Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Chalmerska institutets jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
Deltagarna samlades därefter till supé, varvid
hamndirektör Dieden frambar chalmersingenjörernas
hyllning till sin Alma Mater och institutets grundare.
Disponent Reuterskiöld talade för de utländska gästerna samt
aftonens föredragshållare. Prof. Lamm besvarade skålen
för Chalmers och generaldirektör Tengbom tackade å de
inbjudnas vägnar. Tal höllos vidare bl. a. av talmannen
i riksdagens andra kammare, Bernhard Eriksson,
ingenjör Berg, professor Heggstad, Trondhjem och ingenjör
Vedeler.
Så kom Chalmersjubileets stora dag. Redan tidigt
på morgonen togo festligheterna sin början. De inleddes
kl. 8 på morgonen, när kungatåget kom, mött av
Chalmers styrelse med landshövding von Sydow och
professor Grauers i spetsen, representanter för staden etc.
och av det jubilerande institutets elever i vita
sommarmössor.
Kl. 10 på förmiddagen skedde överlämnandet av högre
avdelningens elevkårs nya standar i gamla Chalmers
entréhall. Standaret är utfört i vitt siden med
institutets kända "Avancez"-märke i guldbroderi,
överlämnandet verkställdes genom elevkårens inspektor, professor
Gösta Bodman, som tackade professorskan Hedvall,
vilken tagit initiativet till det nya samlingstecknet. Han
vände sig sedan till elevkåren, erinrade den om det
gamla chalmerska valspråket "Avancez" och talade för
framåtandan. Professorskan Hedvall överlämnade
standaret och kårens ordförande, teknolog G. Jansson,
tackade å kårens vägnar.
Efter invigningen tågade elevkåren med sin nya fana
i spetsen upp till institutets nya laboratorier för kemi
och fysik, som är den första början till ett nytt
Chalmers. Där hade också samlats institutets gäster för
dagen, som besågo de nya och förnämliga lokalerna.
Från nya Chalmers begav man sig till den vid
Götaverken förtöjda "Gripsholm" för att därifrån åse
stapel-avlöpningen av ett 13 000 tons tank-motorfartyg, vilket
i dopet fick namnet "Storaas". Efter stapelavlöpningen
gav Sverige-Amerikalinjen lunch ombord å "Gripsholm"
för konungen, jubileumsgästerna m. fi.
De egentliga jubileumshögtidligheterna ägde rum kl.
4 i Göteborgs högskolas aula. Bland de närvarande
märktes förutom konungen statsminister Lindman,
utrikesminister Trygger, statsråden Lübeck och Lindskog,
direktör Axel Wennersten, generaldirektörerna Fryxell,
Granholm, Malm, greve Hamilton, Tengbom och
Holmdahl, herr Axel Carlander, envoyén Lagercrantz,
kabi-nettskammarherre Herlenius m. fi.
Ordföranden i Chalmerska institutets styrelse
landshövding von Sydow vände sig i sin
välkomsthälsning till konungen, statsministern och övriga
ledamöter av statsrådet, riksdagens representanter,
stadens företrädare samt representanter för in- och
utländska högskolor, akademier och andra lärda samfund,
statliga verk etc. Han berörde, då han vände sig till
statsmakternas företrädare, Chalmers hopp att kunna
påräkna statens fortsatta intresse och hjälp till
förverkligandet av institutets närmast liggande mål —
dess erkännande såsom teknisk högskola. Därefter
gjorde landshövdingen en återblick över
naturvetenskapens och den vetenskapliga teknikens utveckling
under de 100 år som förflutit sedan Chalmers började
sin verksamhet. Med vetskap om att institutet väl
fyllt’ sitt värv framförde talaren till sist ett tack för
gången tid och en lyckönskan till den kommande.
Traditionsenligt lämnade därefter professor Grauers
en kort skildring av de märkligaste data i institutets
utveckling, och sedan orkestern spelat Nocturne av
Si-belius, framförde de inbjudna korporationerna,
läroanstalterna m. fi. gruppvis sina hälsningar genom särskilda
talesmän. Göteborgs stadsfullmäktiges ordförande,
professor Malte Jacobsson tackade å Göteborgs samhälles
vägnar och framhöll betydelsen av att den teoretiska
tekniska forskningen och det praktiska
ingenjörsarbetet kunnat samverka på en plats ömsesidigt
eggande varandra. Det har synts som om erkänslan
för vad institutet under årens lopp i olika avseenden
betytt och kommer att betyda för Göteborg borde
komma till uttryck även vid detta jubileum. I
stadsfullmäktige har därför väckts förslag om att staden
som en hyllnings- och tacksamhetsåtgärd skulle av
tillgängliga donationsmedel överlämna 50 000 kronor till
institutets under bildande varande forskningsfond.
Detta förslag hade enhälligt tillstyrkts av
drätselkammaren och det torde komma att biträdas av
stadsfullmäktige. Bakom talaren voro fylkade för stadsfullmäktige
direktör D. O. Silfverstolpe och ålderspresidenten
hovrättsnotarien E. Mellgren, för magistraten borgmästarne
Lindberg och Frick, för Frimurare-Barnhus-Direktionen i
Göteborg dr Fredr. Höckert, för Drätselkammaren herr
Dahlström och dir. )Äkesson, för gas- och
elektricitetsverket dir. Hammarstrand, för spårvägarna kassör Hugo
Larsson, för hamnstyrelsen red. Rosén, för gatu- och
väg-förvaltningen ing. Hultman, för vattenledningsverket
ing. 1. Andersson, för industrikammaren dir. Olson, för
handelskammaren grosshandl. W. Henriques, för Röhsska
konstslöjdsmuseet hr Hjalmar Wijk och för
Handelsinstitutet generalkonsul Hasselblad.
Efter professor Jacobsson kom turen till
generaldirektör Granholm att i spetsen för en delegation för statens
affärsdrivande och tekniska verk, generaldirektörerna
Malm, greve Hamilton och Tengbom, bringa Chalmerska
institutet en hyllning för de skickliga tekniker, det sänt
ut till landets tjänst. Professor Otto Lagercrantz,
Uppsala, framträdde som talesman för de svenska
universiteten, åtföljd av professor Koch från Lund, prof.
Westgren från Stockholms högskola, prof. Lindmark från
Tekniska högskolan och prof. T. Jonson från
Skogshögskolan. Han ville frambära vetenskapsmännens tribut till
Chalmerska institutet och prisade institutet för att det
förenat praktikens och den vetenskapliga forskningens
vägar och därmed nått fram till bestående resultat.
För de utländska tekniska högskolorna, även
representerade av prof. Ahlfors från tekniska högskolan i
Helsingfors och prof. Heggstad från tekniska högskolan
i Trondhjem, talade prof. P. O. Pedersen från den
polytekniske læreanstalt i Köpenhamn. Efter hans
hyllning kom turen till akademier samt vittra och lärda
samfund. I spetsen för delegationen uppträdde professor
J. G. Richert, Vetenskapsakademiens representant. I
delegationen deltogo för övrigt landshövding de Geer
från lantbruksakademien, professor Lindmark från
ingenjörsvetenskapsakademien, professor Svedelius från
vetenskapssocieteten i Uppsala och professor C. M. Fürst för
fysiologiska sällskapet i Lund. Göteborgs vetenskapliga
institutioner hade sin särskilda uppvaktning, vars
ordförande var rektorn vid Göteborgs högskola professor
Otto Sylwan, övriga deltagande voro professor
Silverstolpe för handelshögskolan, professor E. Nordenskiöld
för vetenskaps- och vitterhetssamhället och
överbibliotekarien Hallberg för stadsbiblioteket.
Därefter framträdde envoyén H. L. F. Lagercrantz,
själv representant för Sveriges allmänna exportförening,
i spetsen för en delegation av professor Roos af
Hjelmsäter för statens provningsanstalt, professor Benedicks
för metallografiska institutet, direktör Falkman för
Sveriges industriförbund, direktör Ahlrot för Sveriges
varvsindustriförening, kammarherre Herlenius för
Jernkontoret och trävaruexportföreningen, direktör G. Jacobsson
för Sveriges maskinindustriförening, direktör Nauckhoff
för Sveriges kemiska industrikontor, generalkonsul
Henke för Sveriges elektroindustriförening, disponent
Storjohann för Svenska cellulosaföreningen och
disponent Malmros för pappersbruksföreningen.
Svenska ingenjörsföreningars talan fördes av Svenska
teknologföreningens ordförande, direktör Nauckhoff i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
