Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1929 - Tidskriftsnyheter i bränsle- och kraftfrågor, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
det av bolaget utförda första lokomotivet för
kolpulvereldning. (A. E. G. Mitteilungen Lf/Ba 67, Febr.)
En återblick på tysk ångpanneteknik under de senaste
ären ger vid handen att vid den normala
ångproduktionen per kvadratmeter eldyta under denna tid
fördubblats. Ångtemperaturen synes hava en viss benägenhet
att stanna vid 450 grader. Svetsning förekommer endast
i mindre utsträckning. De helsmidda domar av ofantliga
dimensioner för extremt höga skydd torde man väl få
anse vara ett resultat av krigsindustriens högt
utvecklade artilleriteknik. (Arch. f. Wärmewirtsch., h. 3, sid.
79.) Miinzinger (A. E. G.) meddelar att en
tvådoms-panna för 185 atm. endast kostar 7 à 9 % mera än för
35 atm. Vid tryck över 38 atm. användes
mellanöver-hettning. Förbränningskammaren bör kunna tåla en
belastning av 200 000 Cal/kbm och tim. (Die Wärme, h. 12,
sid. 2-38.) Angående Löfflerpannan finnes en ingående
redogörelse från försöksanläggningen i Floridsdorf. (Z. d.
österr. Ver., h. 1—4, sid. 1.) Elsässische
Maschinenbau A. G. i Mühlhausen bygger för egen räkning en
förbättrad Atmospanna, där matarvattnet intages och ångan
uttages vid samma ände av ångröret, vars varvtal
nedsatts till 30 varv/min. (Arch. f. Wärmewirtsch., h. 6, sid.
227.) Från högtrycksångkraftverket Kansas City
föreligga en del siffror. Förbrukningen i 85 atm-turbinen
3 504 kg Cal/kWh och i 21 atm-turbinen 4 236 kg
Cal/kWh. Ångförbrukning 2,38 kg/kWh vid full last och
3,16 kg/kWh vid halvlast. Belastning i
förbränningsrummet (kolpulver) 152 000 Cal/kbm och tim. normalt
192 000 max. (Die Wärme, h. 16, sid. 303.) I
Long Beach Southern, California, lär man ha uppnått
3 300 Cal/kWh som genomsnitt under ett halvt år med
en enhet av 100 000 kW. (El. World, h. 20, sid. 978.)
De extremt höga trycken ha helt naturligt fört med
sig speciella konstruktioner för matarpumparna. Dessa
arbeta i två etapper (till 25 atm. och 80 grader i
fyr-hjulspumpar, varefter förvärmning till 200 grader sker.
Därefter i 9-hjulspumpar från behållare om 12,5 atm. till
112 atm.). (Z. d. V. D. I., h. 12, sid. 393.)
Sedan man i U. S. A. börjat använda fast kolsyra i
stället för is, har tanken uppstått att härför använda
kolsyran från förbränningsgaser. Dessa ledas över
soda-absorbatorer, som efter upphettning avge ren kolsyra,
som sedermera nedkyles. (Power, h. 7, sid. 279.)
En ångturbin för extremt lågt tryck och dito
temperaturskillnad har konstruerats av Claude-Boucherot.
(Elektrotechn. & Maschinenb., h. 8, sid. 157.) En
anläggning finnes utförd för 50 kW, 0,0323—0,oi25 atm.,
25—11,5 grader C. Avsikten härmed är att utnyttja de
temperaturskillnader som finnas i havsvattnet på olika
djup. (Bulletin Soc. Alsacienne, h. 24, sid. 103.) Man
planerer en större anläggning av detta slag för 12 000
kW vid Cuba. (Electrical Review, h. 2, sid. 58.)
Angående de elektriska rökgasfiltren föreligga
ingående uppgifter. Vertikala metallrör användas med 200
à 300 mm diam. och 3 à 4 m höjd, i vars centra tunna
isolerade trådar insättas, vilka utsättas för likström av
40 à 50 tusen volts spänning. Gasen drives genom
rören, vilka utgöra den jordförbundna pluspolen. Mekanisk
likriktare användes med 95 à 97 %
"verkningsgrad". Energiförbrukningen varierar mellan 0,05 och
0,5 kWh/1000 kbm. Genomgångsmotståndet genom
rören har visat sig ligga mellan 2 och 8 mm
vattenpelare. Anordningen är användbar för gastemperaturer
upp till 500°. (Die Wärme, h. 22, sid. 437.)
Den stora Dieselmotorn, som nu nästan synes
dominera vid de större fartygsbyggena (åtminstone i
litteraturen), börjar nu åter visa sig i de stationära
kraftstationerna, nämligen såsom spetskraftsmaskiner.
Erfarenheter föreligga sedan två och ett halvt år tillbaka
från ett större kraftverk i Hamburg. Med en
sammanlagd drifttid av 800 timmar per år har man med
spetsmaskineriet alstrat 2,75 % av den totala energien med
en utnyttningstid av 320 timmar. (Total utnyttningstid
2 055 tim.) Man framhåller emellertid den besparing i
kabelkostnader som ernås genom installation av
kraftmaskiner i centrala delar av städer, som endast kan ske
med dieselmaskiner. Detta torde dessutom kunna ske
1 underjordiska stationer, varigenom tomtkostnaderna
reduceras till ett minimum. (Tyskland har nyligen
byggt en 10 000 tons kryssare med 50 000 hkr.
Dieselmaskineri under vattenlinjen.) (Die Wärme, h. 18, sid.
373.) De erfarenheter man hittills gjort med
avlopps-gasdriven turbokompressor för dieselmotorer, system
Büchi, visar en effektökning hos motorn av ca. 50 %
med intermittenta överbelastningar av ytterligare 35 à
40 %. (Die Wärme, h. 6, sid. 125.) Professor Junkers
bygger nu dieselmotorer med dubbla kolvar (utan
cylinderlock och med extra lätt fundament) upp till effekter
om 1 000 hkr. (Elektrotechn. & Maschinenb., h. 5, sid.
95.) En av samma konstruktör byggd dieselkompressor
utan svänghjul med ett varvtal av 2 500 varv/min.
tilldrager sig fackvärldens uppmärksamhet. (V. D. I.
Nachrichten, h. 8, sid. 3, Prof. Junkers festskrift till
70-års-dagen.) Den av svensken Bronander konstruerade
dubbelkolvmotorn, som beskrivits i Tekn. tidskr., synes
väcka intresse även utomlands. (Automotive industries,
h. 7, sid. 244.) Firman Werkspoor utför cylindern på
enkeltverkande dieselmotorer, sluten nedtill och
använder undersidan som kompressor för förbränningsluften.
(Times Trade & Supplem., h. 569, sid. 283.) Med
3-cylindrig Doxdubbelkolvmotor om 800 hkr vid 148,5
varv/min. har man uppnått en bränsleförbrukning av
139,7 gram/hkrtim. (Shipbuilder, h. 6, sid. 553.) En
bränslepump för dieselmotorer, som "shuntad" till
huvudcylindern kan apteras på installade maskiner, har
konstruerats av Archanloff. (Power, h. 4, sid. 125.)
Till förbättrande av bränsleekonomien hos medelstora
fartyg börjar man införa en kombination av
kolvångmaskin med lågtrycksturbin, varvid atlantturer visa
anmärkningsvärda förbrukningssiffror. (Times Trade &
Supplem., h. 559, sid. 43.) Elektriska anläggningar
förfar-tygsdrift finnas nu till ett sammanlagt effektbelopp av
480 000 kW. (Tekniska föreningens i Finland
förhandlingar 1929, h. 5—6, sid. 80.) En ny intressant
drivanordning för båtar, bestående av en vertikal rotor med
däri roterande förställbara skövlar, som tillika
tjänstgör som styrinrättning, har utställts i Berlin. (Schiffbau,
h. 8, sid. 197.) Frågan om kylbehandling av
fartygslaster synes vara aktuell. (Werft Reederei & Hafen,
h. 1, sid. 6.)
Den tyska lufttrafiken uppvisade förra året över 10
millioner tillryggalagda kilometer med en befordran av
över 110 000 personer. (Z. d. V. D. I., h. 18, sid. 597.)
För icke-fackmannen är det intressant att följa
flygmotorns oerhört snabba utveckling under det sista
kvartsseklet. (Mechanical Engineering, h. 3, sid. 186.) Ford
börjar införa massproduktion av tremotoriga
fraktmaskiner av helmetall. (Ca. 3 i veckan för närvarande.)
(Iron Age, h. 5, sid. 327.) I England arbetar man på
monoplan med extra stor aktionsradie för kommunikation
med kolonierna. Fairly kommer upp 6 OO’O eng. mil.
London—Egypten kan köras med 1,5 tons nyttig last.
(Times Trade & Supplement, h. 556, sid. 611.) De la
Cierva har nu flugit över Kanalen med sin helikopter.
Totalvikt 770 kg och hastighet 143 km/tim. (Ingeniören
[dansk], h. 10, sid. 129.) Den luftkylda
dieselflyg-motorn, som emotses med så stora förväntningar, är nu
nere i en vikt av under 1,5 kg/hkr vid ett varvtal av
2 000 per min. Bränsleförbrukningen är 20 % lägre än
för bensinmotorer och bränslekostnaden därmed 70 %
lägre. (Mechanical Engineering, h. 3, sid. 209,
Automotive Industries, h. 25, sid. 892 [1928].) Lorentzens
gasturbin användes som ljuddämpare och för
luftkompression i högre luftlager för flygmotorer. (Der
Motorwagen, h. 17, sid. 355.) Flygtrafiken har hastigt fört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
