Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1929 - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning (forts.), av Jakob Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
dess utvecklingsmöjligheter i Sverige, har ådagalagt
att f. n. ringa utsikt finnes — utom i vissa särskilda
fall — att en sådan industri i större omfattning skall
kunna väckas till liv i Norrland. En förflyttning till
Norrland av den elektrokemiska industri, som nu
hämtar kraft från Trollhättan, torde därför icke kunna äga
rum med ekonomisk framgång inom översebar tid.
Skulle kraft från Trollhättan till betalbart pris icke
finnas tillgänglig för dessa företag, är säkerligen i
de flesta fall deras dödsdom fälld i Sverige. I många
fall tvingas de troligen då att söka sin tillflykt till
Norge eller Tyskland.
Under dessa förhållanden torde en närmare
redogörelse för Trollhättans elektrokemiska industris
betydelse såsom kraftabonnent vara av intresse.
Trollhättans elektrokemiska industri och dess betydelse
såsom kraftkonsument.
Trollhättans elektrokemiska industri har till sin
väsentligaste del fått sitt hemvist på Stallbacka
industriområde invid Trollhättan, som anlagts av staten
och vartill senare fogats det angränsande Malöga
industriområde. Vid slutet av 1928 hade staten
nedlagt ett kapital av 1 963 000 kronor på dessa
områden, innefattande hamnbassäng, bangård och
järnvägsspår, vägar m. m. Inom områdena upptages
f. n. tomter med en sammanlagd areal av 26,3 hektar
av i drift varande elektrokemiska fabriker, vilka dock
endast taga i anspråk en mindre del av dessa
industriområdens totala tomtmark. Ett betydande
enskilt kapital skulle även spolieras om den
elektrokemiska industrien fördrives från Stallbacka,
helt eller delvis. Även Vargöns aktiebolag
bedriver med kraft från Trollhättan en betydande
elektrokemisk industri vid sina anläggningar c:a
10 km norr om Trollhättan. De produkter,
som framställas vid de elektrokemiska fabriker,
som erhålla sin kraft från Trollhättan, utgöras
huvudsakligen av karbid, kaliumklorat, perklorater, kaustikt
kali och natron, klorkalk, karborundum, korundum
(smält lerjord), fosfor, grafit, ferrolegeringar, såsom
ferrokrom, ferromangan och kiseljärn, tackjärn och
zink.
I vattenfallsstyrelsens årsberättelser redovisas för
sig den energi (antal kilowatt-timmar), som levereras
till Stallbacka industriområde och Vargöns a.-b. samt
inkomsten därav. Denna energi tillhandahålles dels
såsom "obligatorisk kraft", som ställes till förfogande
antingen hela året eller under vissa säsonger varje
år, dels såsom "frivillig kraft", som endast i mån av
tillgång tillhandahålles efter kraftverkets bedömande.
År 1928 uppgingo ifråg£fvarande kraftbelopp till
obligatorisk årskraft .......... 31 218 kW
„ säsongkraft....... 14 549 „
frivillig kraft ................ 19 790 „
Vid uppgörelser om kraftleverans betingar
givetvis obligatorisk årskraft (= prima kraft) ett högre
pris per kWh än säsongkraft under det att s. k.
frivillig kraft måste tillmätas ett ännu mer reducerat
värde. Det innebär uppenbarligen en mycket stor
fördel för kraftverket att den elektrokemiska industrien i
stor utsträckning kan, vid sidan av sin ordinarie
kraftförbrukning (obligatorisk årskraft), ställa sin
tillverkning så att ytterligare kraftbelopp uttagas vissa
16 nov. 1929
månader av året (säsongkraft) eller som frivillig
kraft när på grund av ökad vattentillgång kraft
finnes tillgänglig, som eljest icke kunde få användning.
Det må här anmärkas, att den för ifrågavarande
industrier redovisade energimängden icke uteslutande
kommer till användning för elektrokemiska ändamål
i det att någon del av energileveransen till Vargöns
a.-b. tages i anspråk för tillverkning av
pappersmassa och papper. Dessutom ingår däri en viss
kvantitet energi, levererad såsom "frivillig kraft",
som under senare år även tillgodogjorts i elektriska
ångpannor för ånggenerering tack vare en i sådana
fall särskilt låg taxa.
I tabell 5 återgives efter vattenfallsstyrelsens
årsberättelser dels totala energileveransen (mot avgift)
från Trollhätte kraftverk under vart och ett av åren
1911—1928 samt de andelar därav, som levererats
till Stallbacka industriområde och Vargöns a.-b., dels
kraftverkets inkomster av dessa leveranser. Härav
är sedan uträknad medelinkomsten per levererad
kilowatt-timme.
Tabell 5.
Millioner kWh Inkomster: 1000 kr. Medelinkomst öre pr kWh
Ar totalt mot avgift till
Stallbacka och Vargön % till
Stallbacka och
Vargön totalt från
Stallbacka och
Vargön % från
Stallbacka och
Vargön för
totalleveransen för lev. till Stall- backa och
Vargön
1911 90,1 44,9 49,9 1035 199 19,2 1,15 0,44
1912 111,8 47,6 42,5 1 196 223 18,6 1,07 0,47
1913 185,6 87,8 47,3 1 664 520 31,2 0,90 0,60
1914 203,7 134,9 66 3 2 04H 908 44,4 1,00 0,67
1915 253,5 181.4 71,6 2 379 1 076 45,2 0,94 0,59
1916 319,8 239,4 74,8 3115 1629 52,3 0,98 0,68
1917 383,9 301,4 78,5 3 591 1988 55,4 0,94 0,66
1918 399,0 302,6 75,8 4 351 2 377 54.7 1,09 0,79
1919 362,4 245,2 67,6 5 451 2 471 45,4 1,48 1,01
1920 367,8 236,7 64,5 6 641 2 762 41,6 1,75 1,17
1921 386,7 236,7 61,3 6 702 2 494 37,2 1,73 1,05
1922 462,3 237,1 51,2 6 923 2 262 32,6 1,50 0,95
1923 546,7 321,9 58,9 7 000 2189 31,3 1,28 0,68
1924 616,9 364,9 59,1 7 363 2 396 32,5 1,19 0,66
1925 634,4 375.3 59,2 7 751 2 494 32,2 1,22 0,67 |
1926 669,8 404,4 60,3 8 224 2 646 32,2 1,23 0,65
1927 714,0 445,0 62,3 8 440 2 822 33,4 1,18 0,63
1928 748.2 477,0 63,8 9 030 3106 34.4 1,21 0,65
Av tabell 5" framgår att till Stallbackaindustrierna
och Vargön utgått största delen av
energileveranserna från kraftverket — t. e. under 1917 nära 80
% och 1923—28 omkring 60 % — liksom även att
kraftverkets inkomster till en betydande del härlett
sig från dessa leveranser — 1916—17 mer än hälften
och på senare år omkring en tredjedel. Från
kraftverkets igångsättande år 1910 t. o. m. 1928 ha dess
sammanlagda inkomster på kraftleveranser utgjort
nära 93 millioner kronor, vartill
Stallbackaindustrierna och Vargöns a.-b. bidragit med nära 35
millioner eller c:a 37 %.
Det är härav uppenbart, vilken grundläggande
betydelse den elektrokemiska industrien ägt och
fortfarande äger för Trollhätte kraftverk. Även om
Trollhätte kraftverk sedan ett antal år tillbaka
genom förbindelsen mellan statens kraftverk i
mellersta Sverige medelst den s. k. stamlinjen tillhör det
s. k. centralblocket, förringas icke härav betydelsen
av denna industri såsom kraftavnämare. Av all
energi, levererad från "centralblocket", hava under
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
