Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Den svenska industriens utveckling och ingenjörernas insats däri, av Nils Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
495
ligger för åren 1913—1927 och framgår av fig. 5.
Denna visar ju betydliga avvikelser från den
föregående, men den bekräftar emellertid att
produktionen, som i följd av krigsförhållandena och
ekonomiska orsaker starkt nedpressades under några år,
trots allt, åter stegrats, så att den nu väsentligt
överstiger vad den varit förut.
I detta sammanhang kan det vara av intresse att
även se något på industriens exportsiffror. Såsom
framgår av den grafiska framställningen (fig. 4)
överensstämmer exportens utveckling rätt väl med
produktionens. I förbigående må påpekas att
industriens exportvärde städse utgjort en mycket stor del
av hela landets och att den under de senare åren
tidvis stigit väsentligt över 90 %.
Ett annat mått på industriens utveckling utgör
tillväxten av industriens kapital. En föreställning
härom kan erhållas av industribolagens taxeringar.
Enligt uppgifterna härom utgjorde de taxerade
bolagens sammanlagda kapital år 1908 c:a 1 130 mill.
kronor och 1920 c:a 3159 mill. kronor, alltså nära
tre gånger mer. Samtidigt hade den sammanlagda
inkomsten stigit från 98.7 mill. till 462,2 mill.
kronor eller från 8.7 till 13.5 %. Jämför fig. 6. Härvid
är dock att märka, att bolag, som gått utan vinst
eller med förlust, icke ingå i uppgifterna, varför
industriens kapital i själva verket är större än nyss
angivits och den procentuella avkastningen i
motsvarande grad lägre.
Det kan naturligtvis också vara av intresse att
närmare undersöka i vad mån industrien förmått skaffa
ökade inkomster för sina anställda.
Beträffande arbetarna har man konstaterat en
genomsnittlig förhöjning av reallönen från 1913 till
1927 med 31 %. Förhöjningarna äro mycket olika
inom olika industrier, men enligt en uppgift i den av
socialdemokratiska partiet utgivna tidskriften "Tiden"
/JO
120
no
/oo
tooo
1913 1915 I920 1925 1927
Fig. 5. Den industriella produktionens volym åren 1913—1927.
I908 1912 1916 19/6 I920
Fig. 6. Till inkomstskatt taxerade industri- och
bergverksaktiebolags sammanlagda kapital och vinst åren 1908—1920.
för december 1928 (sid. 494) kan man utgå ifrån att
ökningen för det stora flertalet arbetare i Sverige
ligger mellan 18 och 28 % och att den svenske
arbetarens levnadsstandard alltså på ett fåtal år höjts
mycket avsevärt och mera än andra länders, en
förhöjning, som är så mycket mera beaktansvärd, som
den sammanfaller med en förkortning av arbetstiden
på ända till 20 %.
Tyvärr kan man icke säga, att industriens
förvaltningspersonal blivit gynnad på samma sätt. Dennas
löner ha väl även på de lägre posterna tidigare legat
väsentligt över arbetarnas, varför det kanske ej är
orimligt, att den procentuella höjningen varit mindre
här, men numera har förhållandet blivit omvänt,
särskilt i fråga om kontorspersonalen, som i allmänhet
avlönas relativt lågt. Beträffande den högre perso
nålen äro direkta jämförelser knappast möjliga, men
man torde nog kunna säga, att det förekommer flera
högt avlönad poster och att enstaka löner äro
vä-nentligt högre nu än förr.
Se vi. nu tillbaka på de här gjorda enkla
jämförelserna, så måste vi finna till fullo bekräftat, att den
svenska industriens utveckling under de senaste
årtiondena varit mycket betydande. Utvecklingen har
varit storartad icke blott absolut taget utan även i
förhållande till andra näringars, något som särskilt
framgår av den påvisade starka ökningen av
industriens andel i folkförsörjningen. Denna andel har
som förut nämnts på mindre än 50 år ökats från 14
till 35 %.
Råvarutillgångar och allmänna förutsättningar.
Det torde utan vidare vara klart att en dylik
utveckling icke varit möjlig utan en avsevärd insats
från de tekniska krafternas, alltså ingenjörernas sida.
Men innan denna insats närmare diskuteras, skall en
del andra förhållanden beröras, som gynnat eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
