Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Chalmers tekniska instituts uppkomst och utveckling, av T. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
TEKNISK TIDSKRIFT
2 sov. 1929
Professor B. HUGO GRAUERS.
1884—1899 med 174 % och närmade sig år 1901
fyrahundratalet. De senast förflutna årtiondena
karakteriseras också av ett målmedvetet
utvecklingsarbete, markerat av tillväxt både inåt och utåt. Det
gällde att i olika avseenden anpassa institutet efter de
större förhållandena. En genomgripande lönereglering
för lärarna ägde rum 1901, varefter en fastare
organisation kunde införas i lägre avdelningen, med bl. a.
uppdelning på tre årskurser i stället för två. 1877
års stadgar utbyttes 1902 mot nya, i princip lika de
gamla men med vissa kompletteringar. Fackskolorna
voro fem: för mekanik, elektroteknik, kemi,
husbyggnad samt skeppsbyggeri. Inträdesåldern för eleverna
höjdes till 16 år. Läroplanernas och befattningarnas
utökning krävde alltjämt ökat utrymme, och staden,
som aldrig ställt sig oförstående för vad som i så
hög grad var en sann göteborgsk skapelse, skänkte
en angränsande tomt med byggnader, vilka efter
tillbyggnad av den s. k. vasabyggnaden kunde tagas i
bruk hösten 1904. Detta skedde med en högtidlighet
till åminnelse av institutets 75-åriga tillvaro.
Härmed hade man fått bättre möjligheter att särskilja
de olika ämnena och facken —■ början var gjord till
en fullt högskolemässig organisation. De av 1905
års riksdag beviljade nya lärarebefattningarna
medförde bl. a. ett avskiljande av väg- och
vattenbyggnadsundervisningen till ett särskilt fack, det sjätte.
Den året därpå tillsatta kommittén för den högre
tekniska undervisningens ordnande, i vilken
institutets föreståndare, professor August Wijkander, var
medlem, framlade ett för högre avdelningen
genomgripande omorganisationsförslag, men k. m:t föredrog att
invänta kommitténs för den lägre tekniska
undervisningen förslag innan man skred till handling. Under
tiden blevo de tio lektorerna professorer och
avsevärda anslag för nybyggnader beviljades. År 1913
tillsattes tre sakkunniga, vilkas förslag till
omorganisation i huvudsak godkändes av 1914 års riksdag.
Med denna omorganisation, den viktigaste institutet
någonsin undergått, skärptes skillnaden mellan den
högre och den lägre avdelningen. Den lägre skulle
bibehålla sin huvuduppgift att meddela elementär
teknisk undervisning, med hänsyn tagen till det mått
av specialisering, industrien numera krävde även av
dem, för vilka denna utbildning är tillräcklig. Den
skulle dessutom förbereda till inträde i högre
avdelningen, och för underlättande av övergången dem
emellan inrättades en kompletteringskurs.
Praktikfordringar stadgades för inträde i den högre
avdelningen. Den förut påbörjade utvecklingen med
särskiljande av ämnena, införande av nya sådana och
utgallring av sidoordnade fullföljdes. En ny
professur i oorganisk kemi jämte ett flertal nya
lärarebefattningar inrättades.
Det stora steg framåt, som dessa förändringar
innebära, är till stor del ett resultat av den kraftfulla
ledning, institutet under professor Wijkander
åtnjutit. Föreståndare 1881, var hans titel sedan 1911
rektor. Han fick icke uppleva genomförandet av de
reformer, han in i det sista angivit riktlinjerna för,
ty hans bortgång inträffade år 1913. Betecknande
för hans läggning berättas, att han gick till den
operation, om vars hopplöshet han icke svävade i
okunnighet, från sin sista föreläsning i årets kurs.
Wij-kandërs ingripande i det offentliga livet under det
kvartssekel, han tillhörde stadsfullmäktige, varav tio
år såsom ordförande, samt under längre perioder som
riksdagsman, utmärktes av kraft, klokhet och
oegennytta i handling och storslagenhet i uppfattningen.
Han hade en viktig andel i Göteborgs högskolas
organisation, i hamnfrågans lösning och i bergslagsbanans
ledning. Med en tidigt vaken blick för sociala
spörsmål tog Wijkander upp frågor om arbetsstatistik,
förliknings- och skiljedomsförfarande, och det var icke
många, som insågo vad det betydde, då han i
riksdagen begärde utredning om bättre tillvaratagande
av vattenkraften för vårt lands industri.
Professor Wijkander efterträddes som rektor av
professor H. Grauers.
År 1919 medförde en ny professur i elektroteknik.
År 1928 trädde nya stadgar, utgivna 1927, i kraft.
De fastslå i huvudsak de sedan omorganisationen
1914 gällande bestämmelserna. Styrelsens redan
1918 gjorda framställning om anslag till
nybyggnader blev föremål för utredning av 1919 tillsatta
sakkunniga, varvid även behandlades frågan om
Chalmers tekniska instituts ombildning till högskola.
Sedan de nya byggnaderna för fysik och kemi på
Lorensbergsområdet år 1926 blivit färdiga, kunde
den av sakkunniga förordade utökningen av
lärotiden till fyra år genomföras för alla facken med
undantag av det kemiska, där emellertid
inrättandet år 1927 av en ny professur i kemisk teknologi
medfört denna utvidgning.
Den betydelsefulla ställning, Chalmerska institutet
nu vid sin hundraårsfest intager, överträffar säkert
vida, vad William Chalmers och doktor Dubb
någonsin kunnat drömma, och sällsynt väl finna här några
ord av en annan stor göteborgare om
oförgänglig-heten i "vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill", sin
tillämpning. Institutet kan med stolthet peka på ett
väl förvaltat arv. T. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
