Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Den svenska industriens utveckling och ingenjörernas insats däri, av Nils Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
TEKNISK TIDSKRIFT
5 okt. 1929
200
/&
Fig. 2. Antalet arbetare inom industrien 1880—1927.
En liknande bild får man, om man räknar med det
direkt inom industrien sysselsatta antalet arbetare.
Som synes av den grafiska framställningen (fig. 2)
har detta antal stadigt ökats till år 1920. Visserligen
sjönk arbetarantalet därefter ganska hastigt i följd
av den då inbrytande lågkonjunkturen, men sedan
har det åter stigit, så att antalet år 1928, trots alla
under tiden vidtagna rationaliseringsåtgärder, var
Mill.
Hkr
ungefär lika stort som år 1920. Då den totala
befolkningssiffran endast obetydligt ökats, är industriens
andel i folkförsörjningen alltså ungefär lika stor nu
som år 1920. Dvs. industrien försörjer fortfarande
drygt en tredjedel av landets befolkning mot knappt
en sjundedel år 1870.
Ser man på industriens användning av motorkraft,
så finner man att denna oberäknat bergverk och
mejerier stigit från i runt tal 300 000 hästkrafter i
medeltal under åren 1896—1900 till över 2 millioner
hästkrafter .år 1927, alltså nära 7-dubblats på
endast 30 års tid (fig. 3). Räknat per arbetare
motsvarar detta endast 1,3 hästkrafter i medeltal för åren
1896—1900, men 3,2 hästkrafter 1913 och 5
hästkrafter 1927.
Industriens utveckling bör emellertid bedömas ej
endast med hänsyn till antalet arbetare och använd
maskinkraft, utan kanske hellre med hänsyn till
uppnådda resultat.
I detta avseende finna vi att, såsom framgår av
den grafiska framställningen (fig. 4),
produktionsvärdet ökats från ca 872 mill. kronor i medeltal för åren
1896—1900 till nära 2 milliarder år 1913 och 41/.
milliarder år 1927. Dessa siffror äro dock ej fullt
jämförbara, eftersom bergverk och mejerier icke
medräknades före år 1913 och under tiden även andra
omläggningar av statistiken ägt rum. Siffrorna äro
även missvisande i så måtto, att de inrymma
betydande dubbelräkningar av produkter, som undergå
bearbetning i olika fabriker. De visa emellertid
otvetydigt nog, att industriens uppsving under de
angivna tidsperioderna varit särdeles starkt. För en
mera exakt belysning av den industriella
produktio-. nens utveckling har kommerskollegium sökt utreda
produktionsvolymens förändringar med uteslutande
av nämnda dubbelräkningar och med hänsyn tagen
jämväl till penningvärdets förändringar, i den mån
dessa spelat in. Resultatet av denna utredning före-
Hü Tillverkade produkter
l_l Exporterade ––
<?000
JOOO
2000
KDOO
Fig. 4. Värdet av tillverkade och exporterade industriprodukter
åren 1896—1927.
Fig. 3. Industriens drivkraft i eff. hkr åren 1896—1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
