Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Konkurrens och reglerad samverkan, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929
TE KNIS K TIDS KRIFT
561
KONKURRENS OCH REGLERAD
SAMVERKAN.
Har vårt land behov av ett större antal
högskoleingenjörer än tekniska högskolan
för närvarande kan tillgodose och hur bör i
så fall detta behov täckas?
Frågeställningen må synas en smula suspekt vid ett
tillfälle som detta och i ett organ, som med rätt eller
orätt anses med särskild välvilja omfatta tekniska
högskolan. Spörsmålet är dock icke i första hand en
högskolans angelägenhet och ej heller en
Chalmersska institutets, utan en landets. De rätta
målsmännen äro vår industri och vårt kommunikationsväsen,
andra grenar av näringslivet ej att förglömma.
Frågan är ingalunda ny. Den har under tidigare
skeden och andra förhållanden kommit upp,
behandlats och funnit sin lösning.
Olika kommittéer ha arbetat därmed, betänkanden
och yttranden ha avgivits och tekniska högskolan
såväl som Chalmerska institutet ha gjort framställningar
i saken. Spörsmålen ha också stötts och blötts vid
ingenjörsmöten och i industrikonklaver och det har vid
skilda tillfällen på sidan om den officiella behandlingen
från statsmakternas sida viskats därom i trapporna till
k. m:ts kansli, i statsutskottets förmak och i
riksdagens korridorer. Resultatet på sistone — ännu äldre
åtgärder lämnade åsido — har varit ett större
krafttag, varigenom tekniska högskolan fått sina nya
lokaler och successivt kunnat omorganiseras och öka sitt
elevantal. Men även en annan betydelsefull åtgärd
har vidtagits. Genom denna fick Chalmerska
institutet sin nya kemibyggnad, varigenom kemisternas
äldre lokaler i motsvarande mån kunnat tagas i
anspråk för övrig undervisning som också utvecklats.
Uppslagen till de förbättringar och nyanordningar
i organisatoriskt och pedagogiskt avseende, som
under det senaste skedet införts vid Chalmerska
institutet, ha liksom vid tekniska högskolan
självfallet förts fram och utvecklats i mån av tillgängliga
resurser. Institutet har dock icke i samma grad som
högskolan varit föremål för statsmakternas stöd och
välvilja.
Frågan om den högre tekniska undervisningen är av
det slag som återkommer med vissa mellanrum. Nu är
den av skilda anledningar åter aktuell. Bl. a, har
riksdagen begärt utredning beträffande vissa
spörsmål avseende ifrågavarande undervisning och
närmast Chalmerska institutets organisation.
Läget är f. n. följande: Yi ha i vårt land tvenne
institutioner, som meddela högre teknisk
undervisning. Den ena har sedan långt tillbaka
såväl formellt som reellt varit en teknisk högskola,
medan den andra, Chalmerska institutet, successivt
avlägsnat sig från sin tidigare en smula ovissa
mellanställning mellan högskola och ytterst
framstående tekniskt gymnasium och alltmera närmat
sig högskoleställningen. Det är ingen hemlighet och
har också antytts i det föregående att alla icke gärna
se den dubblering av vår högre tekniska
undervisning, som kommit till stånd. Man tror att tekniska
högskolan kan komma att hämmas i sin utveckling
genom att statsmakterna nödgas att samtidigt tänka
på Chalmerska institutets anslagskrav. De som av
denna anledning skulle vilja, såsom även tidigare
försökts, pressa tillbaka utvecklingen vid Chalmers skola
snart finna, att detta är orimligt. Det är icke praktisk
politik att söka fråntaga en livskraftig institution en
redan vunnen ställning. Icke ens vid ett
förutsättningslöst avhandlande av vår högre tekniska
undervisning finns anledning dröja vid ett sådant önskemål.
Problemställningen måste därför bliva antingen status
quo för Chalmers eller viss omorganisation och
utökning icke minst i fråga om institutets utrustning i
syfte att kunna tillmötesgå dess önskan att bliva
förklarad för teknisk högskola. Det gäller
emellertid, såsom inledningsvis framhållits, att i första hand
söka klarlägga, om vi ha behov av ett större antal
högskoleingenjörer.
Vår industri fortfar att utvecklas såväl kvalitativt
som kvantitativt, den expanderar, om än i blygsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
