Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1929 - Den polytekniska Læreanstalt 1829—1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
427
Fig. 2. Den polytekniske Læreanstalt i Köpenhamn sedd från Sølvtorvet.
man fått kännedom om resultatet av den stora
anläggningen mellan England och Frankrike. Han fick
emellertid ej se denna färdig utan dog i mars 1851
och efterträddes av kemisten I. G. Forchhammer.
På Ørsteds tid utbildades vid skolan blott kemister
och mekanister. Väg-, vatten- och järnvägsbyggare
utbildades först efter år 1857, och det sägs, att man
från de militära myndigheternas sida icke såg
välvilligt på att det nu blev konkurrens för
ingenjörs-officerarna, som likväl ända fram till 80-talet voro
de prioriterade ifråga om alla ämbeten, som krävde
insikt på dessa områden.
Detta förhållande har på ett roligt sätt belysts i
en rad artiklar, som den då för tiden mycket bekante
kapten M. Rovsing år 1899 skrev i "Politiken" efter
några heta sammandrabbningar med den dåvarande
krigsministern Bahnson. Artiklarna hade som
gemensam överskrift fått rubriken "Vår civilmilitarism"
och författaren liknar järnvägsväsendet med en
grosshandlarbal, där det bara gäller att briljera med
granna uniformer. Danmarks nuvarande
telefondirektör Fritz Johannsen, vid den tidpunkten
entreprenör, föranleddes härav till en artikel, som i sin tur
gav anledning till bildandet av Dansk
Ingeniørfor-ening år 1892, alltså långt senare än motsvarande
föreningar i Norge och Sverige. Detta förhållande får
väl emellertid ses mot bakgrund av att man i
Danmark hade Den Tekniske Förening, som dittills hade
samlat alla tekniker, oavsett om de voro ingenjörer
eller ej.
Under de första femtio åren av Den polytekniske
Læreanstalts tillvaro blevo de polytekniska
kandidaterna icke mycket anlitade i teknisk verksamhet.
Många av dem slogo sig fram som lärare vid lärda
skolor, men vid åtskilliga tillfällen visade det sig, som
avlidne belysningsdirektören i Köpenhamn, Wind-
feld-Hansen, har berättat i sina minnen, att det
icke var så helt beställt med de polytekniska
studiernas anseende. Icke så att kunskaperna voro för
ringa — tvärtom. Men det att till studierna var
knuten en verkstadsutbildning var något, som icke
värderades av den national-liberala, klassiska
utbildningens tid. Det är säkerligen en reminiscens från denna
tid, att de danska ingenjörerna benämnas
polytekniska kandidater. Det kommer antagligen därav, att
man såsom professor Zeise framhöll önskade en
examen, som skulle stå på samma nivå som den
teologiska och juridiska. Som beteckning för en
avslutad utbildning är den danska kandidattiteln ju
meningslös och förstås överhuvud ej alls i utlandet.
Danska polytekniska kandidater kunna också intyga,
att när de rest i utlandet, ha de antagits vara
studenter, som aldrig lyckats taga någon examen.
Omkring hälften av de intill mitten av förra
århundradet utexaminerade kandidaterna kommo ej alls
ut i den tekniska verksamheten. Då Den polytekniske
Læreanstalt 1879 firade sitt 50-årsjubileum, höll
professorn i fysik Holten, som den gången var rektor
och själv hade utexaminerats som maskiningenjör,
ett tal, som av åhörarna uppfattades som en enda
lång jeremiad över polyteknikerns eländiga ställning.
Officerare och okunnigt folk föredrogs. Detta kunde
inte bero på att polyteknikerna voro så särskilt
många. Varje årgång utgjordes av T—8 stycken.
Intill år 1890 hade allt som allt utexaminerats 495
polytekniska kandidater, intill år 1926 3 465 och
intill 1929 3 879. Under de sista tre åren ha alltså
utexaminerats ungefär lika många som under de första
sextio.
Att man i Danmark kom att använda ingenjörer i
industrien kan framför allt hänföras till två män,
nämligen G. A. Hagemann och Alexander Foss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
