- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
564

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Göteborg och det svenska skeppbyggeriet, av Gustaf Ambjörn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

564

TEKNISK TIDSKRIFT

2 sov. 1929

tiden beställt skroven i Skottland att bogseras hit
och här inredas och utrustas samt förses med här
tillverkat dieselmaskineri. Lloyds List and Shipping
Gazette av den 5/10 1929 har med anledning av ovan
nämnda beställning en artikel, som ger uttryck 1) åt
belåtenheten med att till deras land få en bra order,
2) åt det överraskande i att en sådan ovanlig åtgärd,
med särskild tanke på den långa bogseringen,
vidtages, och 3) åt beundran för det svenska varvets
resoluta sätt att lösa en kinkig fråga. Även ett
föregående nummer av ovannämnda tidning förtjänar att
citeras i detta sammanhang, då det på tal om
orsakerna till det svenska skeppsbyggeriets framgångar,
särskilt på senaste tiden och särskilt beträffande
tankfartygen, delvis och träffande framhåller just det som
vi här också tro vara det väsentliga i detta
orsakskomplex. Tidningen påpekar den "standard", som vi
lyckats uppnå, varigenom åvägabragts minskade
kostnader och därmed större konkurrenskraft; vidare av
framstående organisationsförmåga hos de ledande
tekniska männen och de svenska abetarnas stora
arbetsskicklighet; dessutom lättare arbetsförhållanden i flera
hänseenden och "in spite of" — jag skulle hellre vilja
säga "tack vare" — högre arbetslöner.

Men härtill kommer vår — trots mycken kritik i
motsatt riktning — förmåga till anpassning efter nya
idéer och uppslag samt efter utveckling av det i
skeppsbyggnaden ingående materialet i både skrov
och maskineri. Vi tillämpa en konsekvent och långt
driven användning av mallar, där åtminstone
engelsmännen med sitt något trögt konservativa arbetssätt
äro långt efter, och våra kranar och andra
transportanordningar äro numera goda och på sina håll
utmärkta.

Vi kunna göra särskilt goda stålritningar, där
materialet utnyttjas på bästa sätt och som visa sig
vara i hög grad arbetsbesparande; vid den ovan
nämnda skrovbeställningen i Skottland förutsattes
däi ifrån, att arbetet skulle utföras enligt de i
Göteborg utförda och förut tillämpade ritningarna och
jag kan nämna, att vid deras egna ritningar blir det
i skrovet ingående valsade materialet c:a 9 %
tyngre, en nästan häpnadsväckande skillnad.

Allt detta hade väl knappast ändock gjort oss så
konkurrenskraftiga, om icke den snabbt och
konsekvent utnyttjade chansen, enkannerligen från
göteborgshåll, att använda och tillverka dieselmaskineri
blivit så tillvaratagen, att de levererade fartygen
numera utgöras till mera än 90 % av motorfartyg.

Men alla dessa vackra saker, gälla de blott
verksamheten i Göteborg och dess utövare där? Nej,
naturligtvis icke, även utanför Göteborg presteras vid
svenska varv arbeten av minst lika hög kvalité, men
Göteborg har blivit framför andra nämnt i denna
artikel därför, att det är huvudorten för det svenska
skeppsbyggeriet och är den plats, där de flesta
svenska skeppsbyggarna praktiskt fostrats och där
många av dem också fått sin teoretiska utbildning.

Hava då icke exempelvis engelska och tyska
förebilder och erfarenheter fostrat våra skeppsbyggare
och gjort dem till vad de äro? Enligt mitt
förmenande — nej. Icke så att förstå, att vi icke noga
följt med arbetet i andra länder och från dem dragit
en och annan nyttig lärdom, men vi ha i stort sett
gått vår egen väg, och häri ligger vår styrka och,
vad viktigare är, en borgen för att vi också kunna
bibehålla och utveckla vår goda ställning.

Gustaf Ambjörn.

Chalmers tekniska institut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free