Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1929 - Femtioårsjubileum i Eskilstuna - Karteller och andra centraliseringssträvanden inom svensk industri, av N. P. Mathiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
473
met med dess betydligt utsträckta betalningsterminer.
Nu säljes praktiskt taget allt socker på 10 dagars
kredit. Vad detta betyder i minskad risk. behöver ju
icke Särskilt påpekas.
Ytterligare fördelar, som koncentrationen medfört,
återfinnas på inköpsavdelningens och den kamerala
avdelningens gebit. I sistnämnda avseende har
exempelvis en utomordentligt välordnad statistik kunnat
uppgöras. (Forts.)
FEMTIOÅRSJUBILEUM I ESKILSTUNA.
(Forts. fr. sid. 465.)
kväm och fester samt de alster i bunden form som
föreningsverksamheten utlöst skildras med den
avvägning som ämnets vikt och betydelse påkallar. Det
är ett imponerande antal frågor av teknisk, social och
allmän innebörd som under årens lopp passerat revy
inom föreningen som förvisso med betydande
befruktande inverkan på såväl de egna medlemmarna som
opinionsbildningen utåt.
Till hyllning åt dem som lett Tekniska föreningens
lyckosamma utveckling under de gångna femtio åren
och till glädje för nuvarande föreningsledamöter,
vänner och fränder, har föreningen nu enligt gammal god
sed under dagarne tre, och under festlig tillslutning
från hemstadens sida, firat sitt femtioårsjubileum.
Jubileumshögtidligheterna började nämligen
fredagen den 13 sept. på kvällen med ett talrikt besökt
föreningssammanträde. Detta öppnades med ett
anförande av föreningens ordförande direktör G. Hök,
som erinrade om, att man velat samlas för att börja
50-årsjubileet. 50 år för en man betyder att han nått
kulmen och att han sedan går mot sin ålderdom. 50
år för en förening innebär, att den vunnit stadga och
att den kan räkna på ett långt liv. Att bilda en
förening är en lätt sak, att vidmakthålla den är värre.
Det behöves icke bara en idé att samlas kring, det
behöves också intresserade medlemmar. Det var
tanken på upplysning och förkovran som ledde till
föreningens bildande. Föreningen har en ideell betydelse
och ett behov att fylla, därför får man också hoppas,
att den skall bestå i framtiden. Men det beror mycket
på medlemmarna. Hava dessa samma anda som sina
föregångare, finnas inga farhågor för föreningens
bestånd.
Wärefter överlämnades ordet till kvällens
föredragshållare civilingenjör G. Paulin, som redogjorde för
Den nya svenska precisionshöj dmätaren system
Paulin. Teknisk tidskrift kominer att snarast lämna
en redogörelse för detta i sina nuvarande
utförings-former mycket förnämliga instrument. Efter ingenjör
Paulins livligt uppskattade föredrag blev det
traditionellt samkväm.
Tyngdpunkten av jubileumshögtidligheten hade
förlagts till lördagen den 14 sept. Dagen inleddes med
besök på en del av de större industriföretagen, Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, Gust. Erikssons
metallfabrik, Eskilstuna järnmanufaktur a.-b., Tunafors
fabriker, Eskilstuna stålpressnings a.-b., A.-b. C. E.
Johansson, Munktells mek. verkstads a.-b., C. O. Öberg
& C:o a.-b., filfabrik, A.-b. J. O. Öberg & Son,
spelkortfabrik, vilka välvilligt demonstrerades för
intresserade.
Själva jubileumshögtidligheten hade förlagts till
teatern. Man börjar, vare detta sagt inom parentes,
med rätta allt mer förlägga de större ingenjörsmötena
på olika håll i landet till professionella samlingslokaler,
teatrar, biografer o. dyl. Man hör och ser bättre än i
"stadshotellets festsal" och man sitter bättre än på
dess ofta rangliga stolar. Men låtom oss återgå till
Eskilstuna och dess teater. De tiljor som föreställa
världen voro vackert smyckade med blommor och
grönt, mjukt övergående i en sörmlandsfond i
högsommarfägring. Idyllen stördes emellertid av
sörmlänningarnas egen musikkår som marscherade in och
exekverade en del musik. Ett trumpetsolo
symboliserade, så föreföll det oss åtminstone just då, vår tid
med dess buller och brus i fabriker och verkstäder,
bilhornens dova tutande i gathörnen och den allmänna
rastlösheten.
Det var många som hörsammat Tekniska
föreningens inbjudan till jubileumsmötet. Regeringen
representerades av statsrådet Lundvik, och
landshövding Sederholm var självfallet där samt likaså
stadens honoratiores. Svenska teknologföreningen
representerades av v. ordf. överingenjör A. Ekwall,
byråchefen K. A. Fröman och ingenjör R. Nauclér,
Tekniska samfundet i Göteborg av direktör P.
BoË-thius, Polytekniska föreningen i Norrköping av
stadsingenjör John Petterson, Örebro ingenjörsklubb
av major K. Hallen, Tekniska föreningen i Uppsala
av ingenjör O. Sturzen-Becker, Tekniska föreningen
i Västerås av direktör A. Lindén, Ingenjörsklubben i
Falun av bergsingenjör Th. Quennerstedt och
Tekniska föreningen i Gävle av stadsarkitekten G.
Wetterling. Från kommerskollegium hade kommit
kommerserådet R. Sohlman, från Jernkontoret
överingenjör A. Wahlberg, från Tekniska högskolan
professor W. Fellenius och från Metallografiska
institutet kand. G. Phragmén. Bland övriga närvarande
märktes bl. a. professor K. Sondén och direktör C. E.
Johansson.
Direktör Hök hälsade föreningens gäster och
medlemmar välkomna till jubileumsmötet. Föreningen
hade, sade han bl. a., i ett möte sammanfört sin
ordinarie stora årssammankomst och den särskilda
högtidligheten som påkallades av de uppnådda 50 åren.
Det vore illa bevänt, förmenade helt säkert mången,
om icke ett idéinnehåll skulle stå sig i 50 år. Många
sträcka emellertid icke anspråken så långt utan nöja
sig med 10 år. Det vore därför icke så underligt om
föreningens ledamöter med glädje och kanske också
med en viss stolthet se tillbaka på sin förenings
halvsekellånga tillvaro. Stiftarna hade varit framsynta
män, icke ett ord hade behövt ändras i
föreningsstadgarnas uttryck för föreningens idéinnehåll.
Invalsbestämmelserna i föreningen äro icke alltför formellt
snäva. Vikten ligger icke så mycket på hur eller var
en person gjort sig kvalificerad för inträde i
föreningen blott han är det. Föreningens styrka ligger
i att allt vad Eskilstuna äger av bildade teknici eller
personer i ledareställning, knutna till härvarande
industriföretag, kunna samlas inom föreningen.
Efter direktör Höks tal framfördes hälsningar och
överlämnades adresser från teknologföreningen genom
överingenjör Ekwall, från Tekniska samfundet genom
direktör Boethius, från grannlandskapens tekniska
sammanslutningar genom stadsingenjör Petterson
och från Falu ingenjörsklubb genom bergsingenjör
Quennerstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
