Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1929 - Karteller och andra centraliseringssträvanden inom svensk industri, av N. P. Mathiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
471
tellväsendet, delvis på basis av uttalanden av David
Lloyd George.
Som vi veta, är upphovet till allt ont inom den
kommersiella sidan av industrien överproduktion.
Den var sålunda orsaken till att den första tyska
kartellen bildades, vilket skedde, då man märkte, att
produktionen utvecklade sig så att den ej stod i
rimligt förhållande till konsumtionen. I Tyskland ha
kartellerna existerat under mycket lång tid. Den
tyska regeringen har också understött detta slag av
samarbete mellan olika företag; den amerikanska
regeringen har däremot på det hela taget skapat flera
antitrustlagar än någon annan nation, men trots detta
finns det intet land i världen, som har så många
truster som Förenta staterna, vilket är ett ytterligare
indicium på det lönlösa i att stifta lagar mot det
ekonomiska livets naturliga utveckling.
Tendensen i Tyskland för närvarande går ut på
en rationalisering av industrien, vilken kan beskrivas
såsom sammanförandet av företagen i större och
större enheter med ändamål att anpassa produktionen
efter den beräknade konsumtionen och på så vis
reglera priserna så att handeln kan utvecklas.
Efter kriget ha sammanslutningarna utgjort ett av
de kraftigaste vapnen i den tyska industriens arsenal,
just när det gällt erövringen av en stor del av
världsmarknaden. Som exempel på vilken kolossal
utveckling kartellformen vunnit efter kriget må nämnas, att
1905 funnos i Tyskland 385 karteller, 1911 600
karteller, år 1925 räknar man 3 000 karteller, varav 2 500
industrikarteller, resten engros- och
detaljhandels-sammanslutningar. Enligt dr Klein har man
beräknat, att av det i tyska industrier investerade kapitalet
arbetar exempelvis
inom kaliindustrien ........ 98 % i kartellform,
„ kemiska industrien .... 96.3 % d:o,
„ kolgruveindustrien .... 93 % d:o,
„ elektr. industrien .....87 % d:o,
„ järn- och stålindustrien 80 % d:o,
och „ försäkringsväsendet ... 77 % d:o.
Vid studium av dessa siffror synes det måhända
den oinvigde, att dessa karteller måtte ha en orimlig
makt, som lätt kan missbrukas på konsumenternas
bekostnad. Jag tror emellertid icke, att någon nu
— med hänsyn till gällande arbetskostnader — kan
klaga exempelvis på priserna på kali,
kvävegödningsmedel, kol, elektriska maskiner eller produkter från
järn- och stålindustrien. Om dessa och andra
industrigrenar i dag varit splittrade, hade vi säkert fått
vidkännas högre priser å varorna, samtidigt som
arbetarna fått lägre löner och landet haft industrier, som
icke burit sig.
Svenska fusioner.
Efter denna orientering över trust- och
kartellväsendet i andra länder, skall jag nu lämna några
meddelanden om vad som under de senaste åren
förekommit i Sverige beträffande truster, karteller,
amalgameringar, centraliseringar och
driftskoncentreringar.
En del större och mera kända svenska
sammanslutningar äro:
Billeruds aktiebolag, Säffle, Brukskoncernens
försäljnings a.-b., Fagersta (omfattande Fagersta, Kloster,
Horndal, Dannemora och Forsbacka järnverk), Aktie-
bolaget Separator, Stockholm, Telefon a.-b. L. M.
Ericsson, Stockholm, Svenska cementförsäljnings
a.-b., Malmö, Tegelbrukens försäljnings a.-b.,
Stockholm, Buteljglasbrukens försäljnings a.-b., Stockholm,
Fönsterglasbrukens försäljnings a.-b., Stockholm,
A.-b. de svenska kristallglasbruken, Stockholm,
Svenska snickeriexportörernas försäljnings a.-b.,
Stockholm, Svenska trämassekompaniet, Stockholm,
Fin-pappersbrukens försäljnings a.-b., Stockholm, A.-b.
Sveriges litografiska tryckerier, Stockholm, Svenska
kvarnföreningen, Stockholm, A.-b. Kvarnintressenter,
Trälleborg. A.-b. Stockholms bryggerier, Stockholm,
A.-b. Pripp & Lyckholm, Göteborg, Svenska
grynkvarnarnas försäljnings a.-b., Göteborg, Svenska
jästfabriks a.-b., Stockholm, Reymersholms gamla
sprit-förädlings a.-b., numera A.-b. Vin- & spritcentralen,
Stockholm, A.-b. Svenska tobaksmonopolet, Stockholm,
Svenska sockerfabriks a.-b., Malmö, Mellersta Sveriges
sockerfabriks a.-b., Lidköping, Margarinfabrikernas
försäljnings a.-b., Stockholm, Svenska oljeslageri
a.-b., Göteborg. Linoleum a.-b., Forshaga, Göteborg,
A.-b. Sveriges förenade hattfabriker, Malmö, Förenade
gummifabrikernas a.-b., Hälsingborg, Svenska
tänd-sticks a.-b., Stockholm, Sveriges förenade
linnefabrikers a.-b., Göteborg, A.-b. Sveriges förenade
trikåfabri-ker, Borås, Svenska jutefabrikernas centralkontor,
Halmstad, Kema, Stockholm (omfattande Barnängens
tekn. fabrikers a.b., Stockholm, Liljeholmens
stearinfabriks a.-b., Stockholm, firman Lars Montén,
Stockholm, och fabriken Tomten, Alex. Lagerman j:r a.-b.,
Göteborg).
Det skulle taga alldeles för lång tid att lämna en
skildring över vart och ett av dessa
bolagssammanslutningar, så jag får inskränka mig till att göra några
axplockningar här och där.
Billeruds a.-b.
Jag tar då först Billeruds a.-b., Säffle. Detta bolag,
som stiftades 1883, har under årens lopp — särskilt
efter 1907 — i sig upptagit icke mindre än 11 st. större
och mindre värmländska skogs-, järn- och
sågverksföretag, alla i närheten av Billerud. Då man satte
Arm 7
Avkastning i % av Tillverkning, massa
det egna kapitalet. och papper i 1000
tons, trävaror i 1 000
stds.
Billeruds aktiebolag. A = före fusionen,
B = efter fusionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
