Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1929 - Den polytekniska Læreanstalt 1829—1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
Fig. 3. Den polytekniske Læreanstalt i Köpenhamn. Gården mellan
maskinlaboratoriet t. h. och den gamla auditorieflygeln t. v. Fysiska
flygeln i bakgrunden t. v.
Danmarks industrialisering börjar ju först på 70- och
80-talen, då sprit- och sockerfabrikerna kommo till.
År 1882 fick Danmark sitt första andelsmejeri. Detta
var det första steget, snart följt av många andra på
den väg, som heter lantbrukets industrialisering. Den
gången hade man tilltro för den praktiske mannen
och ringaktning för den vetenskapligt utbildade. Det
var dessa åsikter, som kommo A/S Burmeister &
Wain att sacka bakåt, tills slutligen Hagemann som
styrelsens ordförande satte den vetenskapliga
tekniken på den plats, som tillhör den, och därmed fick
grunden lagd till det, som firman nu är, tack vare
ingenjörer som Ivar Knudsen, Övergaard och
Blache.
Av andra stora danska företag, som utvisa, vad en
vetenskaplig teknisk insats betyder, kan nämnas F.
L. Schmidt & C:o, med Alexander Foss och Poul
Larsen som ledare, Köpenhamns
telefonaktiesäll-skap, med Fritz Johannsen som ledare, Christiani
& Nielsen och andra stora danska entreprenörfirmor
som Højgaard & Schultz, Saaby & Lerche,
Kampman, Kierulff och Saxild m. fi. Sist men icke minst
böra nämnas sådana företag som Øresunds kemiska
fabriker, grundlagda av Julius Thomsen, och
Store Nordiske Telegrafselskab, vars anläggningar
omspänna hela världen. En gång var det den store
finansmannen Tietgens sorgebarn, men har på
senare år visat sig vara ett tekniskt företag av högsta
klass.
Det är tyvärr ej möjligt att här nämna alla dem,
som ha gjort Den polytekniske Læreanstalt till vad
den i dag är, eller som ha gjort en sådan insats i
vetenskapligt avseende eller inom näringslivet, att
den kan härledas från den utbildning, vederbörande
mottog vid läroanstalten. Men bland de namn, som
framför allt böra nämnas i detta sammanhang, äro
sådana som telegrafdirektör Peter Faber
(författare till den under kriget 1848 så populära sången
"Den Gang jeg drog af Sted"), Köpenhamns förste
stadsingenjör L. A. Colding, vilkens vetenskapliga
arbete om värmeekvivalens och om energiens
konstans säkrar honom en plats vid sidan av Joule,
Helmholtz och Robert Mayer. Vidare Jul.
Thomsen, vilkens arbeten inom termokemien med
orätt blivit ställda i skymundan av Berthelot.
Julius Thomsen var läroanstaltens rektor 1883—1902,
då han efterträddes av G. A. Hagemann, som var
rektor till 1912. Därefter följde professor H. I.
Hannover till 1922 och därefter professor P. O.
Pedersen. Det kan nämnas, att danska staten under
många år har fått igen sina anslag till Den
polytekniske Læreanstalt genom de inkomster, som den av
Thomsen grundade kryolitindustrien ger och under de
senare åren mera än det. Bland andra namn möter man
Köpenhamns stadsingenjörs, senare generaldirektör
för de danska statsbanorna Ambt, vilken ordnade
Köpenhamns kloaksystem, hamnbyggmästaren,
sedermera tekniske borgmästaren i Köpenhamn H. C. V.
MøLLER, och slutligen dr Valdemar Poulsen,
vilkens insats i radiotekniken tillsammans med professor
dr P. O. Pedersen är känd av alla världens
ingenjörer.
År 1890 flyttade läroanstalten från den gamla
byggnaden i Studiestraede, som från början var en
professorsbostad, ut till den nya byggnaden vid Sølvtorvet,
som nu i många år har varit alldeles för liten. Den
tiden är sannolikt ej långt borta, när lokalerna måste
undergå en högst nödvändig utvidgning, som kan ge
plats för moderna forskningsinstitut och som kan
vara en passande ram för det arbete, som utföres på
läroanstalten. Att nämna några namn på ingenjörer
och professorer, som nu leva och verka vid
läroanstalten skulle föra alltför långt.
Det skall bara sägas, att den danska tekniska
högskolan, utom det att den i matematik och fysik står
högre än många andra genom sådana lärare som A. S.
Ostenfeldt och P. O. Pedersen, på
byggnadsteknikens och svagströmsteknikens område hör till de
ledande.
År efter år och i tätnande skaror har en stor del
av Danmarks mest begåvade ungdom sökt sig till Den
polytekniske Læreanstalt och har där mottagit en
undervisning, som både har givit dem förmåga och
intresse för att verka inom det danska näringslivet. I
den utveckling, som utmärker både dansk industri och
danskt lantbruk, vars modernisering är byggd på en
grund som lades av Fjord och Segelcke, båda
utgångna från Den polytekniske Læreanstalt. har
många danska tekniker gjort en betydande insats.
Det har funnits tider, då arbetslösheten eller
överproduktionen på ingenjörer har varit pressande hård men
förhållandena ha börjat bli ljusare och i hela
Danmark finnes nu en växande förståelse för vad teknisk
vetenskap och teknisk forskning betyder, inte bara
för industri och handel utan för hela samfundets
ekonomi på andra områden.
Den polytekniske Læreanstalt kan med stolthet se
tillbaka på sina första 100 år. Den har varit ett hem
för naturvetenskaperna i Danmark och den har betytt
oändligt mycket för de tekniska vetenskaperna och
för landets näringsliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
