- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
462

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Moderna eldsläckningsanordningar, av A. Salmony

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

TEKNISK TIDSKRIFT

14 sept. 1929

Fig. 1. Transportabelt kolsyrebatteri för eldsläckning (4 flaskor).

ken ligger utom den farliga zonen, och kolsyran
pressas i flytande tillstånd genom utloppsröret. Först
därefter förvandlas den till snö, varigenom förfrysning av
röret förebygges, ty detta är då det ej användes tomt.
Kolsyran befinner sig blott i batteriets flaskor, vilka,
som fig. 3 visar, vila på en våg, för att man ständigt
skall kunna kontrollera dess vikt och därmed
driftssäkerheten. Den stationära anläggningen är i stället
för smältmetallslid försedd med smältmetallproppar,

som tillsluta mynningen på en ledning.
Denna står fram till
huvudstängningsven-tilen vid flaskbatteriet under ett lufttryck,
som håller ventilen stängd. Då en propp
smälter, upphör trycket i hela ledningen,
huvudventilen öppnar sig och den flytande
kolsyran strömmar ut och förvandlas
därmed till snö. Då kolsyresnön såväl som
kolsyran är en god isolator, kan den med
fördel användas förutom till släckning av
eldfarliga ämnen såsom mineraloljor, lack,
celluloid, kolsvavla (i konstsilkefabriker)
etc., särskilt vid eldsvådor i elektriska
anläggningar och detta med bästa resultat, ty
den utsätter varken brandsoldaten eller
anläggningen för den minsta risk eller skada.
Släckningssättet med kolsyresnö begagnas
därför med fördel inom elektroindustrien,
särskilt som brandskydd för motorer,
oljeströmbrytare och transformatorer, för
kabelledningar och mycket ömtåliga apparater,
t. e. vid telefon- och telegrafstationer
(fig. 4).

I motsats härtill anordnas som
ytterligare försiktighetsmått mot brandskada
automatiska eldsläckningsanordningar med
vattenbegjutning, där det brinnande ämnet icke
utgöres av någon eldfarlig vätska eller där inga
elektriska anläggningar riskeras. För att i möjligaste
mån kväva elden i begynnelsen och t. e. söka undvika
eld i råvaror, vilket ju brukar förorsaka avbrott i
driften eller andra störande ingripanden såsom förlust av
inkomstbringande order osv., uppsätter man i talrika
anläggningar de moderna sprinklerapparaterna.
Sålunda hava många bomullsspinnerier och andra
textilfabriker, säd- och oljekvarnar, läder- och
träförädlings-fabriker, pappersbruk jämte varuhus, teatrar och större
garage använt sig av de automatiska
sprinkleranlägg-ningarna; även många handelsfartyg och
upplagsmagasin ha härigenom undgått eldens härjningar. Fig. 5
visar en schematisk framställning av en dylik
sprinkler-anläggning. Denna sinnrika anordning omfattar ofta
tusentals munstycken, vilka med rörledningar, placerade ■

Fig. 4. Ångturbingeneratorer skyddade av kolsyreanläggning.

Fig. 2. Stationärt kolsyrebatteri för eldsläckning sådant det utförts vid
storkraftverketj Klingenberg, Rummelsburg. A — kolsyrebehållare.
B = kontrollvåg. C = högtrycksslang. 1) = ventil till behållaren.
E = släckningsventil. F — elektromagnet. G — släekningsledning.
H ~ regleringsventil. I — stängningsventil för ledningen till
generatorerna. J = stängningsventil för ledningen till transformatorerna
K = utblåsningsapparaten.

Fig. 3. Kolsyrebehållare à 1 000 kg i ullspinneri, behållarna upplagda
på en våg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free