Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Kemisk ingenjörskonst och kemisk teknologi, av V. Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 192!)
även glas (i Sheffield), garveri (i Leeds), cement och
metallgjuteri (i Cardiff) m. fi. Hela utbildningen kan
omfatta t. e. matematik, fysik, kemi, "Chemical
Engineering", "Utilization of Steam and Electrical
Power", "Cost Accounting" samt specialämnet.
Mot denna starka specialisering har på senaste tiden
en reaktion inträtt. Man anar felet då man hör en
lärare rekommendera sin linje (det var bränsle
-(-metallurgi), därför att dess graduerade visat sig
användbara också i andra industrier! Man förstår det
tillfullo, då man läser i en rådgivare: Man kan
specialisera för en teknisk bransch, men man bör
om-omsorgsfullt söka kontakt med den allmänna
utvecklingen, ty eljest kan man finna, att. när det är brist
på sysselsättning i den valda branschen, är man icke
väl utrustad för andra.8 Specialiseringen är riskabel
för studenten, det är alltsammans. En engelsk
ingenjör yttrade till mig: Jag kommer att använda hela
mitt inflytande och hela min övertalningsförmåga för
att förmå min son att avstå från specialisering och i
stället välja General Chemical Engineering.
Man finner således, att medan tyskarnas allmänna
utbildning anses tekniskt otillräcklig, är
engelsmännens specialisering praktiskt farlig. Man kommer att
tänka på K. J. Beskows maxim: "En kemist måste
kunna allt." (Kemist skulle betyda kemisk ingenjör.)
Med dessa ord menade Beskow dock icke, att
kemisten skulle vara specialist i allt, utan han avsåg
snarare motsatsen. Han menade ungefär: "Ingenting
som får plats på en god skolas timplan, kan han utan
fara förbise, ty vårt yrke är mindre specialiserat än
andra" (Lewis och King5). Detta uttrycker väl de
höga tekniska allmänbildningskrav, som måste ställas
på en utövare av kemisk-teknisk verksamhet.
Vad den kemiske ingenjören behöver kunna i sitt
eget fack vill den rörelse utreda, som skapat
Den kemiska ingenjörskonstens moderna begrepp.
Lörd Melchett säger: "I det förflutna har kemisten
troligen begärt och fått mera än sin tillbörliga andel
av erkännande för vår industris framsteg, vilka
mestadels erbjudit större svårigheter för ingenjören, som
realiserat dem i praktiken än för kemisten, som först
arbetade ut dem på laboratoriet. God ingenjörskonst
kan ofta förvandla en oekonomisk kemisk process till
en ekonomisk." Citerande ovanstående skriver en
ledande amerikansk tidskrift: "Ur detta erkännande har
framvuxit ett utbildningssystem, som gör den kemiske
ingenjören skickad att tillämpa vetenskap och
tekniska grundsatser för praktiska industriella syften.
Denna utbildning är icke avsedd att anpassa män för
särskilda uppgifter utan snarare att inskärpa ett
system av med dessa uppgifter sammanhängande
kunskaper, som är allmänt användbart."10. För att visa
systemets effektivitet anför tidskriften 10 exempel på
ingenjörer, som alla arbetat med framgång i 4—6
olika industrier.
Samma tankegång — att det tekniska är det
svåraste och därför viktigaste — uttalas av Little på
flera ställen.14
Den nyare uppfattningen har väsentligen utvecklat
sig i Amerika, Bakom den ligga flera
utbildningsexperiment, som jag här anför, huvudsakligen efter
Walker:s redogörelse för Massachusetts Institute of
Technology i Boston.9. I Amerika ha alltid kraven
på tekniska kunskaper hållits höga, framförallt på det
tekniska mellanskolestadiet. Intill 1902 definierades
"Chemical Engineers" som ’"Engineers with an
ac-quaintance with chemistry". Deras kemiska
underbyggnad visade sig emellertid otillräcklig i praktiken,
och det framhölls, att icke blott kunskaper i
maskinlära och elektroteknik, utan även i kemi voro
nödvändiga, (Man ser, att den tyska uppfattningen och den
äldre amerikanska voro diametralt motsatta.) Det
första framsteget var införandet av en grundlig
kemiutbildning, skild från den praktiska tillämpningen. Till
en början fordrade varje industriman, att hans
ingenjör därjämte skulle känna till hans speciella industri,
och det tog några år innan praktikens män insågo, att
detta krav måste sänka ingenjörens allmäntekniska
och allmänkemiska standard. Så småningom blev
emellertid detta faktum allmänt erkänt, och man
kunde då avskaffa specialkurserna oc.h i stället gå in
för en grundligare utbildning, i kemi och fysik å ena
sidan, i "unit processes" å den andra.
"Unit processes", enhetsprocesserna, utgöra
tyngdpunkten i den nyare uppfattningen av det
kemisk-tckniska huvudämnet, ämnet "Chemical Engineering"
(som jag här, för att undvika missförstånd, översätter
med kemisk ingenjörskonst). Först sammanfattade i
Tyskland 1894 av Parnicke2 (i rent beskrivande
form) samt i England 1904 av Davis4, ha de i
Amerika blivit föremål för grundlig bearbetning, både
tekniskt och begreppsmässigt. Till sist har ur detta
arbete utkristalliserat en definition på den kemiska
ingenjörskonsten, vilken enhälligt antagits av American
Institute of Chemical Engineers år 1922. Den lyder:
Den kemiska ingenjörskonsten, till skillnad från den
under namnet kurs i kemisk ingenjörskonst
sammanfattade ämneskombinationen, är icke en blandning av
kemi med mekanisk och byggnadsingenjörskonst, utan
är själv en gren av ingenjörskonsten, vars grundval
är de enhetsprocesser, vilka, anbragta i rätt följd och
samarbete, konstituera en kemisk process sådan den
utföres i industriskala. Dessa enhetsoperationer,
såsom målning, extraktion, röstning, kristallisation,
destillation osv., äro icke föremål för kemien som
sådan, ej heller för den mekaniska ingenjörskonsten.
Deras kvantitativa behandling med vederbörlig
framställning av bestämmande lagar samt använda
material och teknisk utrustning är den kemiska
ingenjörskonstens område.
Så långt om kemisk ingenjörskonst. Men kemisk
teknologi? Denna (chemical technology) fattas som
ett mycket vidsträckt begrepp16 och inbegriper dels
"chemical engineering", dels "industrial chemistry"
(jämte specialfack). Om förhållandet mellan dem
yttrar sig Little8 (ordf. i den kommitté, som
fastställde definitionen): "Industrial chemistry sysslar i
första rummet med processerna och produkterna i
stort sett. — — — — Alla processer i industrial
chemistry kunna upplösas i en koordinerad serie av
enhetsoperationer, och processerna skilja sig från
varandra genom beskaffenheten, antalet och
ordningsföljden av använda enhetsoperationer." Härav
framgår, att industrial chemistry närmast motsvarar en
från kollektiva drag befriad industriteknologi. (Den
översättes också ofta till tyska med chemische
Technologie, vilken dock — även i Tyskland — har större
omfattning).
Läroböckerna lämna den bästa bilden av det nya
ingenjörsbegreppet. På engelska finnas många,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
