Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 28 sept. 1929 - Karteller och andra centraliseringssträvanden inom svensk industri (forts.), av N. P. Mathiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
481
Vad man åsyftade med denna bolagskoncentration
var i stora drag följande:
Först och främst har genom sammanslagningen en
specialisering vid de olika verken kunnat genomföras,
så att det verk, som har de bästa förutsättningarna för
en viss tillverkning ensamt fått denna om hand. Med
specialiseringen följer en vidgad erfarenhet hos
ingenjörerna, arbetarna bliva skickligare, var och en
på sitt specialgebit, och produktionen per arbetare
stiger. Vidare följer med specialiseringen en
väsentlig besparing i förlagskapital, då material för en viss
tillverkning bara behöver finnas vid ett verk. Den
tekniska utvecklingen står ju icke stilla här i världen,
utan förbättringar i maskinellt avseende och nya
uppfinningar göras undan för undan. Det är då givetvis
en fördel att icke för en viss tillverkning behöva
modernisera vid mera än ett verk. Genom att
koncentrera experimentarbetet för alla verken till ett enda,
sparas s.tora belopp, och den tekniska ledningens
erfarenheter kunna naturligtvis bättre utnyttjas. Som
jag nämnde, ligga de olika verken spridda inom ett
stort område, och det har naturligtvis medfört
avsevärda fraktbesparingar, att i motsats mot tidigare,
järnmalmen till de olika stålverken nu hämtas från
gruvor, som ligga närmast och bäst till. Förut låg den
svenska stålförsäljningen på export till stor del i
utländska händer, då de olika svenska verken var för
sig voro för små för att hålla sig med nödig kraftig
organisation i de olika länderna. En
försäljningsorganisation, som har till sitt förfogande en sådan
mångfald av tillverkningar som dem, Brukskoncernen
framställer, och som kan utbjuda sina varor till
konkurrenskraftiga priser, har naturligtvis helt andra
förutsättningar och kan nå längre ut på världsmarknaden.
En representativ organisation blir billigare och mer
effektiv än flera smärre. Naturligtvis har
vattenkraft i hög grad tagits i bruk för de olika verkens
drift och dessa vattenkrafter samarbeta nu med
varandra på ett rationellt sätt, varigenom betydande
fördelar vinnas.
Arbetareantalet uppgår till 4—5 000 st.
Ledningen av Brukskoncernen är organiserad på så
sätt, att huvudkontoret för hela koncernen är förlagt
till Fagersta, varest all bokföring är koncentrerad.
Platskontor finnas i Långshyttan, Forsbacka, Österby
och Horndal, vilka dock endast lämna primära
bokföringsuppgifter.
Försäljningen är överlämnad till ett Fagersta bruks
dotterbolag, Brukskoncernens försäljnings aktiebolag.
Egna dotterbolag för försäljningen finnas i åtskilliga
länder. Som exempel kan nämnas, att de 5 i
koncernen uppgångna aktiebolagen vart och ett tidigare
hade sitt dotterbolag i Amerika, under det att dessa
numera äro koncentrerade i ett sådant.
Jag hoppas, att den av Brukskoncernen vidtagna
driftskoncentrationen må stimulera andra nödlidande
näringsgrenar att genom samarbete såväl på vertikala
som horisontala linjer söka uppnå i många fall
välbehövligt förbättrat ekonomiskt utbyte av sin
verksamhet till gagn för stat och kommun, för i företagen
investerat kapital, och till glädje för den i företagen
engagerade levande arbetskraften.
Jästfabrikerna.
En annan industriell koncentration inom svensk
iii-dustri ha. vi i Svenska jästfabriks aktiebolaget. Detta
företag startade sin verksamhet den 1 januari 1919.
I bolaget ingick till en början Svenska jästfabriks
aktiebolaget i Stockholm (dvs. ett äldre självständigt
företag med samma namn som den nya
bolagssammanslutningen), Nässjö jästfabriks aktiebolag,
Aktiebolaget jästfabriken Activ samt Skånska
stärkelsefabriks aktiebolaget. Till grund för de anslutna
företagens andelar i det nya bolaget lades en
värdering, och aktieägarna i moderbolagen fingo enligt
denna utan avbränningar sin proportionella andel av
aktier i det nya företaget. Värderingen slutade på
en summa av 18 800 000 kronor, varav som
aktiekapital i det nya företaget upptogs 16 000 000 kronor.
Genom sin betydande omsättning, representerande ca
70 % av Sveriges totala konsumtion, och sina fyra
jästfabriker i Rotebro, Göteborg, Nässjö och
Tomelilla, geografiskt väl belägna för att med minsta
möjliga frakter försända varan över hela landet, intog
det nya bolaget redan från början en dominerande
ställning inom den svenska jästindustrien.
År 1923 anslöt sig till det nya företaget även
Stockholms södra jästfabriks a.-b., och följande år tillkom
ytterligare Kungskvarns jäst- och spritfabrik.
I den skrift, i vilken initiativtagaren till
sammanslutningen manade till anslutning till
koncentrationstanken, uttalas:
genom gemensamma inköp kunna bättre priser
ernås;
lämpliga driftskoncentrationer kunna speciellt
inom den kemiska industrien göras med betydande
resultat;
en gemensam teknisk kontroll och på denna
grundad statistik bör för jästindustrien med dess
känsliga och variabla fabrikation medföra ökade
utbyten;
med nedläggande av en del försäljningskontor
och förenkling av distributionen i de större städerna
böra stora besparingar kunna göras.
I vad mån dessa förhoppningar besannats, belyses
av några statistiska siffror.
Tillverkningen av ren jäst utgjorde:
år 1919 ...................... 3 477 tons
„ 1924 ...................... 4 871 „
„ 1928 ...................... 7 028 „
Om försäljningspriset per kg ren jäst och
livsmedelsindex 1914 sättes = 100, var förhållandet:
1914 ..........jästpris 100 index 100
1919 ....................„ 201 „ 320
1924 ....................„ 81 ., 164
1928 ....................„ 75 „ 154
Det framgår härav, att jästpriserna legat lägre än
motsvarande indextal för livsmedel, och för
närvarande råder det märkliga förhållande, att jästpriset
dels är 25 % lägre än 1914 och dels mer än 50 %
lägre än nu gällande indexvärde skulle motivera.
Fabriksdriftens intensitet belyses på ett talande sätt
av antalet arbetsminuter per kg ren jäst. År 1921
användes 10 minuter per kg jäst. År 1924 hade antalet
arbetsminuter nedgått till 5,7 och sistlidet år åtgick
endast 3,2 arbetsminuter per kg.
Bryggerierna.
Ett industriellt verksamhetsområde, där förr i
världen rent abderitiska förhållanden rådde, men där nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
