Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Ölbryggningskonstens teori och empiri, av Erik Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
TEKNISK TIDSKRIFT
2 sov. 1929
kom i begränsad mängd, men förhållandet är som
bekant det, att kolsyra är en i obegränsade
kvantiteter förekommande värdelös avfallsprodukt. Dess
bildande vid förbränning och jäsning är ej beroende
av tillförd energi, utan tvärtom. Den förra
processen är förbunden med frigörande av stora mängder
energi, som tillgodogöras för värmeändamål, och vid
den senare förfares praktiskt taget heller ingen
energi, i det att blott ca 3,5 % av sockrets
energiinnehåll frigöres och utnyttjas av jästen i dess arbete,
under det att resten återfinnes i den bildade
alkoholen. Uppkomsten av kolsyra i en dylik process är
sålunda ej en förlust i energetisk mening. Man kunde
med samma rätt räkna ut storleken av de enorma
kolsyremängder, som från landets alla eldstäder utgå
genom skorstenarna och betrakta detta som förlust.
När den brukliga tekniska utvinningen av kolsyra
just sker ur dessa skorstensförluster, förstår man att
ett tillgodogörande av jäsningskolsyran ej skulle
tillföra nationalförmögenheten något tillskott.
En viss fyllighet i smaken är som tidigare nämnts
en egenskap, som måste tillkomma alla maltdrycker.
Svaga maltdrycker bibringas denna egenskap genom
lämplig humling, tillräcklig kolsyrehalt och hög
förjäsning. Den nära till hands liggande föreställningen
att låg för jäsning på grund av därmed ökad
extrakt-halt i ölet skulle öka fylligheten är för svagt
inbryggda maltdrycker falsk. Den samtidigt minskade
alkoholhalten kommer ölet att smaka tunt. Detta är
skälet att maltdricka smakar tunnare än den med samma
styrka inbryggda pilsnerdrickan av klass II. Starkt
inbryggda ölsorter (klass III) erhålla däremot sin
fyllighet genom den avsevärda extraktkvantitet, som ur
maltet tillförts desamma.
Det finnes några maltdrycker, som för sin karaktär
äro helt beroende av denna senare art av fyllighet, och
till dessa höra det gamla mustiga julölet och portern,
vilka sålunda genom inbryggningsstyrkans lagliga
begränsande till 10,5 % blivit helt förvanskade.
Detta är särskilt att beklaga beträffande portern,
som med sina högvärdiga kvalitetsegenskaper och
närande innehåll uppenbarligen hade en uppgift att fylla.
Portertillverkningen hade utvecklat sig till en långt
över 100-årig svensk kvalitetsindustri vid Carnegie
gamla porterbruk i Göteborg och drycken var ägnad
att vid många tillfällen ersätta vin.
Vilket slag för portertillverkningen
pilsnerdricks-förordningen av 1923 blev med dess förbud för
tillverkning av klass III, framgår bäst därav, att
porter-omsättningen snabbt sjönk till mindre än 1/3 av dess
föregående storlek. Skulle lagstiftningen åter
möjliggöra tillhandahållande av denna dryck, vilket inom
ramen av gällande rusdryckslagstiftning på naturligt
sätt skulle låta sig göra, och portertillVerkningen
åter få det omfång den tidigare haft med den lojala
användning som otvivelaktigt gällt denna närande
karaktärsdryck, skulle sannolikt en del tullintäkter
för importerat vin gå förlorade, men i stället skulle
ca 15 000 dt korn ytterligare hämtas ur det svenska
landtbruket och giva kornodlarna en avgäld på väl
million kronor om året. Av influtna medel från
porterkonsumenterna skulle vidare gott och väl 2
millioner kronor sättas i cirkulation genom arbetare,
löntagare, leverantörer m. fi., och nära 1,5 millioner
kronor årligen komma statsverket tillgodo i form av
maltskatt.
Det måste förutsättas en viss ekonomisk
kallblodighet hos de personer, som medvetet velat vända
den svenska folksmaken från uråldriga svenska
maltdrycker till från främmande länder importerat vin.
Erik Olson.
Chalmerska institutets kemiskt-tekniska maskinlaboratorium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
