Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Tennöarna Banka och Billiton, av Axel Wieslander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
Fig. 5. "Spuitbagger". Obs. de 4 vattenstrålarna.
I de östra, låglänta delarna av ön, där det
malmförande lagret ligger på större djup (5 till 25 rneter),
har man måst övergå till maskinell drift. Man börjar
arbetet på en plats med schaktning under samtidig
slampumpning, tills så stor håla, "koelong", erhållits,
att hela pumputrustningen kan flyttas ned. Denna
består av spiralpumpar, drivna av ånglokomobil eller
elektriskt. Aggregaten monteras på pontoner, så att
i händelse av översvämning det hela kan flyta upp.
Därigenom möjliggöres även en bekväm transport av
aggregatet till önskad plats inom koelongen, då helt
enkelt det tillströmmande grundvattnet får lyfta
pon-tonerna, varefter de kunna bogseras. Därefter
utpumpas vattnet igen, och arbetet kan fortsättas.
Principen härför är, att man med kraftiga
vattenstrålar besprutar jordväggen, som uttages i bestämda
horisontala lager. Fig. 5. Det bildade slammet
rinner i koelongens mitt, varifrån det uppumpas. Man
spolar på så sätt först bort de övre, ofyndiga
jordlagren, och låter detta siam rinna bort. Då man
hunnit till malmlagret, ledes slammet från pumparna till
en tailrace, vari kassiteriten får avsätta sig. Fig. 6.
På de platser, som ligga närmast havet och där
grundvattennivån ligger mycket grunt, användes
"emmerbaggers", dvs. stora, flytande mudderverk
(fig. 7), vilka samtidigt äro försedda med tailraees.
Den kolossala maskinen flyter på vattnet, gräver sig
framåt med mudderskoporna, och lämnar det
ofyndiga slammet från tailraees efter sig. Den styres från
stranden med långa, stållinor, vilka spännas av
elektriskt drivna hasplar. Som Billitonbolaget under en
lång följd av år styrts av sjöofficerare, vilka här och
där satt sin prägel på anordningarna, finnes överst
på varje emmerbagger en stor och rymlig
kommando-brygga, varest "kaptenen" står och dirigerar det hela.
Ett sådant skepp är ungefär 43 m långt, 14 m brett,
har ett djupgående av 2 m och gräver till ett djup
av 10 m. Kostnaden per kbm uppmuddrad jord håller
sig omkring 40 cent, under det att motsvarande siffra
för en spuitbagger är c:a 45 cent per kbm och spruta.
En från Kina värvad kuli med treårigt
arbetskontrakt får under första året 7,5 gulden i månaden
jämte fritt ris (c:a 3 gulden per månad) och bostad.
Andra året får han 12 gulden, tredje året är han
betydligt friare och får själv söka sin arbetsplats och
vaska, varvid han kan förtjäna avsevärt mera.
Kapacitetssiffror: med en "spuit" kan i gynnsamma fall
ända till 50 kbm jord per timme lösspolas; med en
pump uppfordras 140 kbm jord per timme; en
emmerbagger gräver c:a 140 kbm i timmen; för en
spuit-baggermotorspruta erfordras 150 hkr (en hel
installation består av 3 sprutor), och för pumpen 450 hkr.
Kraftbehovet vid en emmerbagger är ej obetydligt
mindre. Vid den maskinella driften har man de sista
åren haft en tennrikedom av 6—8 picol per 1 000
kbm bearbetad jord.
Utvinningen av de primära gångförekomsterna.
Vid arbetena på koelit- och koelongförekomsterna
har man ofta stött på större eller mindre
tennmalms-gångar. Den översta delen av dessa kännetecknas
ofta av stor rikedom på tennmalm med ett minimum
av föroreningar. På sådana förekomster öppnade de
gamla kinesiska kongsies gärna brytning på djupet.
Det finnes gamla schakt av 40—50 m djup med ett
helt nätverk av orter och tunnlar, och man fortsatte
med brytningen tills gången blev för smal eller man
stötte på pyrit. Därigenom att europeerna redan från
början voro övertygade om, att gångarna ej voro
brytvärda på större djup, bekymrade man sig föga
Fig. 6. "Tailrace." Fig. 7. "Emmerbagger."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
