Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Automatiska vågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
491
ångpannehuset medelst någon av dessa
transportanordningar. Därvid kan man dock endast få reda på
kolåtgången för hela ångpannehuset, men ej huruvida
någon viss ångpanna har en alltför stor
kolförbrukning och sålunda arbetar oekonomiskt. En verkligt
effektiv kontroll, sådan den moderna driften fordrar,
kan man ej erhålla, med mindre man äger fortlöpande
kännedom om kolåtgången för varje ångpanna. De
för detta ändamål använda automatiska vågarna, som
uppsättas mellan kolbehållarna och eldstäderna,
tillhöra en annan grupp av vågar och äro konstruerade
såsom hävstångsvågar med konstant hävarm. Vid
balansens ena ända är en med bottenlucka försedd
behållare upphängd och vid den andra sitter en motvikt.
Vågbehållaren fylles från en öppning i kolbehållarens
botten, som är försedd med en skjutlucka.
Fyllningen pågår, till dess att, vågbalansen väger jämnt.
Då stänges skjutluckan vid kolbehållarens utlopp och
vågbehållarens bottenlucka öppnas. När vågbalansen
därefter återgår till sitt ursprungliga läge, stänges
vågbehållarens bottenlucka och kolbehållarens
skjutlucka öppnas. Vågbalansens rörelser verka på ett
additionsräkneverk, och avläsningen på detta
multiplicerad med den viktsmängd kol vågbehållaren
rymmer angiver den kolmängd, som passerat vågen. I
fig. 5 visas det inre av ett ångpannehus, som är
försett med dylika vågar. I det rör, genom vilket kolen
ledas till ångpanneeldstaden är en pendellucka
inbyggd, som står i förbindelse med vågen och som då
röret är fyllt ined stenkol, ligger utefter rörets vägg.
Då stenkolsmassan i röret sjunkit så mycket, att
pendelluckan blir fri, vrider denna sig och utlöser en
motvikt, som medelst ett hävarmssystem öppnar
kolbehållarens skjutlucka, varigenom vågbehållaren åter
fylles med stenkol. Den stenkolsmängd, som passe-
Fig. 4. Automatisk våg för stålblock i valsverk.
Fig. 5. Helautomatiska kontrollvågar för ångpannebatteri.
rar vågen, blir alltså avpassad efter ångpannans
behov och någon person, som tillför pannan den
erforderliga mängden bränsle, blir obehövlig. Vågarna
kunna konstrueras mycket enkelt, vilket gör dem
mycket driftsäkra. Den med dessa vågar uppnådda
noggrannheten ± 2 % är tillräcklig för den med dem
avsedda driftskontrollen. I detta sammanhang må
omnämnas sådana kombinationer av vågar, som
användas för åstadkommande av blandningar t. e. betong.
En sådan våganläggning visas schematiskt i fig. 6 och
består av tre vågar anbragta under behållarna a.
Genom att inställa en å härvarmen <1 befintlig
flyttbar vikt kan man inom vissa gränser erhålla olika
blandningsförhållanden. Ovanför vågarna befinna
sig transportanordningar b, som forsla materialet till
vågarna och som drivas av en gemensam
elektromotor. Medelst ett handtag sättas dessa
transportanordningar igång, och vågbehållarna o fyllas. Då
en vågbehållare fyllts med den materialmängd vågen
är avsedd att väga, sänker sig vågbalansen och
frånkopplar påfyllningsanordningen för denna våg, under
det att de andra vågarnas påfyllningsanordningar för-
Fig. 6. Automatisk våggrupp lör blandningsapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
