Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Kemisk ingenjörskonst och kemisk teknologi, av V. Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
597
mestadels kvantitativa, såsom Walker—Lewis—Mc
Adams.1 Alla äro uppställda med sådana
underavdelningar som målning, filtrering, avdunstning,
transportanordningar, "flow of fluids", "flow of heat"
etc., och industriberättelser finnas icke. På tyska
synas kvantitativa läroböcker ännu saknas, ehuru
specialarbeten finnas. Andan i de nya arbetena
uttryckes väl i förordet till Walker—Lewis—McAdams
första upplaga (1923): "Vi hava valt
grundoperationer, allmänna i all kemisk industri, hellre än
specialdetaljer, och behandlingen är, såvitt nu är möjligt,
matematiskt kvantitativ såväl som kvalitativt
beskrivande. Vi våga hoppas, att boken skall stimulera
ingenjörerna att konstruera apparater hellre än att,
i förlitande på experiment i stor skala, bara bygga
dem med efterföljande dyrbara ändringar för att
uppnå effektivitet."
Det har anmärkts, att en ingenjör, som bara "går
i driften", icke skulle behöva kunna beräkna sina
apparater. Men samma anmärkning kan ju riktas
mot allt konstruktionsarbete i vilket ingenjörsfack
som helst. Liksom en mekanist skall förstå
beräkning av ångpannor, ångmaskiner etc., även om detta
icke blir hans framtida arbete, så bör "kemisten" på
samma sätt behärska sina filterpressar, kvarnar och
vad det nu är. Först när detta krav är uppfyllt,
rycker den kemiska ingenjören upp i samma led som
sina kolleger i andra fack.
För inhämtande och praktisk tillämpning av
enhetsprocesserna äro fyra saker nödiga: fysik, kemi, god
teknisk underbyggnad och praktisk erfarenhet. De
tre första kraven äro tämligen självklara, men de äro
svåra att detaljerat angiva, emedan, som Badger8
klagat över, läroämnena i Amerika ha mycket
växlande betydelse. För Boston t. e. angives12 bl. a.
mekanik med lab., mek. teknologi, värmeteknik
och materialprovning, men ämnenas innebörd är en
annan än i Sverige Det är dock säkert att fysik,
mekanik och kemi fattas som praktiska ämnen mera
än hos oss. Det är också säkert att flertalet
enhetsprocesser äro "distinctly physical rather than
che-mical" (Little14).
Praktik är ju alltid nödvändig (redan för
skapandet av den rätta intressekretsen, som jag förut
framhållit13). Men praktikkravet skärpes i hög grad
genom inriktningen på enhetsprocesser, ty dels
behövs förståelse för själva manipulerandet, dels giva
processerna intet begrepp om industriens arbetsför-
hållanden, som därför måste särskilt beaktas. I
London hände nyligen, att en ung man, som passerat
den nya kursen med viss utmärkelse men hade föga
praktik, befanns oanvändbar i en kemisk
ingenjörsfirma. "Han förstod inte förhållandena i en fabrik",
var den förklaring, som gavs.
En gammal kemist, som tar del av
enhetsprocessernas kodex, frågar utan tvivel: "Men de kemiska
industrierna då? Behöver inte en kemisk ingenjör
känna dem längre?" På den frågan har givits flera
svar. Vid University College i London har man
resolut slopat hela industriteknologien. Man litar dels
till den föregående kemikursen (som dock är mera
praktiskt lagd än hos oss), dels till lärarnas förmåga
att lämna exempel ur sin erfarenhet samt
demonstrera fabriker. I Tyskland, där man dock ännu är
oerfaren på området, synes man taga för avgjort,
att industriteknologien skall bibehållas och att
enhetsprocesserna skola tjäna som systematisk och
grundlig förberedelse för denna.11 I Amerika är man
mindre säker. Badger & Baker3 skriva så sent som
1928: "Det är ännu en öppen fråga för oss om
enhetsprocesserna bäst diskuteras före eller efter det
studenten fått idé om de industrier, där de användas,
eller de ändamål, de skola tjäna." I Boston
genomgås Chemical Engineering efter Industrial Chemistry.
Jämförelsen försvåras genom att ämnena ej ha
samma innebörd på olika ställen. Detta gäller även
Sverige, där kemisk teknologi har olika omfattning
vid tekniska högskolan och andra skolor. Följande
översikt vill giva ett begrepp om hur ämnena
motsvara varandra. Måtten ha ingen betydelse.
Översikten är naturligtvis grovt skematisk. Så t. e. är
elektrokemi särskilt ämne på många ställen i Amerika
såväl som i England.
Man ser sålunda, att den kemiska teknologien i
vidsträckt mening kan uppdelas i Amerika på två, i
London på fyra och i Stockholm på sju ämnen. Man
ser också, att Stockholm bokstavligen "fyller sin
plats".
Återstår att lämna en överblick över den
kemisktekniska utbildningens nuvarande läge i olika länder.
Av betydelse är härvid icke blott
begreppsutvecklingen utan också läroanstalternas hjälpmedel,
särskilt i form av praktikkurser och kemisk-tekniska
laboratorier.
I Amerika ha de nyare begreppen fullständigt slagit
igenom. Utbildning efter dessa grundsatser med-
Amerika i allm. Ämnets innehåll. Stockholm. London, Univ.
Chemical Technology. Chemical Engineering. Beräkningar. Kem.-tekn. apparater. Förbränningslära. Heat Transmiss. etc. Unit Types.
Chemical Tvpes. Electrochem. Types. Apparatbeskrivning. Kemisk teknologi, Pappersteknik samt Elektrokemisk teknologi. Jäsningslära. Teknisk hygien.
Materiallära. Materials of Constr.
Industrial Chemistry. Industrilära med kalkyl. Industr. Chemical Calculations. Saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
