Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Arbetsfredsdelegationens rapport och ingenjörerna, av E. Wijkander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
med de fördelar, vilka följa härav — denna position
ligger i anställningens natur och är ofrånkomlig. Det
är av största vikt för alla parter, att detta faktum
klart och tydligt, opersonligt och opolitiskt fastslås.
Arbetsbefälets — driftsingenjörernas och andras —
uppgift att å arbetsgivarens vägnar dels förmedla
dennes önskningar, dels leda arbetet, kan utföras på
många sätt, och det är just detta
arbetsfredsdelegationen tagit fasta på och ägnat uppmärksamhet åt.
Det är ju ett gammalt och säkerligen i huvudsak
riktigt påstående, att konsten att "sköta folk" är
något, som är medfött hos en människa och ej kan
läras. Dock torde det vara lika riktigt, att en
undervisning i arbetsledning — i den mån en dylik dels är
möjlig, dels därtill finnas kapabla lärarekrafter —
måste vara till fördel för den blivande eller redan
verksamme arbetsledaren — driftsingenjören och
förmannen. Har han den medfödda gåvan, så bör genom
undervisning hans förmåga ytterligare förbättras och
hastigare utvecklas, har han den icke så står han
sig dock bättre med än utan denna undervisning.
Undervisning i "arbetsledningens ekonomiska,
sociala och psykologiska problem" innesluter givetvis
i sig en hel del olika moment. Den bör omfatta
industriell ekonomi, ett lagom pensum nationalekonomi
samt praktisk handledning i uppträdande mot under-,
sido- och överordnade. Dit hör icke minst
undervisning i lagar och förordningar samt praxis rörande
avtal, organisationer på arbetsmarknaden, yrkesskydd
o. d. Slutligen bör undervisningen omfatta
rationaliseringens mål och medel, arbetspsykologi m. m.
Arbetsfredsdelegationen har beträffande
ifrågavarande undervisning vid de högre tekniska skolorna
(Tekniska högskolan och Chalmers tekn. institut)
av-låtit en skrivelse av i huvudsak följande lydelse till
ecklesiastikdepartementet:
"Vid de högre tekniska läroanstalterna — Kungl,
tekniska högskolan samt Chalmers tekniska institut —
meddelas obligatorisk undervisning i, bland annat,
rättskunskap, nationalekonomi och industriell ekonomi; och inom
ramen för denna undervisning beröras flera spörsmål av
särskild vikt för det blivande arbetsbefälet.
Undervisningen i dessa ämnen är emellertid huvudsakligen
inriktad på meddelande av tekniskt och industriekonomiskt
kunskapsstoff; endast i mindre grad ägnas
uppmärksamhet åt frågor, berörande den mänskliga faktorn i den
industriella produktionsprocessen. Vad som väsentligen
synes brista i den nuvarande undervisningen är nödig
handledning rörande sådana problem, inför vilka den
nyexaminerade ingenjören kommer att ställas i egenskap av
arbetsbefäl. Med hänsyn härtill synes på
undervisningsplanerna böra upptagas såsom särskilt läroämne
undervisning rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,
sociala och arbetspsykologiska problem. I betraktande
av den vikt, som enligt arbetsfredsdelegationens mening
är att tillmäta ifrågavarande spörsmål, synes
undervisningen i detta läroämne böra vara obligatorisk.
Vid övervägande av olika utvägar för åvägabringande
av en fylligare undervisning i här förevarande avseende
har man icke kunnat förbise de svårigheter, som resa
sig med anledning av den nu rådande trängseln på
ifrågavarande läroanstalters timplaner. Det synes
emellertid ej uteslutet, att inom ramen för den tid, som nu
finnes anslagen för undervisning i rättskunskap,
national-ekonomi och industriell ekonomi, kunde beredas
utrymme för undervisning i ovan ifrågasatta särskilda
discipliner. Måhända kunde därvid ovanberörda tre
undervisningsämnen förenas med de nu föreslagna nya
ämnena till ett ämne, här förslagsvis benämnt arbetsled-
ningens praktiskt ekonomiska, sociala och
arbetspsykologiska problem. Svårigheter torde vid anordnande av en
dylik undervisning jämväl möta med hänsyn till
förvärvandet av lämpliga lärarkrafter och med anledning av
den bristande tillgången på lämpliga läroböcker. I detta
sammanhang vill arbetsfredsdelegationen framhålla
betydelsen av att läroanstalterna måtte kunna sättas i
tillfälle för ifrågavarande lärarbefattningar förvärva
sakkunniga och erfarna krafter. Det torde vara att förutse,
att i den mån sådana särskilda lärarkrafter kunde
förvärvas, litteraturen i ämnet bleve bättre tillgodosedd
genom av dessa lärare bedriven författarverksamhet,
något som vore av största vikt och betydelse jämväl för
den vid de tekniska gymnasierna, elementarskolorna,
fackskolorna och förmansskolorna m. fi. läroanstalter
bedrivna utbildningen av lägre arbetsbefäl av olika grader.
Den ovan ifrågasatta obligatoriska undervisningen vid
de högre tekniska läroanstalterna rörande
arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala och
arbetspsykologiska problem lärer icke kunna erhålla något större
utrymme på timplanerna, utan torde den väsentligen
komma att få formen av en propedeutisk kurs. Ämnets vikt
och betydelse synes emellertid göra det önskvärt, att
möjlighet beredes för ytterligare utbildning i hithörande
frågor, vilken utbildning lämpligast kanske ges i form av
kortare fortbildningskurser. Arbetsfredsdelegationen
erinrar i detta sammanhang om den på sin tid inom
Svenska teknologföreningen framförda tanken på anordnande
av särskilda upplysningskurser i ämnet för kårens
medlemmar och uttalar förhoppningen, att denna tanke
bringas till utförande."
Arbetsfredsdelegationen framhåller avslutningsvis
angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte att
undervisningen vid de högre tekniska läroanstalterna
rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,
sociala och arbetspsykologiska problem blir bättre
tillgodosedd.
Huruvida denna skrivelse leder till resultat beror
väl närmast på ecklesiastikdepartementet och
respektive skolors styrelser och kollegier. Att en dylik
undervisning vore för ifrågavarande problem av stor
betydelse, ligger i öppen dag. Dock må här framhållas,
att detta nya ämne ej kan ytterligare få belasta den
förut mor än väl fyllda timplanen vid åtminstone
tekniska högskolan. Ämnet måste därför ersätta de tre
nuvarande ämnena rättskunskap, nationalekonomi och
industriell ekonomi.
Även vid de lägre tekniska skolarna, de tekniska
gymnasierna m. fi. vore det givetvis i hög grad
önskvärt. att större avseende fästes vid här ifrågavarande
undervisning.
För förmännen har arbetsfredsdelegationen tänkt
sig ett centralt arbetsledareinstitut, där korta kurser
på förslagsvis några veckor, skulle giva förmännen,
respektive förmansadepterna, en för dem avpassad
överblick över samma ämne. Därefter skulle den
erforderliga tekniska undervisningen ske, såsom nu
också i vissa fall är förhållandet, i specialiserade
yr-kesförmansskolor, t. e. en för verkstadsindustri, en för
elektrisk industri, en för järnbruksrörelsen o. s. v.
Även här äro givetvis ambulerande föredrag o. dyl.
av nöden, likaså litteratur. Vad den senare beträffar,
är en av delegationens medlemmar sysselsatt med att
på delegationens uppdrag utarbeta en kortare
broschyr om "Arbetsledning". När denna utkommer i
tryck kommer den säkerligen att med stort intresse
läsas av alla intresserade — ej minst
driftsingenjörerna, E. Wijkander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
