Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Några erfarenheter från driften av Göteborgs stads reningsanläggningar för avloppsvatten, av T. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929 TE KNIS K TIDS KRIFT 573
/S/LO&PET
hålles således mellan 25 %
och 92 % av de i de
vanliga koniska mätglasen
under 2 tim. avsättningsbara
föroreningarna. Avloppet
från alla brunnarna är
dock även vid så kort
genomströmningstid som
3—4 min. fullständigt
befriat från papper,
fäkalie-klumpar eller andra
grövre synliga föroreningar.
Vid brunn IV har å
utloppets överfallskant
anordnats en i underkanten med
små utloppsöppningar
försedd ca 40 cm hög
plankvägg, som vid ökad
tillströmning under regnväder
höjer vattenytan 40 cm i
brunnen och ökar
avsättningsrummets volym.
Skumbräderna hava därför
gjorts flytande på
vattenytan. Alla härvarande
brunnar ägnas daglig
tillsyn, varvid
avsättningsrummens inloppsöppningar
samt de lutande
bottensidorna och bottenslitsen
sopas rena. Mellan
skumbräderna flytande fett och
andra föroreningar
avskummas och nedhällas i
sido-facken, vilkas flytlager vid
behov sönderspolas med en
stråle av
vattenledningsvatten. Emellertid
kommer brunn I inom kort att
ombyggas för tillkoppling
av ett nytt villaområde
och brunn II att sättas ur
funktion genom tilloppets
överkoppling till under
anläggning varande till älven
förande kulvertar. Vi hava
för avsikt att för framtiden närmare undersöka
reningseffekten vid härvarande brunnar. Det är för
övrigt anmärkningsvärt att de i de tyska
facktidskrifterna ofta förekommande uppsatserna i hithörande
ämnen nästan uteslutande behandla slamutrötningen
och därmed sammanhängande frågor.
trrLop/=>B7-
Fig. 2 a. Reningsanläggningen vid Almedal. Prov (rån reningseffekten den "/> 1927.
följer sand ned till brunnarna. Skulle sandfången
utförts tillräckligt stora för den maximala
vattenmängden erhålles slamavsättningar vid torrväder. Vid
Sandfång.
De till kombinerade avloppssystem anslutna
brunnarna I, III och IV hava sandfång förkopplade. Det
ursprungliga sandfånget å brunn I, anordnat som en
mindre utvidgning och fördjupning av till-ledningen i
samband med bräddavloppet, har visat sig
otillräckligt, i det att vid häftiga regn sand nedspolats i
brunnens rötkammare och försvårat samt vid ett tillfälle
helt hindrat brunnens tömning genom
slamavtapp-ningsröret. Brunn III och IV hava sandfång av den
i Emscherområdet brukliga långsträckta flacka
formen. De sistnämnda fungera tillfredsställande vid
normal regnvattentillströmning’, men vid häftiga regn
Fig. 2 b. De två övre kurvorna visa slamavsättningarna vid inloppet.
De två undre slamavsättningarna vid utloppet. Rening i genomsnitt 84 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
