau Giesserei
och Walzwerk.
De apparater, som voro uppsatta resp.
inkopplade till maskinerna och vilkas
handhavande deltagarna själva hade möjlighet
att pröva, voro: Poppelreuter,
Arbeitsschauuhr för tidtagning, Kienzle
Hubauto-graph, Poppelreuter, Zählschreiber,
Poppelreuter Zeitverlustschreiber, Bruhn Recorder,
Peiseler Diagnostiker, Siemens
Bandschreiber, Kienzle Recorder och Deutagraph.
I var och en av de verkstadsavdelningar,
där övningarna pågingo, var i ett särskilt
rum en synnerligen instruktiv uppställning
av diagram tagna med apparaterna
anordnad. Fore besöket i verkstäderna
genomgicks i stora drag det, som skulle studeras,
och efter övningen diskuterades och
förklarades allt mycket ingående. Bl. a. visades
olika kurvor och grafiska förfaranden för att
taga fram olika upplysningar ur arbets- och
tidstudiediagram. Tyvärr kunna
diagrammen icke alla lämpligen reproduceras.
Genom en "Poppelreuter
Zeitnehmer-Modell" kan man sålunda få fram
exempelvis karakteristiska profiler (fig. 1 illustrerar
ett litet avsnitt därav) från ett för- och ett
färdig-valsverk. Stycktiderna markeras pa-
rallellt med abskissan, antalet genomgångar
utav sneda linjer, den rena valsningstiden
utav måttet på ordinatan från grundlinjen
till högsta punkten, väntetider,
omställningstider etc. tydligare genom ett dylikt diagram
än någonsin tabeller eller
stoppuravläs-ning kunna visa.
Fig. 2i och 3 äro diagram från
apparater, avsedda för övervakande av driften.
Fig. 2 är från Kienzle 8 dagars Recorder,
där diagrammet gör ett varv på 24 timmar.
Fig. 3 Bruhn’s 12 timmars Recorder, med
ett varv av diagrammet på 12! timmar. Ur
dessa diagram framgå blott arbetstider och
stopptider. Apparaterna fästas på olika
regleringsspakar. För varje gång spaken
manövreras, slår ett mejselformat skär en linje
på diagrampapperet. Följa linjerna tätt på
varandra, bildas ett band, som utmärker
arbetstid, luckorna stopptider.
Genom Siemens Mehrfachbandschreiber
har man möjlighet att vid tidstudier i t. e.
ett valsverk se arbetsoperationernas
inbördes sammanhang, störningar i driften och
huru dessa inverka på de olika skedena i
den stegvis fortlöpande fabrikationen
(gestaffelte Vorgänge). Vid ifrågavarande
produktionsprocess måste tidtagningen försiggå
över ett så stort område, att det fordrades
7 tidtagare för att få förloppet registrerat.
Apparaten, vilken skriver 9 diagram
samtidigt, uppställdes på den brygga, varifrån
regleringen för färdigvalsverken sker (Steuerbühne an
der Fertigstrasse). Elektriska ledningar voro dragna
till de 7 punkter, där tidtagarna voro uppställda, och
registreringen verkställdes genom att trycka på
kontaktknappar, varigenom hävarmarna, som hålla
skriv-stiften, åverkas. Genom att följa en och samma linje
på diagrammet ser man huru mycket ett visst
fabrikations- resp. transportorgan är belastat. Genom att
öv-vergå från den ena linjen till den andra, nedifrån och
uppåt samt från vänster till höger, kan man följa ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
