Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1929 - Litteratur - Anmälan: Vom Wasser, av Ragnar Sondén - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Extra stämma. Ordinarie stämma, av Fmn. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av H. O. S—bg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
Bollmann, Hamburg, om moderna snabbfilter.
Beskrivning av olika typer av Bollmanfilter. Särskilt
effektiva spolningsanordningar. Vissa filtertyper med
särskilt tjockt sandskikt, avsedda för stora
filterhastig-heter (upp till 10 meter pr tim.).
Kroll, Berlin, om sammansättning och rening av
Berlins avloppsvatten. Den stora inkorporeringen 1920, då
Berlins folkmängd ungefär fördubblades till c:a 4 mill.
invånare, medförde centralisering av avloppsvattenreningen.
Hittills har huvudsakligen övervattning ("Berieselung")
använts. Man har dock kommit till gränsen för
över-vattningsfältens kapacitet, och utvidgning av dessa är
praktiskt taget utesluten. Nya vägar måste därför sökas:
förrening före övervattningen med särskilt beaktande
av slambehandlingen och utvinningen av gas.
Avlastning av övervattningsfälten särskilt under skördetiden
genom anläggningar med aktiverat siam. — Uppsatsen
innehåller ett flertal intressanta tabeller över vattnets
beskaffenhet och sammansättning, gasmägder,
jämförelse mellan mekanisk och biologisk rening.
2 uppsatser avhandla avloppsvattenrening i
fisk-dam-mar:
a) Schillinger, München, och b) Merkel, Nürnberg.
a) Man bör skilja mellan produktiva och
improduktiva reningsmetoder för avloppsvatten. Till de förra
räknas förfarandet med fiskdammar och övervattning;
till de senare de flesta övriga metoder (aktiverat siam,
biologiska filter, dykarkroppar m. fi.). Det ekonomiska
läget i Tyskland efter kriget medförde utveckling av
produktiva metoder, främst förfarandet med
fiskdammar, som anses överlägset övervattning.
Grundvillkoren angivas för fiskdammarnas anordning: utspädning
(minst 1:3) samt inplantering av lämpliga vattenväxter,
vilka jämte i vattnet levande alger huvudsakligen
frambringa det överskott av syrgas, som är en livsbetingelse
för fisken. Påvisas nyttan av tillsats- av
gödningsmedel till vattnet. Vissa data lämnas över den
storslagna reningsanläggningen i München. Slutligen
meddelas några uppgifter angående räntabiliteten.
b) Den andra uppsatsen om fiskdammar beskriver
anläggningen vid Zerzabelshof (förstad till Nürnberg),
avsedd för endast c:a 1 500 pers. Pörrening av
avloppsvattnet i en brunn enligt "Dywidags" system. Försöken
med fiskdammen har i stort sett misslyckats, i det
dammen visat tendens att slammas igen och fiskarna
dött av brist på syre. Anledningen till misslyckandet
tillskrives utspädningsvattnets starkt sura reaktion
(mossvatten) och kalkfattighet, varigenom
reduktionsprocesser under slamavskiljning inträtt i st. f.
oxidationsprocesser. Trots regelbundna upprensningar av
dammen fortsatte slambildningen med åtföljande
syreförbrukning. I närliggande dammar med liknande
mossvatten trives ej fisk, trots fullständig frånvaro av
avloppsvatten.
Heilmann, Halle/S, bidrager med en utförlig uppsats
om gasutvinning ur avloppsslam. Gasens
sammansättning, mängd och värmevärde; gasutveckling vid
Em-scherbrunnar med sammanbyggda resp. fristående
slam-rum; gasens användning beskrives.
I övrigt förekommer ett antal uppsatser rörande
behandling av vatten för diverse industriändamål
(ångpannor, tvättanstalter m. fi.). Ragnar Sondén.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Extra stämma hölls fredagen den 15 nov. och delgavs
därvid föreningen stadgeenligt styrelsens förslag till
ändring av stadgarna, beträffande årsavgifter för utom
Stockholm boende ledamöter. Den ytterst fåtaligt
besökta stämman varade endast några minuter, varunder
dock förekom en kort diskussion.
Ordinarie stämma hölls den 20 november under
ordförandeskap av överste Hj. Fogelmarck.
Till ledamöter invaldes efter styrelsens tillstyrkan:
arkitekt Gottfried Per Gunnar Beijer, Malmö; direktör
Johan Augustinus Carlberg, Västerås; ingenjör Emil
Filip Otterdahl, Bofors; fil. dr, rektor Gösta Jakob
Ekelöf, Borlänge; ingenjör Gustaf Alfred åkerlind,
Stockholm; civilingenjörerna Thure Ferdinand Öberg,
Ludvika; Stellan Bendz, Ålsten, Frans Ivar Eugén
Stenfors, Ålsten; ingenjörerna Gerhard Victor Larson,
Stockholm, och Rolf Fredrik Zander, Milano.
Budget för 1930, balanserande på kr. 130’600’ antogs i
enlighet med styrelsens förslag (Sv. T. F:s handl. 221).
Ändring av stadgarna, innebärande sänkning av
årsavgifterna med 5 kr. för alla ledamöter utom Stockholm,
vilken av styrelsen föreslagna ändring (iSv. T. F;s handl.
220) delgivits föreningen vid extra stämma den 15 nov.
1929, antogs enhälligt.
På förslag av civilingenjör O. Laquist beslöts uttala
att styrelsen vid framläggande av budgetsförslag även
bör publicera föregående års bokslut ävensom senaste
kvartalets råbokslut.
Till ledamöter i valkommittén för de val, som jämlikt
stadgarnas § 17 skola förrättas vid 1930 års marsstämma,
utsågos av ordföranden: direktör Kristoffer Huldt och
professor Töre Lindmark samt av stämman:
statsinspektör Ragnar Holmer, undervisningsrådet Nils
Fredriksson, förste byråingenjör Harald Carlborg, major Carl H.
Schmidt och arkitekt David Dahl.
Val av ceremonimästare och vice ceremonimästare
uppsköts till ett kommande sammanträde.
Byrådirektör J. W. Sandström lämnade därpå i ett
föredrag, "Längs polarisens kant från Grönland till
No-vaja Zemlja", en livfull och med spänt intresse åhörd
skildring av den under föredragshållarens ledning
sommaren 1929 företagna expeditionen för studerande av
Golfströmmens inverkan på Europas klimat samt därvid
vunna resultat.
Därpå höll ingenjör Robert Thune ett underhållande
och lärorikt föredrag, "Japan som industriland", belyst
av talrika skioptikonbilder.
Efter supén visade ingenjör Thune ytterligare ett stort
antal färglagda skioptikonbilder och redogjorde i
anslutning härtill för personliga erfarenheter från resor genom
centralare delar av Japan. Fmn.
Tekniska föreningen i Karlskrona
hade fredagen den 15 november ett talrikt besökt
sammanträde å stadshotellet i Karlskrona under
ordförandeskap av hamningenjören H. O. Segerberg.
Sedan de närvarande och särskilt aftonens
föredragshållare, direktör Paul Wretlind i A.-b.
Väg-förbättringar, Stockholm, hälsats välkomna, inledde
ordföranden sammanträdet med erinran om den
stora och smärtsamma förlust föreningen sedan
senaste sammanträde lidit i det att maskiningenjören
vid Karlskrona—Växjö järnväg B. O. Holm
mänskligt att döma allt för tidigt skilts hädan. Föreningen
hade anledning att vara honom tacksam för hans
insatser och intresse för dess bästa. Ingenjör Holm
skulle också minnas såsom den gode vännen och trogne
kamraten, vilken vann allas hjärtan, som kommo i
beröring med honom under såväl skämt som allvar.
Talaren lyste frid över hans minne, vilket skulle i
tacksamhet bevaras.
Sedan härefter en del föreningsangelägenheter
behandlats och en ny medlem inballoterats, överlämnades
ordet åt direktör Wretlind, som höll ett föredrag om
moderna vägbeläggningar. Föredragshållaren lämnade
en skickligt koncentrerad resumé över de senaste
årens utveckling på området i fråga och inledde
föredraget såsom en artighet mot det stenrika Blekinge
med att beskriva stensättning på våra landsvägar samt
redogjorde för olika sätt att få dylika vägbeläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
