Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1929 - Fredrik Vilhelm Hansen †, av G. Malm - Svenska flygtekniska undersökningar, av Tord Ångström - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens avdelning för Teknisk undervisning, av J. H—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m TEKNISK T I D S K K 1V T 2 NOV. 1920
ügaste skiddimensioneringen vid de vitt skilda
snöförhållanden, som kunna förekomma. Även den rent
konstruktiva sidan av frågan är föremål för särskilda
studier.
Jag har här i största korthet redogjort för det
program för flygtekniska forskningsarbeten, som för
närvarande följes av den flygtekniska kommittén,
och har även något kunnat beröra de resultat, som
vunnits.
Törd Ångström.
EREDRIK VILHELM HANSEN †.
(Forts. fr. sid. 537.)
mänskliga utvecklingen lämnade Hansen sin
betydelsefulla medverkan till utformandet av det för Sverige
typiska system, som kännetecknas av att den statliga och
privata kraftproduktionen utvecklas parallellt med
varandra efter principen sund konkurrens eller
samverkan, där sådan är motiverad.
Ett varmt intresse ägnade Hansen åt
inlandssjöfartens utveckling, särskilt efter det han år 1898 blivit
verkställande direktör i Nya Trollhätte kanalbolag,
vars ombyggnad några år tidigare bragts under
allmän debatt. Efter av Hansen ledda utredningar och
förberedelser löstes även denna fråga genom en efter
våra förhållanden mycket betydande under åren 1910
—1916 företagen ombyggnad. Den vackra
industriella utvecklingen omkring Vänern torde till stor del
vara att betrakta såsom en frukt härav.
Hansen skymtade och intresserade sig varmt för en
fortsatt utveckling av inlandssjöfarten samt
genomdrev tillsättandet av den s. k. Kanalkommissionen, i
vilken han verkade såsom ordförande. Emellertid ha
stora förändringar i förutsättningarna under tiden
inträtt. Den blivande inställningen i fråga om
fördelningen av trafiken på olika trafikmedel får visa,
huruvida han såg rätt.
I utredningen av en mängd betydelsefulla frågor har
Hansen deltagit såsom medlem, ofta ordförande i
statliga kommittéer. I Svenska teknologföreningen har
han genomgått hela skalan av förtroendeposter och
var två gånger dess ordförande. En förtroendepost
har han hittills varit ensam om. nämligen den såsom
hedersledamot, en hedersbevisning, som givits honom
kanske framför allt såsom erkännande för hans arbete
i tal och skrift för höjande av ingenjörernas ställning
i samhället.
Med heder har Hansen vid flerfaldiga tillfällen i
utlandet representerat Sverige och svensk teknik, och
han var högt skattad i det internationella arbetet för
kraft- och sjöfartsfrågor.
Vid en blick tillbaka virvlar igenom hjärnan en
serie bilder från det långa samarbetet med Hansen.
•Jag ser honom i hans krafts dagar med sin typ av
kraft och gemyt, lugn. kall och klar, alltid med
humorn kryddande de mest arbetstyngds stunder.
Jag ser honom i hans åldrade typ, pressad av en
tärande sjukdom, men behärskad och till det yttre
oberörd uppbjuda alla sina krafter för att fylla sina
plikter.
Och nu är han borta. Sorgen kännes tung. Men
ljuset av hans person är så klart, att det bryter
igenom mörkret. Jag känner glädje och stolthet över att
ha fått följa honom i ett för Sverige betydelsefullt ar-
bete, vars inskrivande på hävdens blad skall bevara
hans minne till eftervärlden.
G. Malm.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningens avdelning för Teknisk
undervisning sammanträdde den 7 oktober i töreningens
lokal under prof. Hj. Dahls ordförandeskap.
Innan ordf. öppnade sammanträdet bad ban med
några ord få erinra om prof. J. A. Lefflers död och
berörde därvid särskilt den bortgångnes verksamhet
inom avdelningen, vars ordf. han under en följd av år
var. Anförandet åhördes stående.
Sedan protokollet från sammanträdet den 5 mars
upplästs och godkänts invaldes till medlem av
avdelningen förste assistenten vid Tekniska högskolan fil.
kand. Caht. Hi;go Johansson.
Därefter företogs val av styrelse för 1930, varvid
denna fick följande sammansättning: Prof. Hj. Dahl,
ordf.; prof. G. Borelius, v. ordf.; docent J. Hertzberg,
sekreterare, övriga styrelseledamöter blevo prof. W.
Fellenius, arkitekt R. Enblom, laborator M. Möller
och civilingenjör G. odqvist.
Till representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse valdes professorerna Hj. Dahl och G. Borelius
med prof. W. Fellenius som suppleant.
Ordet överlämnades därpå åt ingenjör Nils Smith,
som höll ett föredrag om "Riktlinjer för undervisningen
i maskinritning’’ av i sammandrag följande innehåll:
En maskinritning av i dag utgör i många avseenden
en produkt av de senaste årens standardiseringsarbete,
framhöll inledningsvis föredragshållaren. Vi äro på väg
mot ett mål, som, oberoende av nationella synpunkter,
borde hälsas med tillfredsställelse av alla: den tekniska
ritningen såsom ett internationellt tecken- och
bildspråk. Men ännu återstår mycket att göra i detta
avseende. En svensk verkstadsritning är icke alltid så
beskaffad, att den utan vidare kan lämnas i händerna på
annat verkstadsfolk, än det för vilket ritningen
ursprungligen blivit utarbetad.
Föredraghållaren gav härefter i stora drag en
redogörelse för vad som under de senaste åren blivit uträttat
inom den sektion av SMS, som fått i uppdrag att
utarbeta ritningsstandard. Han uppehöll sig härunder
huvudsakligen vid format, textning, symboliska
framställningar och figurplaceringsmetoder. Särskilt ifråga
om figurplacering poängterades vikten av full tydlighet,
då ganska ofta förväxlingar mellan de gängse metoderna,
den europeiska och den amerikanska förekomma.
Förväxlingar, som enligt fall, som relaterades, kunna ha
synnerligen svåra ekonomiska följder.
Det stod för talaren som en självklar sak, att en
slcol-ritning helt bör vara präglad av den stil, som
karakteriserar en fullt modern verkstadsritning, och den bör
sålunda utarbetas med blyerts på kalkerpapper i
ljus-kopierbart skick. På en skolritning får heller icke
saknas sådana attribut såsom stycklista, arbetstecken och
toleransbeteckningar.
För det nu både aktuella och viktiga
standardiseringsarbetet bör vederbörande ämneslärare på allt sätt
väcka elevernas intresse. ’SMS’ standardtabeller höra
komma till användning under övningarna.
Efter en utvecklig av de fordringar, industrien för
närvarande ställer på sina arbetsritningar, övergick
talaren till en analys av måttsättningsproblemet och visade,
i huru hög grad detsamma är en funktion av den
bearbetning arbetsstycket har att genomgå, och hur även
här ekonomiska synpunkter måste göra sig gällande:
varje arbetstecken är liktydigt med en utgift, större eller
mindre, beroende på vilken finhetsgrad, som åsyftas.
Arbetsritningen bör så långt möjligt visa arbetaren
vägen för tillverkningen eller med andra ord avspegla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
