Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1929 - John Stjerna †, av G. W:son Cronquist - Tidskriftsnyheter i bränsle- och kraftfrågor under tredje kvartalet 1929, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
TEKNISK TIDSKRIFT
2 sov. 1929
egenskap av ombudsman för Hälsingborgs och sedan
Svenska arbetsgivareföreningen. Hans klara blick,
hans vidsträckta tekniska kunskaper, hans
rättrådighet och oräddhet samt hans vältalighet och värmande
humor gav honom en erkänd, högt aktad
ledareställning. Många äro de underhandlingar, som tack vare
Stj ernås förutseende, klokhet och fasta hållning
resulterat i uppgörelser, vilka bildat en fast grund för
åtskilliga företags ekonomiska fortbestånd och
samtidigt möjliggjorde arbetarestammens successivt
förbättrade levnadsstandard. John Stjerna gjorde
allting grundligt och skapade sig själv en egen uppfatt-
ning i varje fråga, innan han yttrade sig. Hans ord
hade man därför lärt sig skilja från mängdens och
hans råd följde man gärna.
Vid sidan av sin krävande dagliga gärning hann
Stjerna med att vara nyttig inom den tekniska
undervisningen, fÖTSt som lärare vid Lärlings- och
yrkesskolorna i Hälsingborg, senare ordf. i styrelsen och till
sist inspektor. Han var vidare en av stiftarna av
Tekniska föreningen i Hälsingborg, mångårig
ordförande och en av dess mest trogna styrelseledamöter.
Ingenjörskåren i Södra Sverige har i Stjerna förlorat
en sammanhållande kraft och en trogen kamrat, som
både i allvar och skämt fick kamraterna med sig soxn
ingen annan.
John Stjerna var en heder för den svenska
ingenjörskåren och ett levande bevis för huru ingenjören i
det moderna samhället kan få användning för sitt
tekniskt ekonomiska vetande, fastän han varken har
direkt med tillverkningen eller försäljningen av en viss
vara att göra.
Politiskt intresserad blev Stjerna en av de ledande
inom Allmänna valmansförbundet i N. V. Skåne. En
så kunnig och så duktig man blev givetvis även
betrodd med många kommunala hedersuppdrag.
Grundlighet, saklighet och arbetssamhet karakteriserade
hans arbeten även här. Efter dagens jäkt och
uppslitande strider drog han sig tillbaka till naturen,
helst till sin vackra gård i Arild, där hans under
många år nedlagda kärleksfulla arbete gjorde
trädgården till en botanisk sevärdhet.
John Stjerna hörde till dessa "gammaldags"
gedigna personligheter, av vilka man möter så få nu
för tiden. Han var mångsidig, men aldrig ytlig, han
såg livets allvar, men ock dess leende. En praktisk
ledare och en rakryggad svensk, en trofast vän och en
god människa,
G. W:son Cronquist.
John Stjerna var född i Norrköping den 30 juni 1867,
son till trafikdirektör C. Stjerna, real- och latinstudent
i Malmö, utexaminerad från K. T. H. kem. tekn. avd.
1891 och senare från Techn. Hochschule i Braunschweig
(avd. f. sockerind.).
1891 kemist och senare verkmästare vid Staffanstorps
sockerfabrik. 1894 assistent vid Hälsingborgs
sockerfabrik och raffinaderi. 1895 disponent för Svedala
sockerfabrik. 1899 assistent vid råsockerfabriken i Znin
i Posen. 1900 assistent och fabriksdirigent vid Vasa
sockerfabrik i Finland. 1901 disponent för Svenska
ut-socknings-a.-b. i Hälsingborg till 1906. 1903—1904
föreståndare för finansdepartementets försöksverksamhet
vid Kävlinge sockerfabrik med syfte att läggas till
grund för sockerbeskattningen och 1906 sakkunnig i
kommittén för uppgörande av förslag till omläggning av
sockerbeskattningen. 1906 statens förste kontrollant vid
Hälsingborgs sockerfabrik. 190®—1907 sekreterare i
Hälsingborgs arbetsgivareförening. Från 1907 till sin
död ombudsman i Svenska arbetsgivareföreningen.
John Stjerna hade erhållit patent i flera länder för
anordningar vid transportörer och för sätt att framställa
sirup. Han har i en rad publikationer, i uppsatser,
föredrag och broschyrer i tekniska ämnen meddelat sina
erfarenheter och resultaten av sina forskningar. Till
den år 1902 av k. m:t tillsatta
sockerbeskattningskom-mittén avgav han en berättelse, likaså en redogörelse till
1903 års riksdags bevillningsutskott för förhållandena
inom sirupstillverkningen.
TIDSKRIFTSNYHETER I BRÄNSLE- OCH KRAFTFRÅGOR
UNDER TREDJE KVARTALET 1929.
Frågan om de energikvantiteter som finnas
tillgängliga på vår jord upphör aldrig att vara aktuell.
Professor Plenck vid preussiska vetenskapsakademien
beräknar att vårt kolförråd bör räcka i ytterligare 950 år men
redan efter 250 år föreligga, icke ens med de
rationellaste nu kända odlingsmetoder, möjligheter att livnära
befolkningen, om den kommer att öka i samma takt som
de sista 50 åren (ökn. 425 000 000 inv.) (World Power,
h. 10 s. 313.) Professor Jæger, Groningen, undersöker
de olika möjligheter vi ha för åstadkommande av den
behövliga energien. Jordens utbyggbara vattenkraft
svarar mot 70 000 OOO ton kol per år och är således rela-
tivt obetydlig (endast 4 % av totalt erforderlig energi).
Tidvattnet ger ca. 4 800 kW/kvkm. Med den av
Claude-Boucherot föreslagna och nu under utbyggnad i
Västindien varande kraftanläggningen för utnyttjande av
temperaturskillnaden i olika lager av havsvattnet skulle
man kunna erhålla 400 kW per sekundkubikmeter.
’Solstrålningen ger oss i medeltal 1 800 kalorier per kvm och
timme. Endast Sahara mottager i strålningsenergi 1 800
gånger hela världens nuvarande kolkonsumtion. Olika
sätt att tillgodogöra sig solenergien skymta redan. I
Pasadena, U. S. A., finnes en anläggning, där vätskor
med låg kokpunkt avdunstas med spegel- och linsanord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
