- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
460

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460

TEKNISK TIDSKRIFT

14 sept. 1929

som fastighet. Icke heller kan taxeringsvärdet å den
fastighet, på vilken grävning eller sprängning skett,
höjas till följd av samma arbeten, enär fastighetens
saluvärde icke genom dem höjes.

Under avdelning 1, Fastighetstaxering av kraftverk
och vattenfall,’ har angivits, att en vattenreglering
ökar den utnyttjningsbara effekten, varav också
följer, att den ökar värdet av de kraftverk eller
vattenfall, som komma i åtnjutande härav.-

För att nu taga hänsyn till såväl kravet på
regleringsdammars fastighetstaxering som det förhållandet
att regleringsvinsten ökar nedanför liggande
kraftverks fastighetstaxering, men samtidigt undgå det
orättmätiga i dubbeltaxering av samhörande objekt
är det nödvändigt, att den genom en sjöreglering
uppkomna ökningen i värdet å ett kraftverk minskas med
den på kraftverket belöpande andelen av
regleringsdammens fastighetstaxeringsvärde.

Naturligt är att en regleringsdamm, vilken icke
producerar någon kraft och vilken icke heller är bärare
av någon dämnings- eller regleringsrätt, icke kan
åsättas högre taxeringsvärde än byggnadskostnaden
med avdrag för inträffad värdeminskning. Hur
mycket lägre än byggnadskostnaden taxeringsvärdet vid
skälig konservativ värdering blir, låter sig icke
beräkna. Såsom lämplig praxis synes två tredjedelar
av anläggningskostnaden för nyanlagd dammbyggnad
kunna förordas (avdraget vid kraftverken blir
motsvarande mindre).

Med avseende på beräkning av det genom en
sjöreglering eventuellt ökade taxeringsvärdet för de
kraftverk som hava nytta av regleringen kan i
tilllämpliga delar under avdelning 1 angivna förfarande
tillämpas, varefter nyss angivna till
regleringsdammens fastighetstaxeringsvärde hänförbara avdrag
verkställas.

3. Fördelning av fastighetstaxeringsvärde mellan
kommuner.

Vid fastighetstaxering av vattenfall och kraftverk
uppkommer emellanåt, då vederbörande vattendrag
utgör gräns mellan tvenne kommuner eller korsas av
sådan gräns, spörsmålet efter vilka grunder
taxeringsvärdet på naturkraften resp. kraftverket skall
fördelas mellan kommunerna.

Om vattendraget utgör kommungräns skall värdet
av naturkraften fördelas lika mellan de bägge
kommunerna.

I fråga om fördelning i detta fall mellan tvenne
kommuner av en kraftverksbyggnads taxeringsvärde
lär olika praxis råda. På en del håll torde det sålunda
delas lika mellan kommunerna, på andra i förhållande
till värdet av inom vardera kommunen belägen del
av hela byggnaden. Det senare förfaringssättet
innebär i praktiken, att dammbyggnaden taxeras till
halva sitt värde i vardera kommunen, medan övriga
delar av kraftverket (tilloppskanal, -tunnel, -tub,
kraftstation och avlopp) taxeras i den kommun där
de äro belägna.

Då ett vattendrag korsas av en kommungräns,
synes vid fastighetstaxering naturkraftens värde hos ett
vattenfall böra fördelas mellan kommunerna i
proportion till fallhöjden inom vardera kommunen.
Visserligen kan ur vattenkraftsynpunkt ett vattenfall

emellanåt bestå av en eller flera värdefullare delar,
men ett beaktande härav förutsätter ofta en icke
obetydlig fackkunskap och kan i praktiskt
förekommande fall icke ske lika objektivt som då fallhöjden
enbart lägges till grund.

Vid ett utbyggt vattenfall händer det ej sällan, att
genom dammbyggnaden en indämning äger rum av
vissa ovanför denna liggande fallsträckor, som alltså
geografiskt flyttas nedströms och eventuellt från en
kommun till en nedanförliggande, i vilken
dammbyggnaden är belägen. Likaså kan inträffa, att genom
utrensning av flodfåran nedom ett kraftverk en viss
del av fallhöjden för beständigt flyttas uppströms
och eventuellt in i en ovanför liggande kommun.
Dessa geografiska förflyttningar av fallhöjd genom
indämning och utrensning ha oftast medgivits genom
servituträttsavtal eller vattendomstols dom. De böra
därför i fastighetstaxeringsavseende, i likhet med
vad som anförts under 1, Fastighetstaxering av
kraftverk och vattenfall, öka den härskande
fastighetens taxeringsvärde och minska de belastade
fastigheternas värde.

Emot detta resonemang skulle ur teknisk synpunkt
kunna invändas att en viss olikhet förefinnes i de
fall då en fallhöjd flyttas genom uppdämning och då
förflyttningen sker genom utrensning. I tekniskt
avseende återställes nämligen ett indämt vattenfall vid
rivning av dammbyggnaden i sitt ursprungliga
skick, under det att så icke är förhållandet i fråga
om ett utrensat vattenfall, där förflyttningen alltså
är av varaktigare beskaffenhet och det uppkomna
förhållandet jämförbart med en genom naturens eget
ingripande uppkommen förändring i vattendragets
fåra. I detta senare fall tala därför även tekniska
skäl för att taxering av naturkraften hos den flyttade
falldelen äger rum i den kommun dit förflyttningen
till äventyrs ägt rum. I det förra fallet åter (då
indämning äger rum) kan det vara mera tveksamt om
ur sistnämnda betraktelsesätt en falldels geografiska
förflyttning ur en kommun in i annan
nedanförliggande skall medföra jämväl förändring av
taxeringsort. En dammbyggnad består emellertid oftast under
många decennier och är sålunda av relativt varaktig
natur, varför en sådan förändring synes rimlig.
Härtill kommer att det ur praktiska synpunkter är
vanskligt taxera en fallhöjd, som efter indämning icke kan
konstateras. Den förlust i fastighetsvärde, som en
kommun i vanligt förekommande fall kan åsamkas
genom ifrågasatt förflyttning av vattenrätt, torde
vara ekonomiskt relativt oväsentlig.

Taxeringsvärdet av en kraftanläggning (dvs. själva
byggnaderna), som korsas av en kommungräns, synes
i likhet med vad fallet är, då vattendraget utgör
kommungräns, böra fördelas mellan de bägge
kommunerna i förhållande till värdet av inom vardera
kommunen fallande delar av anläggningen.

Om rätt att utnyttja vattenkraft, tillhörig
fastighet inom en kommun genom Servitut (huru det än
uppkommit, genom avtal, hävd eller dom) tillägges
fastighet inom annan kommun, skall på grund därav
den första fastighetens taxeringsvärde minskas och
den andras i stället ökas, varigenom taxeringsvärde
-blir överflyttat från den ena kommunen till den
andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free